Viktigt med valinformation

Ledare. Ledare 48/2007 Efter knappa tre veckor skall nomineringen av kandidater till kyrkomötet och stiftsfullmäktige vara klar och valmansföreningarnas listor inlämnade. 26.11.2007 kl. 00:00

Efter knappa tre veckor skall nomineringen av kandidater till kyrkomötet och stiftsfullmäktige vara klar och valmansföreningarnas listor inlämnade.

Formellt råder inga oklarheter om hur det hela går till. Allt finns i detalj beskrivet i bland annat domkapitlets cirkulär Nr 899. Men det innebär inte att allt skulle vara klart. Tvärtom visar en rad kontakter till Kyrkpressens redaktion att mycket är oklart.

Bland annat följande frågor hänger så att säga i luften:
• Vad är egentligen på gång när det gäller valmansföreningarna?
• Hur skall man veta vem eller vilka som håller på att bilda en valmansförening till stöd för vilka kandidater?
• Är det bra med så många eller så få valmansföreningar som möjligt?
• På vilka grunder bildas valmansföreningarna? Är de regionala eller ”ideologiska”?

 
Illustration: Jan Lindström

På nyhetsplats i Kyrkpressen 48/2007 försöker vi besvara åtminstone en del av frågorna.

Andra frågor som aktualiserats inför valet är hur de röstberättigade (förenklat sagt församlingarnas förtroendevalda när det gäller lekmannaombuden och prästerna då det gäller prästombuden) och alla församlingsmedlemmar skall informeras om valen och kandidaterna.
Mot bakgrunden av att kyrkomötet är kyrkans riksdag och att stiftsfullmäktige förhoppningsvis spelar en central roll då det gäller att utveckla stiftet, kan betydelsen av en öppen och relevant information om valet och kandidaterna inte nog betonas.

När det gäller informationen finns olika aktörer. Domkapitlet har sina givna uppgifter och sitt ansvar. De röstberättigade har sitt ansvar och kandidaterna har sitt. Och så har naturligtvis Kyrkpressen sitt stora informationsansvar.
Om alla och allt fungerar finns alla möjligheter för att göra de kyrkliga valen öppna, genomskinliga och intressanta. Om alla och allt inte fungerar är det sannolikt att valen – som hittills kunde man tillägga – förbereds under stor tystnad och förrättas någonstans i marginalen av det kyrkliga livet.

Domkapitlet kan knappast mycket annat än informera om hur valen formellt går till och vilka spelregler som gäller samt naturligtvis i olika sammanhang påminna om att det stundar till val och att valen är viktiga.
De röstberättigade bör självfallet noggrant följa med kandidatnomineringen samt aktivt och allsidigt bekanta sig med kandidaterna. Och kandidaterna bör göra allt de kan för att informera om sina tankar, sin syn på och uppfattning om det uppdrag de vill få väljarnas förtroende för.

Kyrkpressens roll i sammanhanget är att vara dels aktör, dels arena.
Inför senaste val av kyrkomötesombud och stiftsfullmäktige informerade vi som aktör om förberedelserna för valet, samtliga kandidater presenterades kort två gånger och valet behandlades på nyhets- och ledarplats. Efter valet analyserades och kommenterades det med fokus på hur demokratin kunde förbättras.
Som arena brydde sig ingen om Kyrkpressen (knappast om någon annan tidning heller). Såväl valmansföreningarna som kandidaterna lyste nästan helt med sin frånvaro.

Inför valen den 11.2.2008 försöker Kyrkpressen ännu bättre än inför senaste val möta informationsbehovet. Det är möjligt enbart om det finns något att informera om. Därför hoppas vi på stor aktivitet från valmansföreningarnas och de enskilda kandidaternas sida. Vi vill informera alla församlingsbor om allt som har med valet att göra och hoppas att den viljan aktivt delas av alla andra.

Stig Kankkonen



Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02
– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00
Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

Kristna i norra och centrala Nigeria lever under extrem  förföljelse.

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39
Johan Kanckos hälsades välkommen till församlingen med en applåd.

kyrkoherdeinstallation. På söndag var det fest i Solf då församlingens nya herde Johan Kanckos installerades i tjänst. Det blev en späckad dag som utöver högmässa också bjöd på många goda tal och inte minst en välsmakande laxsoppa. 14.1.2024 kl. 14:54

NYTT ÅR. Glöm nyårslöftena. Kör i stället med nyårsönskningar och pyttesmå nyårsplaner. Vad skulle du behöva för att älska dig själv, dina medmänniskor och Gud lite mer under det år som kommer? 12.1.2024 kl. 10:35
Amanda Jansson fick sitt stora genombrott när hon spelade huvudrollen i SVT-dramat Tunna blå linjen. Långt över 2 miljoner personer har sett första avsnittet.

film. Amanda Jansson blev känd för stora de massorna som den kristna polisen Sara i den svenska succéserien Tunna blå linjen. Nu är hon aktuell med huvudrollen i filmatiseringen av Stormskärs Maja. 10.1.2024 kl. 17:11
Inom kyrkans familjerådgivning är efterfrågan större än utbudet.

KYRKANS FAMILJERÅDGIVNING. I Finland upprätthåller kyrkan 37 familjerådgivningscentraler. En av dem finns i Jakobstad. Där minskar finansieringen med hälften samtidigt som efterfrågan på tjänsterna ökar. 10.1.2024 kl. 10:55