Knepigt med religiösa motiv på bankkortet

Samhälle. Frun, katten och stugan kan man avbilda på sitt bankkort, men en ikon är inte okej. Gränsdragningen är svår när det gäller användningen av religiösa symboler på bank- och kreditkort. 26.6.2007 kl. 00:00

Frun, katten och stugan kan man avbilda på sitt bankkort, men en ikon är inte okej. Gränsdragningen är svår när det gäller användningen av religiösa symboler på bank- och kreditkort.

 
 Foto: Christa Mickelsson

En person skickade en foto på en samling ikoner till sin bank, Aktia, i förhoppning om att bilden kunde användas på bankkortet. Det blev nej. Banken meddelande att nationella, religiösa, rasistiska samhälleliga eller liknande symboler inte får användas. Bilden eller symbolen får inte heller kränka patent, varumärke eller upphovsrätt.

– Vi följer Visa Internationals regler, säger Kristian Seveus, kundservicechef vid Aktia. Han är en av de två personer som kontrollerar de bilder som folk vill ha på sina bankkort.

– Inga varumärken, religiösa motiv eller kända personer, räknar han upp.
I 99 procent av fallen blir det inga problem med bilderna: de flesta brukar välja säkra motiv som familjen, hunden eller sommarstugan.

Svår gränsdragning

Gränsdragningen är inte så lätt. Det heter att man inte får ”göra propaganda” för sin religion – men vad är då ”propaganda”? Är en bild på ett helgon propaganda?

– I det fallet kan det också handla om upphovsrätt, säger Seveus. Han uppmanar alla som är missnöjda med bankens beslut att ta kontakt och diskutera igenom sitt fall.

Om man målat sin ikon själv, då?

– Ja, funderar Seveus, det är en tolkningsfråga. På Aktia är vi två personer som oberoende av varann skall godkänna motiven.

Spontant säger han nej till ett krucifix, men ja till ett foto på en person med ett krucifix runt halsen. Foton på kyrkor är tillåtna. Samma person som skickade in ikonbilden försökte på nytt med ett foto på en glasmålning från Tammerfors domkyrka, föreställande en duva (= den heliga Anden). Den var ok.

– En duva kan ju också vara en fredssymbol. Den uppfattas inte som propaganda, säger Seveus. – Men vi har sagt nej till en person som ville ha text från Bibeln på sitt bankkort.

Nå, men om man väljer något trevligt bibelställe som inte kan stöta någon, till exempel Kärlekens lov?
– Då vi sa nej handlade det om en text med en bibelhänvisning, säger Seveus.
Kärlekens lov går alltså an, så länge man inte vet att texten är från Bibeln.

Visa mån om sitt brand

Om kunden är envis och vill ha ett religiöst motiv på sitt bankkort kan ärendet prövas av en speciell avdelning på Visas kontor i London.

– Men det är nog väldigt sällan de här gränsfallen skickas via oss till London, säger Camilla Askolin, avdelningschef vid Luottokunta i Finland.

Själv tar hon inte ställning till om en bild på en ikon kan anses vara propaganda för en religion.
– Visa har ju de här reglerna för att det så tydligt som möjligt skall framgå att det är deras brand det handlar om. För att Visa-brandet inte skall påverkas måste motiven vara så neutrala som möjligt, säger Askolin och poängterar att samma regler gäller över allt i världen.

Sofia Torvalds



Närpes kyrka.

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26
Erik Nyström framför en sönderbombad skola i Tjernihiv

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41
Kyrkoherde Hans Boije i Vörå ser Kipa som ett överflödigt arbetsled.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59
Sommarlägret 2022.

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14
Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22
Forskning visar att det budskap som barn får med sig, utöver bibelkunskapen, är: ”Var snäll.” – Det är inte vad kristen tro går ut på, menar Joseph Sverker.

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00