Halvfärdigt intresserar

Ledare. Ledare 27/2007 Tidigare hörde det till god ton och allmän anständighet att inte bedöma halvfärdigt arbete. Nu är det inte längre så. Det har statsminister Matti Vanhanen nogsamt fått känna av. 2.7.2007 kl. 00:00

Tidigare hörde det till god ton och allmän anständighet att inte bedöma halvfärdigt arbete. Nu är det inte längre så. Det har statsminister Matti Vanhanen nogsamt fått känna av.


Illustration: Jan Lindström

I ett radioprogram nyligen sade Vanhanen att regeringen för egen del bör bereda sina ärenden så långt som möjligt och först efter det delta i den offentliga diskussionen på basis av fakta och framställningar.Det borde han enligt tämligen eniga massmedier och en del juridiskt sakkunniga inte ha sagt. Kritikerna förefaller ha ett mycket stort intresse av halvfärdigt arbete. I demokratins och juridikens namn förstås.

Kritiken av statsminister Vanhanens offentlighetslinje är i detta avseende märklig. Det är nämligen mycket svårt att se varför en kaotisk diskussion skulle vara i någons intresse eller hur den skulle främja demokratin.
Däremot är det självklart att en diskussion baserad på öppet redovisade fakta och dito redovisade värderingar är det. Och i stora frågor som berör oss alla är det förvisso regeringens sak att grundligt ta fram fakta och att argumenterande redovisa för vilka värderingar som ligger till grund för dess slutsatser.

Det vore direkt
ansvarslöst av en regering att dra slutsatser och ens skissera någon lösningsmodell innan alla fakta samlats in, vägts och bedömts.
Likaså vore det ansvars löst av en regering att endast redovisa fakta i ett ärende utan att själv så tydligt och klart som det bara är möjligt ta ställning och redovisa för argumenten för just den lösningen.

Att en regering
väljer att bereda ett ärende utanför offentligheten kan därför inte a priori sägas vara negativt för demokratin. Det kan till och med vara precis tvärtom.
Svårt är också att tro att det över huvud taget skulle vara juridiskt möjligt att definiera när, hur var och på vilket sätt en regering skall komma med sin samlade input i samhällsdebatten.
Det finns kort sagt rum för kritik av kritiken mot regeringen Vanhanens offentlighetslinje.

Därmed inte
sagt att allt skulle vara i sin ordning.
Den stora utmaningen för demokratin är kanske först och främst att få regeringar att seriöst och ärligt bereda ärenden och presentera lösningsförslag så att en offentlig debatt blir möjlig och påverkningsmöjligheterna reella.
Som det nu är, är detta sällan fallet. Fakta tas fram och presenteras så att de stöder en redan fastslagen målsättning, som därefter presenteras som den enda möjliga. Ofta förefaller det dessutom vara så att detta sker efter recept skrivna av ledande tjänstemän.

Problemet med den här utmaningen är att varje regering har klart definierade målsättningar formulerade i ett regeringsprogram och att verkligheten i görligaste mån anpassas till dem.
Ett annat problem är att övriga samhällsaktörer, i motsats till en regering, inte har tillgång till alla de resurser som regeringen har och som behövs för att ta fram alternativ till regeringens beredning. Detta gäller arbetsmarknadsorganisationer, den politiska oppositionen, kyrkan, ekonomiska och andra forskningsinstitut och så vidare.

Till detta
kommer att det i stort sett endast är en bredbasig regering och en folkkyrka som någorlunda trovärdigt kan säga sig handla med allas bästa för ögonen. Alla andra aktörer har egna, legitima men mera begränsade intressen att bevaka.

Det som behövs är ett sant demokratiskt medborgarsamhälle där alla aktörer, individer och kollektiv, tillsammans kan forma framtiden i en ständig dialog.För att detta skall fungera krävs alerta och kunniga massmedier som informerar, analyserar, utmanar maktutövarnas tankar och idéer, massmedier som låter också marginella röster komma till tals och som aktiverar medborgarna bland annat genom att lyfta fram och presentera nya, alternativa idéer.

Demokratin står och faller inte med regeringars öppenhet eller slutenhet, men den kan stå stadigt, vackla eller till och med falla beroende på hur massmedierna fyller sin uppgift att ge en korrekt och betydelsefull information om den verklighet i vilken vi alla lever.

Stig Kankkonen



Biskopsval Esbo. Då tiden för kandidatnomineringen i biskopsvalet i Esbo stift gick ut på tisdagen hade fyra kandidater ställts upp. 21.8.2018 kl. 16:20
Jukka Keskitalo är ny biskop i Uleåborg.

biskopsval. Jukka Keskitalo är ny biskop i Uleåborgs stift. Han fick överlägset flest röster i onsdagens val och efterträder därmed Samuel Salmi som går i pension den första november. 15.8.2018 kl. 15:01
Jukka Hautala, Jukka Keskitalo och Niilo Pesonen är kandidater till biskopsämbetet i Finlands nordligaste stift. 

biskopsval . Landets nordligaste stift väljer ny biskop på onsdag. Första omgången inleds kl. 13. 14.8.2018 kl. 15:33
Roger Rönnberg, här fotad i samband med församlingsvalet 2014, går i pension nästa år.

kyrkoherde. Esbo svenska församlings Kyrkoherde Roger Rönnberg avgår med pension i april 2019. Fyra personer vill efterträda honom. 3.8.2018 kl. 15:12
Utöver hundarna deltog också ungefär 160 människor i gudstjänsten.

