Framtiden börjar nu

Ledare. Ledare 23/2007 Enligt kyrkoordningen skall biskopen ”vid behov” sammankalla stiftsdagar. Då det sker skall kallelse gå till ”församlingarnas förtroendevalda, tjänsteinnehavare och arbetstagare samt representanter för föreningar, stiftelser och anstalter”. 5.6.2007 kl. 00:00
Enligt kyrkoordningen skall biskopen ”vid behov” sammankalla stiftsdagar. Då det sker skall kallelse gå till ”församlingarnas förtroendevalda, tjänsteinnehavare och arbetstagare samt representanter för föreningar, stiftelser och anstalter”.
Kort sagt: biskopen kan när han vill sammankalla alla i stiftet till stiftsdagar. Det finns ju alltid något som gör det av behovet påkallat och det finns ingen anledning att aktivt utesluta någon församlingsmedlem från dagarna.
De första stiftsdagarna, modell blygsammare, hölls i mars 2005.

 
Illustration: Jan Lindström
Hösten 2008, alltså efter ett drygt år, kommer bis-kop Gustav Björkstrand att sammankalla till stiftsdagar. Det framgår av den verksamhetsplan för Borgå stift som stiftsfullmäktige nyligen godkände under sitt möte i Jakobstad.
Att biskopen själv har stora förhoppningar på denna stiftets storsamling framgick med all önskvärd tydlighet då han presenterade planen och tanken på dagarna.

Även om det
ännu är cirka ett och ett halvt år tills stiftsdagarna hålls kunde arbetet med att förbereda dagarna med fördel inledas omedelbart.
Inte endast på arrangörshåll utan också i stiftets alla församlingar finns säkert mycket som kan och bör göras för att dagarna verkligen skall ge något som är till nytta för hela stiftets framtid. Biskopens besked om att han sammankallar till stiftsdagar inspirerar förhoppningsvis församlingarna till att omedelbart inleda ett systematiskt arbete med att visionera om sin framtid. Ett arbete vars resultat skulle vara klart att lyftas fram hösten 2008.

Helt från tomt bord startar det arbetet självfallet inte. Man kan med fog anta att det mer eller mindre hör till det dagliga arbetet i varje församling att såväl de förtroendevalda som tjänsteinnehavarna och arbetstagarna funderar på församlingens framtid.
Säkert inte på heltid men då och då.

Det som kanske däremot ofta saknas är ett aktivt, målmedvetet arbete med framtidsfrågor där betoningen ligger på hur man skall agera och inte endast på hur man skall reagera på akuta utmaningar.
Det som också ofta saknas är känslan av samhörighet och ”ödesgemenskap” med andra församlingar. Alla kämpar var och en på sitt håll trots att det kanske redan finns exempel på vad som kan göras.
Utöver att tänka, visionera och planera själv vore det därför till stor hjälp att ta reda på vad andra tänkt, visionerat och planerat. Detta kunde ske till exempel på prosterinivå.

De stora
utmaningar som kyrkan och församlingarna står inför har naturligtvis engagerat också helhetskyrkan. Arbetet på det hållet har resulterat bland annat i strategiplanen ”Den närvarande kyrkan” och som bäst är en ny strategiplan under arbete.
Ett annat dokument som församlingarna säkert har nytta av är den mellanrapport som en arbetsgrupp under biskop Voitto Huotari har publicerat. Den heter ”En närvarande gemenskap” och fokuserar på strukturförändringarna.
Kort sagt är det som biskop emeritus Erik Vikström i ett sammanhang underströk: Man har tänkt också tidigare.

De tankar, erfarenheter och visioner som redan finns och de som bara väntar på att födas uppfordrar till aktivitet i församlingarna.
Ett konkret mål kunde alltså vara att alla församlingarna i Borgå stift inför stiftsdagarna antingen helt för sig eller några tillsammans skulle se över vad de kan göra för att forma framtiden och för att möta de utmaningar som de ser.
Någon tid finns inte att förlora. Framtiden börjar nu.

Stig Kankkonen



– Från februari till mitten av sommaren demonstrerade vi varje kväll, säger Rabbe Tianen.

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13
Närpes kyrka.

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26
Erik Nyström framför en sönderbombad skola i Tjernihiv

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41
Kyrkoherde Hans Boije i Vörå ser Kipa som ett överflödigt arbetsled.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59
Sommarlägret 2022.

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14
Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Rebecka Stråhlman, en av arrangörerna för Ungdomens Kyrkodagar, ger delegaterna en eloge. De är förebilder i att motverka polarisering.

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22