Ärkebiskop Tutu var kompassen

Kultur. John Allens biografi över ärkebiskop emeritus Desmond Tutu ger återblickar på Sydafrikas apartheidhistoria. 27.10.2007 kl. 00:00

John Allens biografi över ärkebiskop emeritus Desmond Tutu ger återblickar på Sydafrikas apartheidhistoria.

 
BOK John Allen: Rättvisans rebell, Desmond Tutu – en biografi, Libris 2007

Vid läsningen infinner sig först en känsla av vanmakt över att än en gång konfronteras med det systematiska förtrycket. Rasismen är ju ingalunda utagerad. Men det stannar inte där. Det är stort att få följa Tutus rakryggade kamp för dem som plundrats på sitt människovärde. Han är som en David som inte väjer för Goljats övermakt.

Tutu har, det som jag också upplevt hos andra afrikanska präster, en förmåga att i enkla bilder förklara svåra sammanhang och så integrerat leva i sin tro att det aldrig känns styltat eller märkvärdigt.

– Jag brinner inte för någon billig försoning. Verklig försoning kostade Guds son hans liv, och om vi ska bli redskap för hans fred måste vi veta vad det handlar om. Vi måste vara beredda att bli märkta med försoningens kors, och identifiera oss med andra på samma sätt som Kristus, sade Tutu.
Tutu verkade först som lärare. Men sedan regeringen infört en bantuundervisning som förkortade de svartas skoldag till ett minimum blev det stopp. Både han och hans hustru Leah sade upp sina lärarjobb. Och han konstaterar att det inte var på grund av någon stor kallelse som han sedan blev präst. Teologi var det enda han kunde studera. Så rustad intog han sin plats. Tröstade, uppmuntrade, anklagade och vädjade.

Att han tilldelades Nobels fredspris gav honom ett skydd i Sydafrika. De gånger han fängslades var det för att få undan honom för att polisen skulle kunna fortsätta sina trakasserier.

Gripande är att läsa om hur envetet han hämtade sin kraft ur de urgamla källorna, bön, tystnad, fasta. Från tiden som ärkebiskop berättas om att han började be fyra på morgonen. Vid fem tog han en rask promenad, klockan sex fortsatte han med andlig läsning och arbete. Efter morgonbön med lekmännen drack han juice med sin hustru. Möten fyllde hans dag. Tutu bad en halv timme mitt på dagen, åt lunch och sov en timme. Efter tre vidtog mötena igen. Mot slutet av dagen bad han med prästerna och senare enskilt. Var kvällen ledig såg han kvällsnyheterna efter middagen och avslutade dagen med bön.

Allen skriver: ”Den sprudlande utåtriktade Tutu och den meditativa Tutu som behövde sex-sju timmars tystnad per dag var två sidor av samma mynt. Den ena kunde inte existera utan den andra. Hans enorma förmåga att kommunicera värme, medkänsla och humor var beroende av att hans personliga energiförråd hela tiden fylldes på, vilket i sin tur hängde på den järnhårda självdisciplinen i hans böneliv.

Tutu var många gånger besviken på omvärldens lama reaktioner, men hoppet levde. När han för en utländsk journalist uttalade sin tro att Mandela, som då ännu satt fängslad, en dag skulle bli premiärminister fick han höra att han var hopplöst optimistisk.

– Broder, sade Tutu, Den kristna tron är hopplöst optimistisk eftersom den bygger på tron på en kille som dog en fredag, men uppstod på söndag.

Tutu var präst och biskop, han lät sig inte politiseras. I sanningskommissionen bad man honom hålla en tyst minut istället för att öppna dagen med bön. Men nej. Han inledde med bön där som vid alla andra möten. Inte heller tog han av biskopsdräkten.

Berörd och uppmuntrad är jag efter att ha läst boken. Lite väl många namn på personer och organisationer låter författaren skymta förbi. I det avseendet saknade jag det utförligare indexet som lär finnas i den engelska utgåvan.

Kerstin Haldin-Rönn



äktenskapet. En undersökning visar att 48 procent av finländarna är positivt inställda till att par av samma kön ska kunna vigas i kyrkan. Bara 17 procent vill att kyrkan avstår från vigselrätten. 8.11.2016 kl. 13:54
Heikki Sarmanto vill inte fastna i jazzklichéer. I musiken till oratoriet om Johannes
döparen har han inspirerats särskilt av orientalisk musik.

musik. Johannes döparens var en visionär och sanningssägare, säger jazzlegenden Heikki Sarmanto som skrivit musiken till ett oratorium om mannen från ödemarken. 8.11.2016 kl. 12:54

Kyrkomötet. Då ärkebiskop Kari Mäkinen öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdagen talade han om kyrkans roll i en samhälleligt utmanande och världspolitisk osäker situation. 8.11.2016 kl. 13:00
– Känslan av att vi gör det här tillsammans med församlingarna har hela tiden funnit och kanske också stärkts, säger Patricia Högnabba om Höstdagarna.

Höstdagarna. För att ta reda på sanningen om Höstdagarna har vi intervjuat chefen bakom hela samlingen, Patricia Högnabba. 7.11.2016 kl. 15:35

Höstdagarna. Mod var temat när ungdomar från hela Svenskfinland samlades till höstdagsgemenskap i Toijala. KP bjuder på ett bildsvep från helgen 7.11.2016 kl. 15:24
Emma Lidman och Patrick Koski är programledare på Höstdagarna 2016.

