Biskoparnas pingsthälsning

Kyrka. Den evangelisk-lutherska kyrkans biskopar har skrivit en pingsthälsning till kyrkans medlemmar.
28.5.2007 kl. 00:00
 
Foto: Malena Holmström

Under pingsthelgen firar vi tillsammans med alla kristna den heliga Andens utgjutande. Pingsten är kyrkans födelsedag. Den har ett viktigt budskap till oss.

Som kristna är vi i allt beroende av den heliga Anden. Anden är den treenige Gudens levande person, som talar till oss i den heliga Bibeln. Vi tillber honom tillsammans med Fadern och Sonen. Anden vädjar för oss till Fadern också då vi inte själva kan eller orkar göra det (Rom. 8:26). Utan Anden skulle det inte finnas någon frälsande tro, ingen tjänande kärlek och ingen kristen kyrka. Kyrkans ödmjuka bön ”sänd oss din heliga Ande” är kyrkans bön från hjärtat alltid och överallt.

Pingstens Ande är glädjens och frimodighetens Ande. Genom den heliga Anden kommer Guds godhet och Kristi kärlek till oss. Den heliga Anden är Levandegöraren, som väcker hos oss en längtan efter det andliga, föder tron och för oss till Kristus. Enligt sitt namn är Anden också Helgaren, som gör syndiga människor heliga. Som Sanningens Ande undervisar Anden oss att lyssna till Guds ord, förstå det och hålla oss till det. I lidande och sorg kommer Anden till oss som Tröstaren. I trångmål och förföljelse är Anden vår Försvarare.

Den Ande som utgöts på pingstdagen gav apostlarna frimodighet att ”stiga fram” och förkunna det goda budskapet på alla språk och till alla folk. Den heliga Anden förenade de kristna och förde dem in i Ordet och sakramenten. Efter att ha fått Andens gåva deltog de kristna troget i ”apostlarnas undervisning och den inbördes hjälpen, i brödbrytandet och bönerna” (Apg. 2:42).

Även i dag utrustar den heliga Anden sin kyrka med många olika nådegåvor eller karismer. Kyrkan är som en ”mor, som med Guds ord föder varje kristen och bär henne” (Stora katekesen). I dopet föder Anden oss på nytt och förenar oss med Kristus. I nattvarden stärker Anden vår tro. Därför är den kyrka som förkunnar evangeliet och förvaltar sakramenten en karismatisk gemenskap.

Den heliga Andens verk syns mitt i livet. Andens frukter är ”kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning” (Gal. 5:22). Apostelns Paulus påminde särskilt om den nådegåva som är störst, men som ofta underskattas som vardaglig: ”Störst av dem är kärleken” (1 Kor. 13:13).

Med det karismatiska avses också kristen tro av upplevelsekaraktär. Till en sådan tro hör t.ex. gåvan att bota, andliga rörelser, profeterande och tungotal. Kristen tro av det här slaget är en del av församlingarnas liv.

Till de upplevelser som Anden föder kan också höra människans egna strävanden. Paulus blev i Korint tvungen att styra känslornas fria rörelser i riktning mot en sund andlighet. En karismatisk andlighet som delar församlingsmedlemmarna, föder oordning och ringaktar vardagliga nådegåvor bygger inte upp kyrkan. I rätt bruk bygger nådegåvorna upp frimodigheten och fördjupar den tro som är rotad i Kristus.

Kyrkans tro och den enskilda kristnas erfarenhet behöver varandra och stöder varandra. Utan upplevelser förlorar tron sin inspiration och riskerar att förtvina. Utan en ”sund lära” (2 Tim. 4:3) lösgör sig upplevelserna från kyrkans gemensamma tro och löper risken att glida ut i en felaktig individualism. I kyrkan måste allt utforskas och prövas i Guds heliga ords ljus.

Paulus ville att församlingen skulle vara medveten om Andens alla gåvor. Ändå uppmanade han den att söka de allra värdefullaste nådegåvorna till församlingens uppbyggelse. Därför gläds vi över nådegåvor, som gör bönen levande, stärker enheten och föder en ödmjuk tillbedjan som ett svar på Guds kärlek. Allt detta ”åstadkommer en och samma Ande genom att fördela sina gåvor på var och en som den själv vill” ( 1 Kor. 12:11).

Genom Ordet och sakramenten föder den heliga Anden glädje, frid och kärlek. Anden gör oss delaktiga av Guds nåd.

Under pingsten ber vi att glädjens och frimodighetens Ande skulle välsigna vår kyrka med sina goda gåvor.

Kom, heliga Ande,
sänd oss en strimma
av det himmelska ljuset.

Kom, de fattigas fader.
Kom, goda gåvors givare.
Kom, hjärtats ljus och tröstare,
själens ljuva gäst och värme.

I arbetet är du vilan,
i hettan är du svalkan,
och i sorgen är du trösten.

Du underbara ljus,
fyll dina trognas hjärtan.
Heliga Ande, du kan förvandla oss.

Kom och rena det smutsiga,
vattna det torra,
hela det sårade.
Bryt det som är hårt
och värm det som är kallt.
Sök upp dem som gått vilse.

Ge dina heliga gåvor
till dem som litar på dig.
Styrk vår tro,
ge oss ett saligt slut
och en evig glädje.



Den evangelisk-lutherska kyrkans biskopar

Jukka Paarma
Eero Huovinen
Wille Riekkinen
Juha Pihkala
Samuel Salmi
Mikko Heikka
Simo Peura
Kari Mäkinen
Gustav Björkstrand

KT



– Från februari till mitten av sommaren demonstrerade vi varje kväll, säger Rabbe Tianen.

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13
Närpes kyrka.

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26
Erik Nyström framför en sönderbombad skola i Tjernihiv

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41
Kyrkoherde Hans Boije i Vörå ser Kipa som ett överflödigt arbetsled.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59
Sommarlägret 2022.

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14
Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Rebecka Stråhlman, en av arrangörerna för Ungdomens Kyrkodagar, ger delegaterna en eloge. De är förebilder i att motverka polarisering.

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22