Kommunen och församlingen

Ledare. Ledare 35/2007 Enligt gällande lag skall församlingsindelningen motsvara kommunindelningen. Gränserna för kommunen och för församlingen skall alltså vara ett till ett. Finns det flera församlingar i en kommun uppfylls lagens krav i form av en kyrklig samfällighet vars gränser sammanfaller med kommungränserna. 28.8.2007 kl. 00:00
 
Illustration: Jan Lindström

Enligt gällande lag skall församlingsindelningen motsvara kommunindelningen. Gränserna för kommunen och för församlingen skall alltså vara ett till ett. Finns det flera församlingar i en kommun uppfylls lagens krav i form av en kyrklig samfällighet vars gränser sammanfaller med kommungränserna.

Det är därför som alla diskussioner om gällande och eventuella kommande kommungränser är av avgörande betydelse också för församlingsstrukturen.
Och det är därför som diskussioner gällande samarbete inom till exempel hälso-, sjuk- och socialvården i förlängningen också berör församlingarna. Samarbete inom centrala kommunala sektorer anses ju vara förstadier till en kommande kommunsammanslagning.

Bland annat
i Kronoby i norra svenska Österbotten pågår en ganska het debatt om i vilken riktning kommunen skall söka samarbetspartner när det gäller social- och hälsovård. En del är för Karleby och andra för Jakobstad.
I debatten har språket spelat en central roll. Karleby upplevs av en del som ett för finskspråkigt alternativ och för dem är det därför Jakobstad som gäller. Andra menar att tvåspråkigheten i Karleby och dess samarbetsområde fungerar bra.

Orienteringen har alltså betydelse också för Kronoby kyrkliga samfällighets tre församlingar.
Slås Kronoby i framtiden samman med Jakobstad kommer de tre församlingarna att finns i en samfällighet som sorterar under Borgå stift. Faller valet på Karleby blir de tre församlingarna delar i en samfällighet som sorterar under Uleåborgs stift.

En stor fråga – utöver de stora frågor som biskop Gustav Björkstrand tar upp på nyhetsplats – är om detta sätt att paketera det kommunala och det kyrkliga i en ödesgemenskap snabbt borde ses över.
Den gamla skattetekniska grunden för att gränserna måste sammanfalla kan med tanke på dagens moderna teknik ifrågasättas. Om den skattetekniska motiveringen inte längre håller, måste andra tungt vägande motiveringar presenteras. Om de finns.

Det man
allmänt torde kunna säga är att det knappast kan finnas något gudagivet som gör att församlingarna – ur vilka kommunerna växt fram – i dag inte kunde ha sin struktur och kommunerna sin.
Allmänt finns det också mycket som talar för att det gamla tänkandet med generella, låsta strukturer mera hör gårdagen till och att det som nu behövs är flexiblare strukturer, samarbetsmodeller och -lösningar av olika slag för olika behov i olika regioner och i olika sammanhang.

Konkret är det fråga om att kyrkan fritt och oberoende av kommunala lösningar gällande till exempel hälso-, sjuk- och socialvård kunde skapa enheter som ger optimala förutsättningar att predika evangelium, förvalta sakramenten och allmänt föra ut det kristna kärleksbudskapet.
Konkret är det också fråga om att kyrkan fritt och oberoende av kommunala lösningar kunde beakta de oerhört viktiga språkliga aspekterna i strukturerna.

Då kunde det bli möjligt för de svenskspråkiga församlingsmedlemmarna i olika delar av landet att bilda församlingar samfälligheter som hör till Borgå stift. Då kunde till exempel de tre svenska församlingarna i Kronoby samt Karleby svenska församling bilda en svenskspråkig samfällighet. Eller så kunde alla de nämnda församlingarna vara med Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet.
Samma modell kunde tillämpas i hela det kyrkliga Svenskfinland och den skulle förhindra att Borgå stift berövas administrativa och ekonomiska styrredskap.
En annan modell för att garantera en fortsättning för fungerande svenskspråkiga församlingar är att grunda Den svenskspråkiga evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Fria och vilda fantasier? Visst!
Men börjar det inte bli hög tid att låta fantasin flöda när det gäller den finlandssvenska kyrkliga sektorn?