Hundgudstjänst. En friluftsgudstjänst i djurens sällskap påminner om respekten för Guds skapelse. 2.8.2018 kl. 00:00
Gunilla Nybäck har både barn och barnbarn med på lägret i Pieksämäki.

läger. – Det känns otroligt stort och jätteroligt. Så tycker sommarlägrets grundare Harry Kronqvist då han talar om lägrets 50-årsjubileum. 27.7.2018 kl. 17:11
Andreas von Bergmann säger att han vuxit upp med och in i församlingen.

profilen. Andreas von Bergmann talar varmt för både demokrati och byråkrati inom kyrkan. Dessutom vill han visa att församlingen inte bara är sina anställda, utan vi alla. 31.7.2018 kl. 00:00
Fredrik Kass med sina barn minstingen Hilde, Arvid och Ingrid. Att prata om våra rädslor som föräldrar är något av det viktigaste av allt, anser Fredrik Kass.

Kontroll. Barn blir äldre och mer självständiga, precis som det ska vara. Men hur kommer man till rätta med rädslan för det allra värsta, att något ska hända ens barn? 2.8.2018 kl. 00:00
Bön är ett tema som ligger emeritusbiskop Erik Vikström varmt om hjärtat. Nu kommer hans vardagsböner för året i kortform ut som en liten bönbok.

bön. För flera år sedan skrev biskop Erik Vikström en omfattande andaktsbok för hela året. Nu utkommer en kortvariant, med böner för vardagsbruk för alla som behöver det. 13.7.2018 kl. 14:58
Det finns saker hon kanske inte kommer kunna göra igen. Men Christa Mickelsson blir långsamt bättre, dag för dag, och hon uppskattar varje stund.

Överlevare. I september drabbades Christa Mickelsson av en massiv hjärnblödning. Hon överlevde, men när hon vaknade upp hade hon förlorat talförmågan och högra sidan var förlamad. Då började en lång och tung återhämtning. – Tidigare – före olyckan – tänkte jag att nu kan livet bara bli sämre. Nu tänker jag tvärtom. 4.7.2018 kl. 15:03

Helsingfors pride. Kyrklig vigsel av samkönade par är ett aktuellt tema som lyfts fram under årets Helsingfors Pride-vecka. Församlingar och kristna organisationer deltar också aktivt i programmet. 26.6.2018 kl. 12:52

biskopsval. Biskopen i Borgå stift Björn Vikström har valts till lärare i teologisk etik och religionsfilosofi vid Åbo Akademi. Vikström tillträder tjänsten den 1 september 2019. 19.6.2018 kl. 16:12
Lucas Snellman utanför Johanneskyrkan, därifrån Yle sände den första svenskspråkiga radiogudstjänsten år 1926.

radiogudstjänster. 90-årig tradition bryts när Yle utlokaliserar produktionen av radiogudstjänster. Församlingarna behöver nu satsa mer på planeringen. 19.6.2018 kl. 16:10
Karin Erlandssons bok lanseras på Kyrkans Ungdoms sommarläger i Pieksämäki, där hon själv deltagit i många år under uppväxten.

Fontana Media. Karin Erlandsson som blivit bekant för många Kyrkpressenläsare via sina texter om hur man upprätthåller en vardagstro kommer ut i bokform på Fontana Media i juli. 8.6.2018 kl. 14:12

MINNESSJUKDOM. Tron kan vara ett viktigt fäste när minnena bleknar. Kyrkan har gett ut en skrift med stöd för arbetet bland församlingsmedlemmar med minnessjukdom. 8.6.2018 kl. 12:44

Birgitta Yavari-Ilan, 77, säger att hon har haft två heliga drömmar i livet – att hitta kärleken och att finna Gud som hon växte upp utan att känna.

KRISTEN BILDKONST. Den svensk-israeliska konstnären Birgitta Yavari-Ilan åkte för 50 år sedan ut ur Vetlanda i Småland i sin ljusblå Volkswagen för att bosätta sig i Jerusalem. För en generation i Norden har hon stått för ett kristet bildspråk kring tro, kärlek och glädje. 27.9.2022 kl. 19:00
Genusforskaren och teologen Cecilia Nahnfeldt från Uppsala ser ut att bli ny teologiprofessor vid Åbo Akademi.

Åbo akademi. Genusforskaren och teologen Cecilia Nahnfeldt blir sannolikt ny professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Fakultetsrådets val ska ännu formellt bekräftas av universitetets ledning. 27.9.2022 kl. 16:52
I Esbo som med närmare 15 000 medlemmar är landets största svenska församling – blir det inget församlingsval i höst.

FÖRSAMLINGSVALET. I Esbo, Grankulla och Vanda blir det inget församlingsval på svenska i höst. Orsak: för få kandidater. I Esbo var Jannika Lassus valombud för den enda kandidatlista som nu besätter alla 26 platser med 26 kandidater – i landets största svenska församling. 23.9.2022 kl. 11:32
Hanna Jensen har skrivit två böcker om minnessjukdomar, en om sin pappa och en om sin mamma. – Efter första boken tänkte jag att jag aldrig mer ska skriva om ämnet, men jag kände att jag hade något att säga som kunde hjälpa andra.

ALZHEIMER. När Hanna Jensens mamma fick en minnessjukdom blev mamman aktiv, företagsam, pratsam – och väldigt ilsken. – Det fanns en tid då jag var så frustrerad att jag inte ville se henne i ögonen, men idag ser jag på mamma med varm blick. 22.9.2022 kl. 16:15
Teemu Laajasalo och Irja Askola.

JÄMSTÄLLDHET. Kyrkostyrelsen har beviljat kyrkans pris för jämställdhet och likabehandling till biskop emerita Irja Askola. 22.9.2022 kl. 15:09