Viktigt med valinformation

Ledare. Ledare 48/2007 Efter knappa tre veckor skall nomineringen av kandidater till kyrkomötet och stiftsfullmäktige vara klar och valmansföreningarnas listor inlämnade. 26.11.2007 kl. 00:00

Efter knappa tre veckor skall nomineringen av kandidater till kyrkomötet och stiftsfullmäktige vara klar och valmansföreningarnas listor inlämnade.

Formellt råder inga oklarheter om hur det hela går till. Allt finns i detalj beskrivet i bland annat domkapitlets cirkulär Nr 899. Men det innebär inte att allt skulle vara klart. Tvärtom visar en rad kontakter till Kyrkpressens redaktion att mycket är oklart.

Bland annat följande frågor hänger så att säga i luften:
• Vad är egentligen på gång när det gäller valmansföreningarna?
• Hur skall man veta vem eller vilka som håller på att bilda en valmansförening till stöd för vilka kandidater?
• Är det bra med så många eller så få valmansföreningar som möjligt?
• På vilka grunder bildas valmansföreningarna? Är de regionala eller ”ideologiska”?

 
Illustration: Jan Lindström

På nyhetsplats i Kyrkpressen 48/2007 försöker vi besvara åtminstone en del av frågorna.

Andra frågor som aktualiserats inför valet är hur de röstberättigade (förenklat sagt församlingarnas förtroendevalda när det gäller lekmannaombuden och prästerna då det gäller prästombuden) och alla församlingsmedlemmar skall informeras om valen och kandidaterna.
Mot bakgrunden av att kyrkomötet är kyrkans riksdag och att stiftsfullmäktige förhoppningsvis spelar en central roll då det gäller att utveckla stiftet, kan betydelsen av en öppen och relevant information om valet och kandidaterna inte nog betonas.

När det gäller informationen finns olika aktörer. Domkapitlet har sina givna uppgifter och sitt ansvar. De röstberättigade har sitt ansvar och kandidaterna har sitt. Och så har naturligtvis Kyrkpressen sitt stora informationsansvar.
Om alla och allt fungerar finns alla möjligheter för att göra de kyrkliga valen öppna, genomskinliga och intressanta. Om alla och allt inte fungerar är det sannolikt att valen – som hittills kunde man tillägga – förbereds under stor tystnad och förrättas någonstans i marginalen av det kyrkliga livet.

Domkapitlet kan knappast mycket annat än informera om hur valen formellt går till och vilka spelregler som gäller samt naturligtvis i olika sammanhang påminna om att det stundar till val och att valen är viktiga.
De röstberättigade bör självfallet noggrant följa med kandidatnomineringen samt aktivt och allsidigt bekanta sig med kandidaterna. Och kandidaterna bör göra allt de kan för att informera om sina tankar, sin syn på och uppfattning om det uppdrag de vill få väljarnas förtroende för.

Kyrkpressens roll i sammanhanget är att vara dels aktör, dels arena.
Inför senaste val av kyrkomötesombud och stiftsfullmäktige informerade vi som aktör om förberedelserna för valet, samtliga kandidater presenterades kort två gånger och valet behandlades på nyhets- och ledarplats. Efter valet analyserades och kommenterades det med fokus på hur demokratin kunde förbättras.
Som arena brydde sig ingen om Kyrkpressen (knappast om någon annan tidning heller). Såväl valmansföreningarna som kandidaterna lyste nästan helt med sin frånvaro.

Inför valen den 11.2.2008 försöker Kyrkpressen ännu bättre än inför senaste val möta informationsbehovet. Det är möjligt enbart om det finns något att informera om. Därför hoppas vi på stor aktivitet från valmansföreningarnas och de enskilda kandidaternas sida. Vi vill informera alla församlingsbor om allt som har med valet att göra och hoppas att den viljan aktivt delas av alla andra.

Stig Kankkonen



Ulrika Hansson är redaktör på Kyrkpressen. Jaktlaget är hennes första bok.

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30
Katarina Gäddnäs har varit präst i två år. 
– Men jag började läsa teologi genast efter gymnasiet med inriktning på att bli sjukhuspräst.

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12
Helene Liljeström tycker att citatet vid domkyrkan
är väldigt väl valt. På svenska lyder motsvarande bibelställe: ”Jag skall ge er en framtid och ett hopp.”