Stig Kankkonen



Sund-Vårdö och Finström-Geta blir i januari 2022 Norra Ålands församling.

sammanslagning. Fyra församlingar slås samman på Åland och bildar två nya. Sammanslagningarna godkändes av Kyrkostyrelsens plenum idag. 27.5.2021 kl. 14:38
Med utsikten över Monäs sund från stugknuten har Ove Stråka inga problem att tro på skapelsen.

tro. Han har fallit ner från tre politiska träd. När det gäller sin tro aktar sig Ove Stråka därför för att klättra upp i fel träd igen. 27.5.2021 kl. 09:53
Minna Opara har själv fått hjälp när hon mår dåligt, som erfarenhetsexpert vill hon hjälpa andra.

tro. Minna Opara förlorade sin pappa som 15-åring. Med åren kom barndomens oro ut i form av panikångest. – När jag känner paniken komma säger jag till Jesus: Gör någonting. Jag är bara en mamma, men du är allsmäktig. 26.5.2021 kl. 16:18
– Att gå in i en parallell värld när jag skriver är otroligt roligt, säger Annika Gustafsson-
Flinck.

BERÄTTANDE. Lovisabon Annika Gustafsson-Flinck har varit lärare i 30 år. – De ämnen som ligger mig varmast om hjärtat är historia och religion. I vår har hon också tagit sitt berättande till en annan nivå och debuterar som romanförfattare. 26.5.2021 kl. 10:42
Stina Lindgård har valts till ny prästassessor.

assessorsval. Stina Lindgård är ny prästassessor vid domkapitlet i Borgå stift. 25.5.2021 kl. 17:47

naturen. Visst finns naturen i stan! Se dig omkring, förundras och hitta lugnet i naturen. Det är vi många som gör. Det finns också mycket du kan göra för att ta hand om naturen i närområdet. 26.5.2021 kl. 08:00

musik. Mikael ”Mickus” Nyman skriver inget som inte har betydelse för honom. – Jag lägger normalt mer vikt vid texten än musiken. 24.5.2021 kl. 14:09
Vanda svenska församling har sin utrymmen i nya Dickursby kyrka.

kyrkoherdeval. I mitten av april valde församlingsrådet i Vanda Kristian Willis till kyrkoherde trots att Monica Cleve enligt beredningen var mer meriterad. Cleve kommer nu att föra frågan vidare till förvaltningsdomstol. 19.5.2021 kl. 14:20
– Skulle det blir så att majoriteten lägger sin röst på mig tror jag att det finns en välvilja att göra sitt bästa och en respekt för den demokratiska processen, säger Mia Anderssén-Löf.

val. – Jag har fört en inre kamp med frågan och kommit till en kallelse. Det känns att tiden är inne för mig att ta det här steget, säger Mia Anderssén-Löf, som nu är kyrkoherde i Nykarleby församling. 14.5.2021 kl. 14:50
Monica Cleve har lämnat in rättelseyrkande gällande valet av ny kyrkoherde till Vanda svenska församling.

kyrkoherdeval. I mitten av april valde församlingsrådet i Vanda svenska församling Kristian Willis till ny kyrkoherde i församlingen. Nu har Monica Cleve, som också sökte tjänsten, valt att lämna in ett rättelseyrkande till församlingsrådet. Inför valet konstaterades både i domkapitlets utlåtande och i beredningen av ärendet att Cleve ”i skicklighet och kunnande är mera meriterad”. 12.5.2021 kl. 19:46
Suvi West gjorde filmen om samernas kamp för överlevnad för att ge människor kunskap.
– Finländarna vet inte så mycket om samer.

