Viktigt med valinformation

Ledare. Ledare 48/2007 Efter knappa tre veckor skall nomineringen av kandidater till kyrkomötet och stiftsfullmäktige vara klar och valmansföreningarnas listor inlämnade. 26.11.2007 kl. 00:00

Efter knappa tre veckor skall nomineringen av kandidater till kyrkomötet och stiftsfullmäktige vara klar och valmansföreningarnas listor inlämnade.

Formellt råder inga oklarheter om hur det hela går till. Allt finns i detalj beskrivet i bland annat domkapitlets cirkulär Nr 899. Men det innebär inte att allt skulle vara klart. Tvärtom visar en rad kontakter till Kyrkpressens redaktion att mycket är oklart.

Bland annat följande frågor hänger så att säga i luften:
• Vad är egentligen på gång när det gäller valmansföreningarna?
• Hur skall man veta vem eller vilka som håller på att bilda en valmansförening till stöd för vilka kandidater?
• Är det bra med så många eller så få valmansföreningar som möjligt?
• På vilka grunder bildas valmansföreningarna? Är de regionala eller ”ideologiska”?

 
Illustration: Jan Lindström

På nyhetsplats i Kyrkpressen 48/2007 försöker vi besvara åtminstone en del av frågorna.

Andra frågor som aktualiserats inför valet är hur de röstberättigade (förenklat sagt församlingarnas förtroendevalda när det gäller lekmannaombuden och prästerna då det gäller prästombuden) och alla församlingsmedlemmar skall informeras om valen och kandidaterna.
Mot bakgrunden av att kyrkomötet är kyrkans riksdag och att stiftsfullmäktige förhoppningsvis spelar en central roll då det gäller att utveckla stiftet, kan betydelsen av en öppen och relevant information om valet och kandidaterna inte nog betonas.

När det gäller informationen finns olika aktörer. Domkapitlet har sina givna uppgifter och sitt ansvar. De röstberättigade har sitt ansvar och kandidaterna har sitt. Och så har naturligtvis Kyrkpressen sitt stora informationsansvar.
Om alla och allt fungerar finns alla möjligheter för att göra de kyrkliga valen öppna, genomskinliga och intressanta. Om alla och allt inte fungerar är det sannolikt att valen – som hittills kunde man tillägga – förbereds under stor tystnad och förrättas någonstans i marginalen av det kyrkliga livet.

Domkapitlet kan knappast mycket annat än informera om hur valen formellt går till och vilka spelregler som gäller samt naturligtvis i olika sammanhang påminna om att det stundar till val och att valen är viktiga.
De röstberättigade bör självfallet noggrant följa med kandidatnomineringen samt aktivt och allsidigt bekanta sig med kandidaterna. Och kandidaterna bör göra allt de kan för att informera om sina tankar, sin syn på och uppfattning om det uppdrag de vill få väljarnas förtroende för.

Kyrkpressens roll i sammanhanget är att vara dels aktör, dels arena.
Inför senaste val av kyrkomötesombud och stiftsfullmäktige informerade vi som aktör om förberedelserna för valet, samtliga kandidater presenterades kort två gånger och valet behandlades på nyhets- och ledarplats. Efter valet analyserades och kommenterades det med fokus på hur demokratin kunde förbättras.
Som arena brydde sig ingen om Kyrkpressen (knappast om någon annan tidning heller). Såväl valmansföreningarna som kandidaterna lyste nästan helt med sin frånvaro.

Inför valen den 11.2.2008 försöker Kyrkpressen ännu bättre än inför senaste val möta informationsbehovet. Det är möjligt enbart om det finns något att informera om. Därför hoppas vi på stor aktivitet från valmansföreningarnas och de enskilda kandidaternas sida. Vi vill informera alla församlingsbor om allt som har med valet att göra och hoppas att den viljan aktivt delas av alla andra.

Stig Kankkonen



Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17