Strategier behövs, men ...

Ledare. Ledare 41/2007 På olika nivåer i vår kyrka pågår arbetet med strategier och planer. Ett förslag till ny strategi för helhetskyrkan presenteras i december. Stiften, de kyrkliga samfälligheterna och församlingarna slipar på sina strategier och inom dem skrivs delstrategier för till exempel fastighetssektorn och personalsektorn. 9.10.2007 kl. 00:00

På olika nivåer i vår kyrka pågår arbetet med strategier och planer. Ett förslag till ny strategi för helhetskyrkan presenteras i december. Stiften, de kyrkliga samfälligheterna och församlingarna slipar på sina strategier och inom dem skrivs delstrategier för till exempel fastighetssektorn och personalsektorn.

 
Illustration: Jan Lindström

Om en positiv framtid för kyrkan kunde garanteras med strategier och andra planer skulle alla församlingsmedlemmar kunna känna sig trygga. Detta naturligtvis förutsatt att kyrkan kan byggas av människor och med hjälp av mänskliga planer samt att strategierna och planerna beaktar just de utmaningar och problem som kyrkan möter.

Psalm 127
, en vallfartssång av Salomo, är en svidande kommentar till den första förutsättningen.
Den säger enkelt och rättframt att allt är i Guds hand. Om Han inte bygger huset är byggarnas möda förgäves, men om arbetet sker i enlighet med Hans vilja går allt bra. Sina vänner ger Herren framgång.

Psalmen säger inte att vi skall sitta med händerna i kors och förvänta oss att allt skall ordna sig. Vår uppgift är att under bön om Herrens ledning och i enlighet med Hans uppenbarade vilja vara med och bygga Hans kyrka.
Märk väl: Hans kyrka och inte vår.

En annan viktig sak att komma ihåg i sammanhanget är att framtiden är i Guds hand och att den undandrar sig vår kunskap. Men det innebär naturligtvis inte att vi skall gå in i den med slutna ögon och utan några som helst planer.
Vår uppgift är att planera med hjälp av det förstånd som Gud gett var och en av oss och att göra det så bra som vi bara kan. Strategier och planer behövs.

Bland annat mot denna bakgrund är biskop Simo Peuras tankar om och kring helhetskyrkans strategiarbete intressant och viktigt (se mera på nyhetsplats i  KP nr 40).
I hans resonemang ligger betoning i strategiarbetet på ett klargörande av vilka uppgifter kyrkan finns till för och hur den bäst kan utföra de uppgifterna. Samma modell gäller naturligtvis varje enskild församling och församlingsorgan.

Detta avviker från ett allmännare sätt att se på strategier.
Det är ju att betona mål utanför organisationen och anpassa verksamheten efter dem. I Peuras tänkande är det uppgiften, kyrkans uppdrag i världen, som skall bestämma verksamheten. Får de göra det bygger Herren huset. Får de inte göra det är arbetarnas möda till ingen nytta.

Här är det fråga om att klart ta avstånd från ”specialförmåner” för medlemmarna samt från filosofin att man skall locka massorna med ”bröd och skådespel” som ingenting har att göra med uppdraget att föra ut de kristna budskapet.

I fråga om den utmaning som en för oss dold morgondag innebär förefaller det finnas orsak till nytänkande.
Som det nu är förlitar sig kyrkan och församlingarna i sina strategier och planer på antagandet att man möter endast en verklighet, som ser ut på ett tämligen bestämt sätt. Samtidigt har medvetenheten ökat om att till exempel medlemsflykten och ointresset för en del kyrkliga aktiviteter kan tillta till och med dramatiskt. Och vi vet nu att förändringar i den kommunala strukturen medför oväntade utmaningar och så vidare.

Helhetkyrkan,
de kyrkliga samfälligheterna och församlingar skulle göra klokt i att arbeta med olika scenarier och anpassa strategierna och planerna till olika verkligheter.
Det skulle dels ge en bättre, bredare uppfattning om vad som kan vänta, dels skapa öppenhet och flexibilitet i attityderna.

