Bilden av kyrkan

Ledare. Ledare 22/2007 Undersökning efter undersökning vittnar om att finländarna är nöjda med kyrkan. Ändå har en del biskopar direkt och indirekt uttryckt sin oro för kyrkans image. 30.5.2007 kl. 00:00

Undersökning efter undersökning vittnar om att finländarna är nöjda med kyrkan. Den senaste undersökningen i raden gällde församlingsmedlemmarnas inställning till och uppfattning dels om de kyrkliga förrättningarna, dels om kyrkans diakoniarbete.

Åtta av tio uppgav att förrättningarna och möjligheten att vara fadder är det som gör att de vill höra till kyrkan. Lika många uttryckte sin uppskattning för kyrkans sociala arbete både hemma och i utlandet.

 
Illustration: Jan Lindström

Ett par andra tämligen färska undersökningar visar att finländarna är mycket nöjda med hur prästerna sköter sitt arbete, att skriftskolan är ytterst populär och att det är trängsel till utbildningen av hjälpledare i skriftskolorna.

Vad den så kallade ”stora allmänheten” beträffar torde det alltså vara korrekt att säga att bilden av och inställningen till kyrkan är grundpositiv. Kyrkan har med andra ord en image som den inte behöver skämmas för.

Ändå har en del biskopar direkt och indirekt uttryckt sin oro för kyrkans image. Den oron har naturligtvis ingenting att göra med resultaten av de nämnda undersökningarna. Det som oroat är den envisa offentliga diskussionen om kvinnoprästmotståndet.

I detta nummer av Kyrkpressen förklarar imageforskare, docent Veikko Karvonen, varför den massmediala logiken och den allmänna offentlighetsmekanismen fungerar som den gör.
I korthet är det så att konflikter alltid ger rubriker och att kyrkliga konflikter som kommenteras av biskopar lyfter upp rubrikerna på första sidan.

Mot denna bakgrund är det lätt att instämma i Karvonens bedömning att kyrkans ledning aktivt bidragit till att hålla igång och dramatisera den kvinnoprästmotståndardebatt som de nu menar att är till skada för kyrkans image.

Innan några större lärdomar dragits av den debatten håller en annan för kyrkan pinsam debatt på att växa till sig i offentligheten: debatten om kyrkans, konkret Tammerfors domkapitels, sätt att behandla Markku Koivisto.

Också i det fallet förefaller det vara berättigat att fråga vilken roll stiftets biskop, Juha Pihkala, spelat. Åtminstone professor Antti Laato har i offentligheten låtit förstå att det är mera Pihkalas attityder till Koivisto och Nokia-missionen än något annat som lett till konflikten.

Men bilden av kyrkan formas inte endast av den offentliga debatten. Parallellt med den förs också mera i det tysta debatter som är viktiga med tanke på kyrkans framtid. En sådan debatt just nu gäller frågan om konsekvensen i kyrkans behandling av sin anställda och medlemmar.
Frågor som ställs är bland annat hur det kan komma sig att personer som öppet och klart tar avstånd från det som kyrkan officiellt lär inte förefaller vara något problem för kyrkans ledning, medan sådana som försöker hålla sig till det som kyrkan stått för i ett par tusen år är det.

Det säger sig självt att bilden av en folkkyrka som evangelisk-lutherska kyrkan i Finland inte kan och inte skall vara glansbildsaktig. Tvärtom. Det är som sig bör att bilden ibland är grovkornig, rispig och att den väcker frågor och diskussioner.
Som institution måste kyrkan i praktiken i alla fall kunna och våga stå för det som den i teorin säger sig stå för. Den får inte anpassa sig till – som det heter – tidens anda för att uppnå popularitet och för att få en image som accepteras så många som möjligt.

Kyrkan förkunnar Guds ord, förvaltar sakramenten, verkar för att utbreda det kristna budskapet och förverkliga kärleken till nästan. Till denna del måste bilden hållas tydlig och klar.
Oberoende av om den bilden faller alla på läppen eller inte.

Stig Kankkonen



 – Jag klarar mig utan julklappar. Det låter klyschigt att säga så, men det är faktiskt sant, säger Kajsa Sjöström.

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29
FMS arbetar bland annat i Mauretanien.

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23
Emma Audas, Göran Stenlund, Gun Geisor, Stefan Myrskog och Jan-Erik Lindqvist har förlänats Mikael Agricola-medaljen.

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59
Vid det Borgå domkapitels första möte den 1 december år 1923 var det dåvarande biskopen Max von Bonsdorff som svingade ordförandeklubban. År 2023 var det nuvarande biskopen Bo-Göran Åstrand som skötte det uppdraget.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31
Lucas Snellman tror valet blir spännande.

KYRKOMÖTET. Borgå stift har sex ombud i kyrkomötet: två präster, tre lekmän och ett ombud från Åland. Fyra av de tidigare ombuden ställer inte upp för omval. Det innebär ett spännande val för Borgå stift. 29.11.2023 kl. 16:48
Ifjol deltog 47 488 unga i konfirmandundervisningen.

