Foto: Christa Mickelsson |
Sammanlagt omkring 80 församlingar har planerat bland annat gravgårdarnas skötsel enligt kraven för Kyrkans miljödiplom. Diplomet följer strukturen för det internationella miljöledningssystemet.
Mångfald och lättare skötsel
Enligt handboken för miljödiplomet kan man sträva efter att öka mångfald i naturen på begravningsplatsen genom att till exempel gynna inhemska och vilda växter samt traditionella kulturväxter. Insekter och djur trivs på fält och ängar i randområden som sköts lättare eller medvetet lämnas utan skötsel. Man kan garantera häckningsmöjligheter på gravgården för fåglarna med fågelholkar som lämpar sig för olika fågelarter. Så kallade skogskyrkogårdar har församlingarna haft redan länge.
Bevattning på natten
På många större begravningsplatser sköts bevattningen i huvudsak med automatiska bevattningssystem nattetid då mindre vatten avdunstar. Församlingarna kan också använda egna brunnar eller, om de har möjlighet, åvatten istället för renat vatten som kräver både energi och kemikalier.
Kompostering och användning av naturlig gödsel hör också till de naturenliga skötselmetoder som rekommenderas för församlingarna. Till exempel vid Malms begravningsplats i Helsingfors täcker kompostmullen ett större behov än det egna. I Esbo skall man inleda ett försök med nyckelpigor som insektbekämpning, en idé som kommit via en eko-teknologitävling som församlingarna ordnade.
Avfallssortering viktigt
Stora kyrkhelger innebär också en stor mängd avfall från gravljus. En del av avfallet är PVC-plast som inte kan brännas. Man har rekommenderat församlingsmedlemmarna att använda ljuslyktor av god kvalitet som kan bevaras hemma under sommaren istället för plastljuslyktor och sådana glasljuslyktor som lätt spricker sönder i kölden. Det finns också ljuslyktor av material som förmultnar, bland annat sådana har församlingsmedlemmar i Esbo uppmanats använda.