DOKUMENTÄRFILM. När Suvi West växte upp var hon van vid att andra berättade om samernas liv på film. Nu regisserar hon dokumentärfilmer och får själv bestämma hur hennes folk skildras. 12.5.2021 kl. 12:52
Harry S Backström söker kyrkoherdetjänsten i Pedersöre.

KYRKOHERDETJÄNST. Kyrkoherden i Väståbolands svenska församling, Harry S Backström, är hittills enda sökanden till kyrkoherdetjänsten i Pedersöre. Ansökningstiden går ut på fredag. 12.5.2021 kl. 11:39
– Det är som att kombinera träning med att bara vara ute och njuta av naturen. Det kräver inga förberedelser, jag bara far, säger Lina Björkskog om terränglöpningen.

TRÄNING. Lina Björkskogs livsfilosofi är enkel: Sådant som får dig att må bra – gör mer av det. I skolan var hon den som var med i alla innebandylag och fotbollsturneringar. Idag jobbar hon med och bloggar om träning. 12.5.2021 kl. 16:05
Tuomas Anttila sorterar frimärken som människor donerat och säljer dem vidare för att samla in medel till missionen. Frimärkena från Kyrkpressens krysslösningar har bidragit med tusentals euro genom åren.

FRIMÄRKEN. Tuomas Anttila samlar inte längre frimärken för egen räkning. Det här får många köpare att återvända till hans nätauktioner – de vet att han inte tar undan de bästa märkena till sin egen samling, utan säljer vidare allt som kommer in. 11.5.2021 kl. 16:27
Hemma i Borgå har hon en egen liten ateljé. Under coronatiden har hon sålt en hel del verk via webbsajter för konst försäljning.

SKAPADE. Länge tyckte Linnea Ekstrand att det hon kunde – att jobba med händerna – inte var viktigt eller värdefullt. Idag är skapandet hennes yrke. 11.5.2021 kl. 09:52

Katarina Gäddnäs, Kent Danielsson och Mikael Kurkiala diskuterar helig dårskap i kyrkan på Hamnö, Kökar.

Franciskusfest. Franciskusfesten på Hamnö, Kökar, är sommarens förvandlande händelse, ett återkommande mirakel på världens vackraste plats. I år var temat ”Glädje, lek och helig dårskap”. När vi bryter upp säger vi: Nästa år på Kökar! 2.7.2023 kl. 13:50
Mikael Lindfelt kom till ÅA för att bli präst. Han blev rektor.

Åbo akademi. Var står den finlandssvenska akademiska teologin idag? Kyrkpressen har träffat ÅA:s rektor, teologen Mikael Lindfelt. På hösten för 36 år sedan började han vid akademin som gulnäbb från Karleby. 3.7.2023 kl. 10:00
Demonerna sliter i den hårt prövade bonden Henrik. Från vänster: Eva Hietanen, Andreas Hägglund, Roland Nylund, Johanna Liljeström Kontor, Maria Forsblom och Elias Kackur.

sommarteater. I juli framför Myrbergsteatern pjäsen ”Guds kvarnar mala”. – Det är en otrolig satsning som de frivilliga skådespelarna gör, säger Eva Hietanen. 7.7.2023 kl. 12:00
Då och då uppstår det djupa samtal, både med egna församlingsmedlemmar och turister, säger församlingsmästare Tove Holmström.

profilen. Tove Holmström är församlingsmästare i Ekenäs kyrka, som är mycket välbesökt om somrarna. – I juli brukar det ofta bli över 300 besök på en dag. 4.7.2023 kl. 12:00
Församlingen ansvarar för konfirmandernas säkerhet under lägren – men har också ett ansvar gentemot sin personal.

KONFIRMANDLÄGER. Nattvakter, tydliga överenskommelser med föräldrar, ett telefonnummer att ringa 24/7 om läget blir ohållbart – bland annat det här måste församlingar ta till för att garantera säkerheten vid konfirmandläger. – Vi måste fråga oss om ungdomarna är i "lägerskick", säger Helena Salenius vid Kyrkostyrelsen. 29.6.2023 kl. 17:47