KONFIRMANDTIDEN. Ungefär 68 procent av unga som konfirmerades i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland under 2023 tycker att konfirmandtiden har påverkat deras psykiska välbefinnande på ett positivt sätt. Det här kommer fram i kyrkans nationella självutvärdering för konfirmander. 29.11.2023 kl. 08:00
Församlingsförbundets  verksamhetsledare Kalle Sällström, pristagaren Stefan Härus och biskop Bo-Göran Åstrand.

kulturpris. I trettio år var Stefan Härus redaktör för programmet Tack och lov i Yle Vega. Programmet presenterade andlig musik enligt lyssnarnas önskemål, och präglades starkt av Härus röst, personlighet, närvaro och kunskap. Dessa motiveringar lyftes fram när Stefan Härus fick Församlingsförbundets kulturpris år 2023. 28.11.2023 kl. 15:33

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Vem har sökt tjänsten som ledande kaplan i Väståbolands svenska församling? Vem blir citykaplan i Johannes församling? Läs mera i notisen från domkapitels senaste sammanträde. 28.11.2023 kl. 13:58
När Torsten Sandell tar emot gäster hemma i Helsingfors bjuder han ofta på turkiskt te.

KORANFORSKARE. Många muslimer upplever pressen från västvärlden som outhärdlig, säger Torsten Sandell, som bott länge i Turkiet och forskat i Koranen. 23.11.2023 kl. 08:00
För Mari Koli blev utmattningen och den påföljande pilgrimsvandringen den livsförändring hon behövde.

livskris. När hon var fem år hittade Mari Koli sin pappa död. Det är egentligen där berättelsen om krig, en utbränd vd och att vandra sig frisk börjar. – Jag hörde en röst som sa: Du måste gå till Santiago de Compostela. 22.11.2023 kl. 13:01
Mikael Nylund har hållit i trådarna för projektet från början, men hela församlingen har stått bakom projektet.

EKENÄS. I tider när kyrkobyggnader blir nattklubbar eller bostäder går Betesdaförsamlingen i Ekenäs mot strömmen. Frikyrkan har köpt och renoverar den mer än 150 år gamla träbyggnaden Ekenäs seminarium. 21.11.2023 kl. 18:19
Patrik Hagman är besviken efter sin senaste period som ombud.

KYRKOMÖTET. Ombuden Ulla-Maj Wideroos, Patrik Hagman och Rolf Steffansson har meddelat att de inte ställer upp för omval när ett nytt kyrkomöte ska väljas i februari. Kyrkpressen bad dem sammanfatta de senaste fyra åren och slutsatsen blev – det går kanske framåt, men framför allt går det långsamt. 20.11.2023 kl. 13:11
Elis Storsjö år i nian i Strandnäs skola i Mariehamn.

HÖSTDAGARNA. I år reste hela 600 ungdomar från olika håll i Svenskfinland till Höstdagarna i Toijala. Elis Storsjö från Mariehamn var en av dem. 20.11.2023 kl. 12:54
Kyrkomötet är kyrkans riksdag.

KYRKLIGA VAL. Kandidatnomineringen inför kyrkomötesvalet och valet av stiftsfullmäktige avslutades i onsdags. Här följer en preliminär sammanställning av listorna och kandidaterna. 17.11.2023 kl. 16:10
ETT GOTT RÅD. I den här serien ger personer goda råd till sitt yngre jag.

ETT GOTT RÅD. Då artisten Jukka Leppilampi var 20 år hittade han de vägar i livet som han traskat på sedan dess. Han ångrar nästan ingenting. 16.11.2023 kl. 11:42

Att laga mat handlar för Birgitta Udd om glädjen att skapa, men också alla tankar som processen väcker hos henne.

Bok. Våra kroppar behöver föda. Vi behöver också föda för vårt själsliga liv. Birgitta Udd kombinerade behoven och skrev boken "Det smakar liv – Vardagstankar och recept". 15.5.2024 kl. 15:27
Biskop Ivan Laptev - viger han präster i Sankt Petersburg för en utbrytarkyrka i Finland?

INGERMANLANDS KYRKA. Inom maj månad ska två av kyrkans missionsorganisationer förklara varför flera av deras anställda har prästvigts i en luthersk kyrka i Ryssland. Biskop Ivan Laptev i den ingermanländska kyrkan tycker ståhejet är märkligt. 14.5.2024 kl. 10:00
Nya kyrkomötet öppnades med gudstjänst i Åbo domkyrka.

KYRKOMÖTET. Många nya delegater i kyrkomötet. De tunga frågorna som samkönad vigsel eller organisationsreform i kyrkan kommer upp på onsdag. 13.5.2024 kl. 20:10
Verket ”Rebirth” av Kasper Dalkarl är inspirerat av ”Lemmikäinens moder” av Akseli Gallen-Kallela.

FOTOGRAFI. När fotografen Kasper Dalkarls pappa dog blev hans relation med mamma Åsa Dalkarl Gustavsson tätare. De började gå i bastu tillsammans, de blev vänner. Kaspers fotoutställning ”Mor och son” är deras gemensamma projekt. 13.5.2024 kl. 14:36
Jobbet som forskningschef för Stiftelsen för Åbo Akademi konstaterar Ruth Illman att har många likheter med motsvarande post vid SLS.

SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET. Hon går från ett toppjobb till ett annat. Ruth Illman har gått i sina föräldrars fotspår, men motivationen kommer utan tvekan inifrån. Från och med september är hon ny forskningschef vid Svenska litteratursällskapet. 10.5.2024 kl. 19:52