Tjugoförsta söndagen efter pingst, tjugotredje söndagen efter pingst. Det är länge sedan pingst, ändå räknas söndagarna ännu sent på hösten från pingsten. Varför hittar man inte på egna namn för varje söndag?
– Visst kunde söndagarna ha egna namn, och många har det ju, säger Yngvill Martola, docent i praktisk teologi vid Åbo Akademi och kvinnan bakom vår nyaste kyrkohandbok.
– Det har nog att göra med en kyrklig tradition. Den katolska kyrkan har ännu färre söndagar som har ett speciellt namn, där är det nog ännu tråkigare.
Skulle det då vara ett stort beslut att döpa om söndagarna?
– Det är något som i så fall skulle bli aktuellt i samband med nästa kyrkohandbok. Nu senast döpte vi faktiskt om några. Till exempel söndagen före domsöndagen blev Uppbrottets söndag. Det var min idé!
Martola påminner också om att det varit ett viktigt principbeslut att räkna söndagarna från pingsten i stället för från trefaldigheten.
– Att räkna söndagar efter trefaldighet är liksom en mer dogmatisk tanke än att räkna från pingsten. När vi räknar söndagar efter pingst påminns vi om att vi lever i Andens tid.