Beklaglig betoning

Ledare. Ledare 28/2008 För en tid sedan publicerade Kyrkpressen en serie intervjuer med ordförandena för riksdagspartierna. Det övergripande temat var hur de intervjuade som centrala politiska aktörer ser på kyrkans samhällspolitiska roll och på förhållandet mellan kyrkan och staten. 10.7.2007 kl. 00:00
För en tid sedan publicerade Kyrkpressen en serie intervjuer med ordförandena för riksdagspartierna. Det övergripande temat var hur de intervjuade som centrala politiska aktörer ser på kyrkans samhällspolitiska roll och på förhållandet mellan kyrkan och staten.

Kommentarerna var i stort sett samstämmiga och entydiga: ordförandena förväntade sig att kyrkan skulle ge klara besked i värdefrågor och det tämligen lösa formella förhållandet mellan staten och kyrkan betecknades som välfungerande.
Statsminister Matti Vanhanen framhöll uttryckligen att han inte ser orsak till några som helst förändringar av det rådande förhållandet.

 
Illustration: Jan Lindström
Europarådet förefaller att i stort sett ha samma uppfattning beträffande kyrkornas allmänna samhällspolitiska roll samt förhållandet mellan kyrka och stat. Det visar den rekommendation som rådets parlamentarikerförsamling antog i slutet av juni.

Den aktuella rekommendationen byggs upp kring tre inofficiella men klart identifierbara grundprinciper.

Den första
grundprincipen i rekommendationen är att religionen har varit och är en viktig del av det europeiska samhället och att kyrkorna har haft och har mycket att ge samhällsutvecklingen, inte minst i fråga om etik, moral och ideologi.
Denna sida av saken behandlas först och på olika sätt i närmare hälften av rekommendationens sammanlagt 24 punkter.

Den andra
grundprincipen är att en åtskillnad mellan kyrka och stat är ett av de allmänt omfattade europeiska värdena.
De statliga, samhälleliga institutionernas verksamhet skall inte styras av religiösa doktriner och institutionerna skall inte heller engagera sig i sådant som hör kyrkorna till. Som  exempel på sådant nämns interreligiösa dialoger.

Den tredje
grundprincipen, som egentligen följer av de två första, är att de europeiska länderna skall utvecklas i en ständig dialog mellan samhälle och kyrka.
I punkt 20 nämns uttryckligen att Europarådet för sin del redan vidtagit vissa mått och steg för att främja ett närmare samarbete mellan rådet och religiösa samfund.
Europarådets vision av hur Europa skall utvecklas bygger alltså på ett ömsesidigt respektfullt samarbete mellan det världsliga och det andliga, mellan stat och kyrka.
Symptomatiskt nog har rekommendationen hos oss delvis lett till en helt annan och tämligen besynnerlig betoning, som kan exemplifieras med rubriken för Hufvudstadsbladets ledarkommentar i frågan (30.7): ”Håll isär stater och kyrkor”.
En enträgen uppmaning till samarbete i respekt förvandlas med den ensidiga tyngdpunkten lätt till en uppmaning att stänga dörrar, bränna broar och bygga vattentäta skott

Europarådets rekommendation 1804 (2007) kan läsas på här.

Stig Kankkonen



Närpes kyrka.

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26
Erik Nyström framför en sönderbombad skola i Tjernihiv

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41
Kyrkoherde Hans Boije i Vörå ser Kipa som ett överflödigt arbetsled.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59
Sommarlägret 2022.

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14
Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22
Forskning visar att det budskap som barn får med sig, utöver bibelkunskapen, är: ”Var snäll.” – Det är inte vad kristen tro går ut på, menar Joseph Sverker.

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00