Med Borgåmått mätt

Ledare. Ledare 43/2007 Att mäta med Borgåmått betyder att mäta generöst, att mäta med råge. Det förefaller att gälla också i negativ mening. 22.10.2007 kl. 00:00
Att mäta med Borgåmått betyder att mäta generöst, att mäta med råge.
Det förefaller att gälla också i negativ mening. Det visar lokaltidningen Borgåbladets kyrkopolitiskt och kyrkodebattmässigt sett intressanta kommentar (16.10, se Klippet) till Högsta förvaltningsdomstolens beslut i det så kallade fallet Franzén.
Som Kyrkpressen berättat (nr 41) var beslutet att ärendet inte behandlas eftersom det hade anhängiggjorts i domstolen av en person, kaplan Bror Träskbacka, som enligt domstolen inte hade besvärsrätt.

 
Illustration: Jan Lindström
Kritik med Borgåmått riktas mot HFD.
Ledarskribenten, Jan-Erik Andelin, kallade beslutet i kyrkobesvärsfrågan ett Pilatusbeslut och hänvisar till Pontius Pilatus, som inte fattade något egentligt beslut om vad som skulle ske med Jesus.
Av ledaren kan man dra slutsatsen att Andelin anser att HFD borde ha fattat beslutet att Franzén inte var behörig och att det beslutet hade varit lika självklart som att Pilatus borde ha fattat beslutet att släppa Jesus fri.

Fegisen Pilatus kritiseras för att han inte vågade stå mot den överväldigande opinion som högljutt krävde Jesu korsfästelse.
Fegisarna i HFD kritiseras för att de inte har lyssnat på den överväldigande opinion som kräver allt hårdare nypor mot kvinnoprästmotståndarna och handlat i enlighet med de kraven.

Eftersom domstolen efter långt och moget övervägande kom fram till att Träskbacka inte hade besvärsrätt i det aktuella ärendet kunde den inte behandla sakfrågan. Så var och så är det oberoende av vad var och en anser i det aktuella fallet och oberoende av vad den allmänna opinionen kräver.
Att HFD kritiseras för att den följde lagen och inte den allmänna opinionens förväntningar är skrämmande.

Kritik med Borgåmått riktas också mot de två domprostvalskandidater som varit aktiva i den aktuella processen, alltså kaplanerna Matts Lindgård och Bror Träskbacka.
Den aktuella ledaren insinuerar öppet att de två har agerat som de har gjort av en enda orsak: egoism. Deras enda motiv har varit att få ”en bra plats i startfältet”. Ingendera av dem ens misstänks för några ädlare motiv.
Denna kritik är skrämmande därför, att den dels ifrågasätter de två kandidaternas medborgerliga rättigheter, dels antyder dålig moral och bristande ansvarskänsla.

Tragikomiskt blir det hela då ledarskribenten i sin lokaltidning trots allt vill signalera stöd för bygdens son genom att kalla honom ”Borgåprästen” och den andra ”karriärambitiös”. Och genom att dra de två över samma kam vad en plats i startfältet beträffar. Lindgård röjde sig – helt legitimt – en plats i startfältet medan Träskbacka hela tiden funnits där.
Tala om tendentiösa och manipulerande verklighetsbeskrivningar.

Begreppet ”karriärambitiös” kan i detta sammanhang knappast ses som annat än ett försök att kasta en skugga över den som tilldelas epitetet, alltså Träskbacka.
I hans fall framställs det som i praktiskt taget alla andra sammanhang skulle ses som meriter som något suspekt: många betydelsefulla uppdrag, ett vitt och brett kontaktnät och en lång gedigen insats i och för kyrkan.
Undra på att det blir allt svårare att hitta personer som vill ta och bära ansvar i vår kyrka.

Förvånande är att de aktörer som kunde – kanske till och med borde – kritiseras helt glöms bort.
Senaste nu efter HFD:s beslut torde det vara uppenbart för åtminstone nästan alla att det hade varit till fördel för själva saken att antingen Allan Franzén eller domkapitlet hade besvärat sig över beslutet i Helsingfors förvaltningsdomstol. Då hade domstolen varit tvungen att ta ställning i sak.

Speciellt märkligt är att domkapitlet inte använde sig av sin besvärsrätt.
Det är snällt sagt märkligt att domkapitlet två gånger fattar ett och samma beslut utan att vara beredd att försvara det i högsta instans. Detta visserligen efter omröstning, men i alla fall.
Beklagligt och allvarligt är beslutet inte minst med tanke på att stiftets präster efter detta inte fullt ut kan lita på domkapitlets stöd då det börjar storma. Beslutet innebar ju också att domkapitlet övergav Franzén då det lät bli att föra hans rätt att vara kandidat till HFD.

Visst.
Kritiken av Borgåbladets ledare är kritik med Borgåmått mätt. Men man måste ju ta seden dit man kommer.
Stig Kankkonen



De jourhavande har vitt skilda yrken och arbetserfarenheter. De står aldrig ensamma i sin uppgift inom samtalstjänsten.

kyrkans samtalstjänst. Ensamhet, relationsproblem och självkänsla, är sådant som människor grubblar över. Frågor om coronaviruset har också dykt upp nu. 1.4.2020 kl. 13:35

samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02
Ann-Luise Bertell säger att vi pratar mycket om våra framgångar, men vad gjorde oss till de människor vi är? Det är det vi borde prata om.

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38
Daniel Björk är liturg i gudstjänsten och Bo-Göran Åstrand predikar.

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10
Två gånger har Sanna Karlsson repat sig från arbetsrelaterad utmattning. Nu har hon skapat webbportalen Overload för att informera om utmattning.

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55
– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56
Rolf Steffansson är verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48
Staden och församlingarna hjälps åt för att nå de äldre som blivit isolerade på grund av coronaepidemin.

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41
Lotta Keskinen mötte ett Kambodja bakom turistkulisserna.

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20
Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21