Med tanke på de allt annat än lugnande siffrorna över den kyrkliga utvecklingen kunde arbetet med olika scenarier, alternativa strategier och planer förmodligen också skapa den realistiska krismedvetenhet som stiftsdekan Sixten Ekstrand tycker sig sakna.
En regelbunden uppföljning av strategierna och planerna skulle för sin del hålla medvetenheten levande.
Även i kyrkliga sammanhang är det en sanning att erkännande av fakta är all vishets moder.

Stig Kankkonen



Markus Andersén saknar inte sitt gamla liv, men kan fortfarande lockas av tanken att ta på sig fler uppgifter.

nystart. Läkarens ord om att han stod på randen till en hjärtinfarkt fick Markus Andersén att lägga om kosten, börja motionera – men framför allt att vila mer. 4.1.2021 kl. 14:09
Alaric Mård vill använda sin bakgrund till att bygga broar.

församlingspedagog. Alaric Mård är ny församlingspedagog i Jakobstad. Han vill vandra med människorna en bit på deras väg tillsammans med Jesus. 3.1.2021 kl. 11:23
Monica Björkell-Ruhl kallar sig inte religiös, men församlingen betyder trygghet för henne. – När jag varit sjuk och kraftlös har jag sökt mig till religiösa platser och symboler. Tölö kyrka har blivit en viktig plats för mig.

föräldraskap. Ibland orkar inte mammor. Ibland går de sönder så att de nästan inte orkar leva. Monica Björkell-Ruhls son Mika (uttalas ”Miikka”) föddes med en kromosom­avvikelse. 2.1.2021 kl. 11:58

Borgå. Fredrik Geisor har sett vad det är att vara full av liv och glädje, men också riktigt sårbar. Han har drabbats av både hjärtstillestånd och hjärninfarkt. 30.12.2020 kl. 15:23

Lokalt. Jag satt med en liten grupp ungdomar och funderade på året som gått och året som ligger framför. 31.12.2020 kl. 15:29
– Ingen orkar om man hela tiden måste vara missnöjd med sig själv, säger Anna Korkman Lopes.

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21
Elefteria Apostolidou är församlingspastor i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29
Zacharias Topelius i hemmet på Björkudden julen 1897, den sista julen han levde.

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46
– Men plötsligt kan sorgen hugga till i oväntade stunder, när man är som minst förberedd, säger Maria Eklund.

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00
 – Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin.

kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00

frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän? Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05
Hilkka Olkinuora närmar sig julen som ett sinnestillstånd. Det skalar bort många måsten.

annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00

prostar. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar: kyrkoherden i Larsmo församling Max-Olav Lassila, kyrkoherden i Tammerfors svenska församling Kim Rantala och chefen för familjerådgivningscentralen inom Raseborgs kyrkliga samfällighet Ann-Sofi Storbacka. 15.12.2020 kl. 16:14
Tua Sandell bor i Istanbul  sedan sex år tillbaka.

jultraditioner. "Gemenskapen i församlingsvåningen blir det egentliga julfirandet." 16.12.2020 kl. 10:00

julafton. – Jag tror det kommer att bli en speciell stämning. Jag tror att radion blir ett surrogat för den kontakt man vanligtvis haft med släktingar, säger Kjell Ekholm. 16.12.2020 kl. 09:00

Lägret hölls på Ohta­kari lägergård.

KONFIRMANDLÄGER. Hela lägret på en lägergård i Lochteå närmare 200 kilometer bort åkte hem. "Många upplevelser gick nu förlorade", säger kyrkoherde Camilla Svevar. 12.6.2023 kl. 19:00
Miia Kontro undersökte hur evangelisk-lutherska präster resonerar om eutanasi.

eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34
Fältbiskopen välsignas till tjänst på torsdagen 15 juni klockan 18 i Helsingfors domkyrka.

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00
– Som kyrkoherde vill jag kunna medge att det finns saker jag inte är bra på. Jag vill kunna be om hjälp i stället för att delegera, säger Patricia Högnabba.

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31