Med Borgåmått mätt

Ledare. Ledare 43/2007 Att mäta med Borgåmått betyder att mäta generöst, att mäta med råge. Det förefaller att gälla också i negativ mening. 22.10.2007 kl. 00:00
Att mäta med Borgåmått betyder att mäta generöst, att mäta med råge.
Det förefaller att gälla också i negativ mening. Det visar lokaltidningen Borgåbladets kyrkopolitiskt och kyrkodebattmässigt sett intressanta kommentar (16.10, se Klippet) till Högsta förvaltningsdomstolens beslut i det så kallade fallet Franzén.
Som Kyrkpressen berättat (nr 41) var beslutet att ärendet inte behandlas eftersom det hade anhängiggjorts i domstolen av en person, kaplan Bror Träskbacka, som enligt domstolen inte hade besvärsrätt.

 
Illustration: Jan Lindström
Kritik med Borgåmått riktas mot HFD.
Ledarskribenten, Jan-Erik Andelin, kallade beslutet i kyrkobesvärsfrågan ett Pilatusbeslut och hänvisar till Pontius Pilatus, som inte fattade något egentligt beslut om vad som skulle ske med Jesus.
Av ledaren kan man dra slutsatsen att Andelin anser att HFD borde ha fattat beslutet att Franzén inte var behörig och att det beslutet hade varit lika självklart som att Pilatus borde ha fattat beslutet att släppa Jesus fri.

Fegisen Pilatus kritiseras för att han inte vågade stå mot den överväldigande opinion som högljutt krävde Jesu korsfästelse.
Fegisarna i HFD kritiseras för att de inte har lyssnat på den överväldigande opinion som kräver allt hårdare nypor mot kvinnoprästmotståndarna och handlat i enlighet med de kraven.

Eftersom domstolen efter långt och moget övervägande kom fram till att Träskbacka inte hade besvärsrätt i det aktuella ärendet kunde den inte behandla sakfrågan. Så var och så är det oberoende av vad var och en anser i det aktuella fallet och oberoende av vad den allmänna opinionen kräver.
Att HFD kritiseras för att den följde lagen och inte den allmänna opinionens förväntningar är skrämmande.

Kritik med Borgåmått riktas också mot de två domprostvalskandidater som varit aktiva i den aktuella processen, alltså kaplanerna Matts Lindgård och Bror Träskbacka.
Den aktuella ledaren insinuerar öppet att de två har agerat som de har gjort av en enda orsak: egoism. Deras enda motiv har varit att få ”en bra plats i startfältet”. Ingendera av dem ens misstänks för några ädlare motiv.
Denna kritik är skrämmande därför, att den dels ifrågasätter de två kandidaternas medborgerliga rättigheter, dels antyder dålig moral och bristande ansvarskänsla.

Tragikomiskt blir det hela då ledarskribenten i sin lokaltidning trots allt vill signalera stöd för bygdens son genom att kalla honom ”Borgåprästen” och den andra ”karriärambitiös”. Och genom att dra de två över samma kam vad en plats i startfältet beträffar. Lindgård röjde sig – helt legitimt – en plats i startfältet medan Träskbacka hela tiden funnits där.
Tala om tendentiösa och manipulerande verklighetsbeskrivningar.

Begreppet ”karriärambitiös” kan i detta sammanhang knappast ses som annat än ett försök att kasta en skugga över den som tilldelas epitetet, alltså Träskbacka.
I hans fall framställs det som i praktiskt taget alla andra sammanhang skulle ses som meriter som något suspekt: många betydelsefulla uppdrag, ett vitt och brett kontaktnät och en lång gedigen insats i och för kyrkan.
Undra på att det blir allt svårare att hitta personer som vill ta och bära ansvar i vår kyrka.

Förvånande är att de aktörer som kunde – kanske till och med borde – kritiseras helt glöms bort.
Senaste nu efter HFD:s beslut torde det vara uppenbart för åtminstone nästan alla att det hade varit till fördel för själva saken att antingen Allan Franzén eller domkapitlet hade besvärat sig över beslutet i Helsingfors förvaltningsdomstol. Då hade domstolen varit tvungen att ta ställning i sak.

Speciellt märkligt är att domkapitlet inte använde sig av sin besvärsrätt.
Det är snällt sagt märkligt att domkapitlet två gånger fattar ett och samma beslut utan att vara beredd att försvara det i högsta instans. Detta visserligen efter omröstning, men i alla fall.
Beklagligt och allvarligt är beslutet inte minst med tanke på att stiftets präster efter detta inte fullt ut kan lita på domkapitlets stöd då det börjar storma. Beslutet innebar ju också att domkapitlet övergav Franzén då det lät bli att föra hans rätt att vara kandidat till HFD.

Visst.
Kritiken av Borgåbladets ledare är kritik med Borgåmått mätt. Men man måste ju ta seden dit man kommer.
Stig Kankkonen



Erik Nyström framför en sönderbombad skola i Tjernihiv

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41
Kyrkoherde Hans Boije i Vörå ser Kipa som ett överflödigt arbetsled.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59
Sommarlägret 2022.

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14
Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22
Forskning visar att det budskap som barn får med sig, utöver bibelkunskapen, är: ”Var snäll.” – Det är inte vad kristen tro går ut på, menar Joseph Sverker.

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00
I hälften av sitt 30-åriga liv har Kevin Holmström stått på scen.

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42