Familjens framtid formas nu

Ledare. Ledare 29-30/2007 Skall den finländska staten, i praktiken riksdagen som är landets lagstiftande församling, ha en bestämd uppfattning om hur medborgarna skall arrangera sina samlevnadsfrågor? 17.7.2007 kl. 00:00
Skall den finländska staten, i praktiken riksdagen som är landets lagstiftande församling, ha en bestämd uppfattning om hur medborgarna skall arrangera sina samlevnadsfrågor?
Eller skall lagstiftningen till den delen göras helt neutral och varje medborgare fritt få välja under vilka former hon eller han vill arrangera sin samlevnad?

 
Illustration: Jan Lindström
Detta är frågor som riksdagsledamöterna ytterst ställs inför varje gång de avgör hur lagen skall behandla personer som valt samboende i stället för äktenskap eller som valt partnerskap tillsammans med en person av samma kön.
Det är att hoppas att lagstiftarna fattar sina beslut fullt medvetna om att de två nämnda samlevnadsformerna ingalunda är de enda som riksdagen tvingas ta ställning till.

I Sverige
pågår som bäst en livlig debatt och ett minst lika livligt lobbande för könsneutralt äktenskap. I korthet är det fråga om att äktenskapslagstiftningen skall vara könsneutral så att samkönade par får ingå äktenskap på samma villkor som heterosexuella.
Bakom hörnet väntar redan en ny debatt som kommer att handla om månggifte.

Huvudargumentet
för månggifte kommer med stor sannolikhet att vara att det inte är statens sak att ta ställning till hur många partners en kvinna eller man vill leva tillsammans med.
Med tanke på den pågående debatten är argumentet helt följdriktigt. Om man går in för att staten inte skall blanda sig i könsaspekten i ett förhållande kan det rimligtvis inte heller vara statens sak att ta ställning till kvantitetsfrågan.

För cirka
en månad sedan antog Vänsterförbundets partikongress ett politiskt målsättningsprogram för 2007-2010.
En målsättning är att äktenskapslagstiftningen skall göras könsneutral. En annan att par av samma kön skall ges adoptionsrätt och fullt ut samma rättigheter och skyldigheter som föräldrar av olika kön.
Det behövs ingen siarförmåga för att säga att det kravet kommer att framföras också av andra så kalla progressiva krafter.
Och det behövs ingen siarförmåga för att säga att allt som görs för att slå vakt om äktenskapet som ett förbund mellan man och kvinna allt högljuddare och aggressivare kommer att stämplas som konservativt och förkastligt.

På sin partidag i Vanda beslöt Svenska folkpartiet ”att aktivt verka för en positiv utveckling av adoptionsrätten för homosexuella par” samt ”att revidera partnerskapslagen så att på alla punkter motsvarar en könsneutral äktenskapslagstiftning”.
För alla som vill slå vakt om barnens rätt till en mamma och pappa och om det traditionella äktenskapet är beslutet djupt beklagligt.

Det är att hoppas att sfp vid närmare eftertanke i denna fråga väljer att handla som Vänsterförbundets ordförande efter beslutet att aktivt arbeta för en totalseparation mellan staten och kyrkan.
Hennes besked var att man inte kommer att lägga två strån i kors i den saken.

För alla som vill slå vakt om äktenskapet och om barnens rätt till en mamma och en pappa finns det däremot all orsak att handla precis tvärtom och lägga många strån i kors och knäppa händerna i bön för den traditionella familjen och alla värderingar som hör samman med den.
Stig Kankkonen



Bröstvärnet förblir fast även om bänkarna på båda sidan om mittgången längst fram i Sankta Birgitta kyrka blir löstagbara. Att museiverket godkände lösa bänkar överraskade projektledaren Daniel Wikström.

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11
”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00
Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02
– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00
Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

Överraskande många av presidentkandidaterna vill hålla kvar traditionen.

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13
Biskop Bo-Göran Åstrand överräcker den finska delegationens gåva till påven Franciskus.

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34
Kristna i norra och centrala Nigeria lever under extrem  förföljelse.

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39
Johan Kanckos hälsades välkommen till församlingen med en applåd.

kyrkoherdeinstallation. På söndag var det fest i Solf då församlingens nya herde Johan Kanckos installerades i tjänst. Det blev en späckad dag som utöver högmässa också bjöd på många goda tal och inte minst en välsmakande laxsoppa. 14.1.2024 kl. 14:54

NYTT ÅR. Glöm nyårslöftena. Kör i stället med nyårsönskningar och pyttesmå nyårsplaner. Vad skulle du behöva för att älska dig själv, dina medmänniskor och Gud lite mer under det år som kommer? 12.1.2024 kl. 10:35