Biskoparnas pingsthälsning

Kyrka. Den evangelisk-lutherska kyrkans biskopar har skrivit en pingsthälsning till kyrkans medlemmar.
28.5.2007 kl. 00:00
 
Foto: Malena Holmström

Under pingsthelgen firar vi tillsammans med alla kristna den heliga Andens utgjutande. Pingsten är kyrkans födelsedag. Den har ett viktigt budskap till oss.

Som kristna är vi i allt beroende av den heliga Anden. Anden är den treenige Gudens levande person, som talar till oss i den heliga Bibeln. Vi tillber honom tillsammans med Fadern och Sonen. Anden vädjar för oss till Fadern också då vi inte själva kan eller orkar göra det (Rom. 8:26). Utan Anden skulle det inte finnas någon frälsande tro, ingen tjänande kärlek och ingen kristen kyrka. Kyrkans ödmjuka bön ”sänd oss din heliga Ande” är kyrkans bön från hjärtat alltid och överallt.

Pingstens Ande är glädjens och frimodighetens Ande. Genom den heliga Anden kommer Guds godhet och Kristi kärlek till oss. Den heliga Anden är Levandegöraren, som väcker hos oss en längtan efter det andliga, föder tron och för oss till Kristus. Enligt sitt namn är Anden också Helgaren, som gör syndiga människor heliga. Som Sanningens Ande undervisar Anden oss att lyssna till Guds ord, förstå det och hålla oss till det. I lidande och sorg kommer Anden till oss som Tröstaren. I trångmål och förföljelse är Anden vår Försvarare.

Den Ande som utgöts på pingstdagen gav apostlarna frimodighet att ”stiga fram” och förkunna det goda budskapet på alla språk och till alla folk. Den heliga Anden förenade de kristna och förde dem in i Ordet och sakramenten. Efter att ha fått Andens gåva deltog de kristna troget i ”apostlarnas undervisning och den inbördes hjälpen, i brödbrytandet och bönerna” (Apg. 2:42).

Även i dag utrustar den heliga Anden sin kyrka med många olika nådegåvor eller karismer. Kyrkan är som en ”mor, som med Guds ord föder varje kristen och bär henne” (Stora katekesen). I dopet föder Anden oss på nytt och förenar oss med Kristus. I nattvarden stärker Anden vår tro. Därför är den kyrka som förkunnar evangeliet och förvaltar sakramenten en karismatisk gemenskap.

Den heliga Andens verk syns mitt i livet. Andens frukter är ”kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning” (Gal. 5:22). Apostelns Paulus påminde särskilt om den nådegåva som är störst, men som ofta underskattas som vardaglig: ”Störst av dem är kärleken” (1 Kor. 13:13).

Med det karismatiska avses också kristen tro av upplevelsekaraktär. Till en sådan tro hör t.ex. gåvan att bota, andliga rörelser, profeterande och tungotal. Kristen tro av det här slaget är en del av församlingarnas liv.

Till de upplevelser som Anden föder kan också höra människans egna strävanden. Paulus blev i Korint tvungen att styra känslornas fria rörelser i riktning mot en sund andlighet. En karismatisk andlighet som delar församlingsmedlemmarna, föder oordning och ringaktar vardagliga nådegåvor bygger inte upp kyrkan. I rätt bruk bygger nådegåvorna upp frimodigheten och fördjupar den tro som är rotad i Kristus.

Kyrkans tro och den enskilda kristnas erfarenhet behöver varandra och stöder varandra. Utan upplevelser förlorar tron sin inspiration och riskerar att förtvina. Utan en ”sund lära” (2 Tim. 4:3) lösgör sig upplevelserna från kyrkans gemensamma tro och löper risken att glida ut i en felaktig individualism. I kyrkan måste allt utforskas och prövas i Guds heliga ords ljus.

Paulus ville att församlingen skulle vara medveten om Andens alla gåvor. Ändå uppmanade han den att söka de allra värdefullaste nådegåvorna till församlingens uppbyggelse. Därför gläds vi över nådegåvor, som gör bönen levande, stärker enheten och föder en ödmjuk tillbedjan som ett svar på Guds kärlek. Allt detta ”åstadkommer en och samma Ande genom att fördela sina gåvor på var och en som den själv vill” ( 1 Kor. 12:11).

Genom Ordet och sakramenten föder den heliga Anden glädje, frid och kärlek. Anden gör oss delaktiga av Guds nåd.

Under pingsten ber vi att glädjens och frimodighetens Ande skulle välsigna vår kyrka med sina goda gåvor.

Kom, heliga Ande,
sänd oss en strimma
av det himmelska ljuset.

Kom, de fattigas fader.
Kom, goda gåvors givare.
Kom, hjärtats ljus och tröstare,
själens ljuva gäst och värme.

I arbetet är du vilan,
i hettan är du svalkan,
och i sorgen är du trösten.

Du underbara ljus,
fyll dina trognas hjärtan.
Heliga Ande, du kan förvandla oss.

Kom och rena det smutsiga,
vattna det torra,
hela det sårade.
Bryt det som är hårt
och värm det som är kallt.
Sök upp dem som gått vilse.

Ge dina heliga gåvor
till dem som litar på dig.
Styrk vår tro,
ge oss ett saligt slut
och en evig glädje.



Den evangelisk-lutherska kyrkans biskopar

Jukka Paarma
Eero Huovinen
Wille Riekkinen
Juha Pihkala
Samuel Salmi
Mikko Heikka
Simo Peura
Kari Mäkinen
Gustav Björkstrand

KT



KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32
Nya ungdomssakkunniga Christer Romberg är också musikartist.

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00
Det kan räcka flera år innan det blir kyrkoherdeinstallation i Petrus församling.

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13
Ungdomsfoto på Yvonne ”Vonna” Terlinden. Hon installerades i slutet av maj som kyrkoherde i Karis-Pojo svenska församling.

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00
Lina Forsblom, här med hunden Lewis, har överlevt två livshotande sjukdomar.

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18
Närheten till kyrkan förblir viktig.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
"För att bevara hoppet: möt din egen skuld och välj handling. Påminn dig själv och andra om att det finns hopp så länge vi agerar, för det finns det! Och hopp är en kollektiv kraft."

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28
– En annan kyrkas präster skaper en bild av vår kyrka, klagar ärkebiskop Tapio Luoma.

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00
Stiftsfullmäktige var oenigt om personval från de olika "partierna"

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45

Långsamt började ljuset gå upp för David Sandström att allt inte stod rätt till med församlingen.

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00
Nedskärningen väckte också diskussioner i regeringen, säger Adlercreutz.

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50
Eric-Olof Söderströms musikkarriär är över 50 år lång.

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00
Unga killar i 15-17-årsåldern är mycket intresserade av tro.

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00
– En rättvisefråga som ligger framför oss, anser kanslichef Pekka Huokuna vid Kyrkostyrelsen

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30