Höstdagarna. Höstdagsreportrarna Jenni Rahja och Linnéa Boström har tagit pulsen på programledarna Emma Lidman och Patrick Koski. 5.11.2016 kl. 13:26
Johanna Korhonen tror att det finns hopp för den finländska debattkulturen – om vi lär oss lyssna.

debatt. – Det har blivit värre, säger Johanna Korhonen om den finländska debattkulturen. Hon vill lära oss att lyssna på dem som inte tänker som vi. 3.11.2016 kl. 14:20
Kyrkans framtidskommitté har visionerat om hur kyrkan ser ut om 25-30 år. Vi bad Wilfred Hildonen teckna sin egen framtidsvision.

Framtidskyrka. Kyrkoråden försvinner. Kyrkomötesdelegaterna blir färre. Kyrkostyrelsen omorganiseras och KSCA läggs ner. De här förslagen ska förenkla beslutsfattandet och anpassa kyrkan till ett lägre medlemstal. 3.11.2016 kl. 01:00
En ny period inleds i Margita Lukkarinens liv då hon går i pension om ett år.
– Jag vill vara närvarande för våra barnbarn så som min mamma också varit och är i våra barns liv.

profilen. Hon har ofta fattat drastiska beslut i livet, men tillförsikten har präglat hennes tillvaro.– Jag har litat på att jag landar där jag ska. Och de gånger jag inte landat snyggt har det också haft en betydelse, säger Margita Lukkarinen. 4.11.2016 kl. 00:00
Antalet icke-medlemmar som begravts på församlingarnas kyrkogårdar har på femton år ökat med 37 procent. FOTO: ARKIVBILD

jordfästning. I takt med att finländarna i högre utsträckning inte hör till kyrkan ökar också antalet kyrkliga jordfästningar av icke-medlemmar. 1.11.2016 kl. 15:38
En mor som fick nog. Marguerite Barankitse.

Ekumenikfest. Glöm trista anföranden och reformationsårsjippon. Temperaturen i Malmö Arena är värme, kärlek och intensivt hopp. 31.10.2016 kl. 18:52
Påven Franciskus har varit en inspiration för många, och det syns också när man ser sig omkring här, säger Emma Audas.

Påvebesök. – Det känns som om de som är här vill enhet, säger Emma Audas, som var med när påven besökte Malmö. 31.10.2016 kl. 15:49
Malin Klingenberg har bestämt sig för att inte forcera fram visshet när det gäller tron.

profilen. Kyrkan är generös, man kan få det man behöver fast man inte är så säker på vad man kan ge tillbaka, säger Malin Klingenberg. 27.10.2016 kl. 16:27
Pastor Harout Selimian leder en liten kyrka med ett stort arbete. Han tror på en framtid i Syrien.

syrien. – Vi som är ledare måste visa ledarskap: att det finns en framtid för oss i Syrien, säger Harout Selimian, som leder en kyrka i Aleppo. 27.10.2016 kl. 11:12
Taket läcker och tekniken är föråldrad i S:t Jacobs kyrka, som finns i anslutning till Drumsö kyrka.

Helsingfors. Drumsöborna förlorar S:t Jacobs kyrka, medan Petrusborna kan få sin första egna kyrka. Matteus församling söker hyresgäster. 26.10.2016 kl. 11:31

Heidi Juslin-Sandin blir ny "personalchef" vid domkapitlet.

BORGÅ DOMKAPITEL. Hon för in erfarenhet av över 20 år vid Röda Korset – och är nyvigd som präst. 8.4.2022 kl. 09:34
Före en månad sedan kom Olha Holubova till tryggheten hos dottern Mariia Skog och barnbarnen i Vasa. Lova heter det yngre barnbarnet.

Ukraina. Det tog Olha Holubova över en vecka att ta sig från hemmet i Charkiv till tryggheten hos dottern Mariia Skog med familj i Korsholm. Kvar i Charkiv blev maken Yevhen. 8.4.2022 kl. 19:00
Den ortodoxa kyrkan i Finland lyder under patriarkatet i Konstantinopel. Den ortodoxa kyrkan i Ryssland lyder under Moskva­patriarkatet.

ORTODOXA KYRKAN I FINLAND. Vi har hundratals ryskspråkiga från Ryssland här, och redan innan flyktingarna kom hade vi ganska heta diskussioner efter gudstjänsterna. Jag är orolig. Det är så otroligt lätt att piska fram en het och krigisk atmosfär, säger Aleksej Sjöberg, ortodox kyrkoherde i Tammerfors. 30.11.-0001 kl. 08:21
Över 17 procent av de församlingsanställda berättade att någon hade framfört elaka kommentarer eller förolämpningar relaterade till kön eller sexualitet på deras nuvarande arbetsplats.

Trakasserier. – Att andelen som upplevt trakasserier är så stor vittnar om att man pratar mer om trakasserier och vad man inte ska tolerera i arbetsgemenskapen, säger Veli-Matti Salminen, som är tf chef för Kyrkans forskning och utbildning. 6.4.2022 kl. 20:35

val. Edman har tjänstgjort i Nykarleby församling som tf. kyrkoherde sedan Mia Anderssén-Löf slutade som kyrkoherde. 4.4.2022 kl. 22:03