Som präst vill han inte bara vänta på att folk skall ta sig till kyrkan. Han vill möta folk i den miljö där de känner sig trygga.
Anders Lundström vill gärna jobba mot fördomar om luterska kyrkan. |
Kyrkoherdarnas boendeplikt i prästgården har avskaffats på många platser, så också i Kvevlax. En orsak är att det är dyrt att bo i en stor gammal prästgård. Men Kvevlax nya kyrkoherde Anders Lundström går mot strömmen. Han har med familj flyttat in i prästgården. Helt frivilligt.
– Jag är van att bo i prästgård, säger Lundström som vuxit upp i lilla prästgården i Karis. Och eftersom vi bodde i Åbo, hade vi inte så lätt att se på bostäder här.
Nu håller han på med att tillsammans med hustru Siv och lilla dottern Vendla göra sig hemmastadd. Vendla är förtjust över att springa i rum som ännu ekar i brist på alla möbler.
Anders Lundström har arbetat drygt sju år som präst, först i Esbo och sedan i Åbo.
– Det kändes att det var tid att pröva något nytt. Och så blev tjänsten ledig här. Kvevlax är en liten landsförsamling nära en större stad. Ett bonus för oss är att svärföräldrarna finns i närheten. Vi kan få barnvaktshjälp.
– För mig känns det bra att nu få axla ett helhetsansvar, säger han. Med tanke på kyrkans framtid är verksamheten bland barn och ungdomar mycket viktig. Kommer barnen på en naturlig väg in i kyrkan är det lättare med kontakterna också senare.
Läs mera i Kp 35/2007.