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01
Johan Westerlund är kyrkoherde i Johannes församling. Hans favoritplats i stan: olika kaféer runt järnvägsstationen.

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01
Mikaela Björklund har några veckors erfarenhet av stadsdirektörsjobbet. Men i tolv år har arbetet för Närpes tagit upp mycket av hennes tid.

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30
Den kyrkliga samfälligheten i Borgå, där den svenskspråkiga sidan är i ständig minoritet, visar inga tecken på att vilja restaurera det svenska församlingshemmet, som är fuktskadat och saknar varmvatten.

Borgå. Tålamodet tryter i Borgå. – Det är kanske dags att hyra lokal i stället för det fuktskadade svenska församlingshemmet, säger kyrkoherde och domprost Mats Lindgård. 11.9.2020 kl. 10:06
Tre sägs upp i Kronoby församling, meddelar kyrkoherde Anders Store idag.

kronoby. Samarbetsförhandlingarna i Kronoby församling har avslutats. En kantor, en kanslist och en församlingsmästare sägs upp. 10.9.2020 kl. 15:46
I maj 2017 såg det ut så här när  finlandssvenska ekumeniska kyrkodagar och finska kyrkodagar ordnades i Åbo – då som en del i firandet av reformationens märkesår.

Kyrkodagar. De finlandssvenska kyrkodagarna i Mariehamn får en annorlunda och mer lokal prägel. Arrangörerna tycker ändå det är viktigt att samlas även under rådande omständigheter. 9.9.2020 kl. 14:04

stiftsfullmäktige. – Vi behövs alla för olika uppgifter, säger Anita Ismark om lekmännens roll i församlingarna. Vid det nya stiftsfullmäktiges första sammanträde valdes hon till ordförande. Hon ser att det omdiskuterade organet har en viktig roll som länk mellan församlingsgolv och domkapitel. 4.9.2020 kl. 16:17
Församlingens missionskrets och andra frivilliga ger värmande sockor åt de nydöpta.

Dopsockor. Varje barn som döps i Åbo svenska församling får ett par sockor som gåva. Sockorna har stickats av frivilliga i församlingen, och de är en del av satsningen på Dopåret 2020. 4.9.2020 kl. 15:06
Biskoparnas syn på hur kyrkans äktenskap borde se ut placerar sig över hela skalan.
På bilden fr.v. biskoparna Keskitalo, Åstrand, fältbiskop Pekka Särkiö, Repo, Hintikka, Kalliala, ärkebiskop Luoma, Jolkkonen, Peura, Häkkinen och Laajasalo.

äktenskapssyn. Tre biskopar håller fast vid kyrkans nuvarande syn, två vill ha ett helt könsneutralt äktenskapsbegrepp. De övriga placerar sig däremellan, en vill inte svara. 4.9.2020 kl. 12:17
Gustav Björkstrand är aktuell med biografin ”På avstånd ser man klarare”.

Bok. När Gustav Björkstrand skrev sin självbiografi upptäckte han nya perspektiv.Han har också fått syn på nya sidor av sig själv, till exempel en dragning till mystik. 3.9.2020 kl. 13:28
Esbokören Furorna uppträder iförda munskydd.

körsång. Den här hösten får församlingarnas körer fundera på om de kan öva trots smittorisken. En del ställer in, andra sjunger i mindre grupper, vädrar och håller avstånd. 2.9.2020 kl. 09:06
Daniela Strömsholm är musikledare i Matteus församling. Hennes favoritplats i stan: "I mina löpskor på Blåbärslandet, med utsikt över vattnet och Helsingfors. Där uppfylls jag av tacksamhet och frihet och känslan av att det här är min stad."

föräldraskap. "Det här är hennes första hjärtesorg och jag vet att det inte är den sista." 2.9.2020 kl. 00:01

– Först med 40 års livserfarenhet kan jag förstå tron bättre, säger Ester Laurell i Jomala.

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00
Rötterna drar Daniel Björk från Petrus till Österbotten.

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15
Katarina Gäddnäs jordfäste sin egen pappa. Det var tungt men fint.

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00
Sofia Torvalds är redaktör.

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53
Tetiana och Oleksandr Pokas leder den ukrainska
församingsgemenskapen i Munsala.

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33