Biskoparnas pingsthälsning

Kyrka. Den evangelisk-lutherska kyrkans biskopar har skrivit en pingsthälsning till kyrkans medlemmar.
28.5.2007 kl. 00:00
 
Foto: Malena Holmström

Under pingsthelgen firar vi tillsammans med alla kristna den heliga Andens utgjutande. Pingsten är kyrkans födelsedag. Den har ett viktigt budskap till oss.

Som kristna är vi i allt beroende av den heliga Anden. Anden är den treenige Gudens levande person, som talar till oss i den heliga Bibeln. Vi tillber honom tillsammans med Fadern och Sonen. Anden vädjar för oss till Fadern också då vi inte själva kan eller orkar göra det (Rom. 8:26). Utan Anden skulle det inte finnas någon frälsande tro, ingen tjänande kärlek och ingen kristen kyrka. Kyrkans ödmjuka bön ”sänd oss din heliga Ande” är kyrkans bön från hjärtat alltid och överallt.

Pingstens Ande är glädjens och frimodighetens Ande. Genom den heliga Anden kommer Guds godhet och Kristi kärlek till oss. Den heliga Anden är Levandegöraren, som väcker hos oss en längtan efter det andliga, föder tron och för oss till Kristus. Enligt sitt namn är Anden också Helgaren, som gör syndiga människor heliga. Som Sanningens Ande undervisar Anden oss att lyssna till Guds ord, förstå det och hålla oss till det. I lidande och sorg kommer Anden till oss som Tröstaren. I trångmål och förföljelse är Anden vår Försvarare.

Den Ande som utgöts på pingstdagen gav apostlarna frimodighet att ”stiga fram” och förkunna det goda budskapet på alla språk och till alla folk. Den heliga Anden förenade de kristna och förde dem in i Ordet och sakramenten. Efter att ha fått Andens gåva deltog de kristna troget i ”apostlarnas undervisning och den inbördes hjälpen, i brödbrytandet och bönerna” (Apg. 2:42).

Även i dag utrustar den heliga Anden sin kyrka med många olika nådegåvor eller karismer. Kyrkan är som en ”mor, som med Guds ord föder varje kristen och bär henne” (Stora katekesen). I dopet föder Anden oss på nytt och förenar oss med Kristus. I nattvarden stärker Anden vår tro. Därför är den kyrka som förkunnar evangeliet och förvaltar sakramenten en karismatisk gemenskap.

Den heliga Andens verk syns mitt i livet. Andens frukter är ”kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning” (Gal. 5:22). Apostelns Paulus påminde särskilt om den nådegåva som är störst, men som ofta underskattas som vardaglig: ”Störst av dem är kärleken” (1 Kor. 13:13).

Med det karismatiska avses också kristen tro av upplevelsekaraktär. Till en sådan tro hör t.ex. gåvan att bota, andliga rörelser, profeterande och tungotal. Kristen tro av det här slaget är en del av församlingarnas liv.

Till de upplevelser som Anden föder kan också höra människans egna strävanden. Paulus blev i Korint tvungen att styra känslornas fria rörelser i riktning mot en sund andlighet. En karismatisk andlighet som delar församlingsmedlemmarna, föder oordning och ringaktar vardagliga nådegåvor bygger inte upp kyrkan. I rätt bruk bygger nådegåvorna upp frimodigheten och fördjupar den tro som är rotad i Kristus.

Kyrkans tro och den enskilda kristnas erfarenhet behöver varandra och stöder varandra. Utan upplevelser förlorar tron sin inspiration och riskerar att förtvina. Utan en ”sund lära” (2 Tim. 4:3) lösgör sig upplevelserna från kyrkans gemensamma tro och löper risken att glida ut i en felaktig individualism. I kyrkan måste allt utforskas och prövas i Guds heliga ords ljus.

Paulus ville att församlingen skulle vara medveten om Andens alla gåvor. Ändå uppmanade han den att söka de allra värdefullaste nådegåvorna till församlingens uppbyggelse. Därför gläds vi över nådegåvor, som gör bönen levande, stärker enheten och föder en ödmjuk tillbedjan som ett svar på Guds kärlek. Allt detta ”åstadkommer en och samma Ande genom att fördela sina gåvor på var och en som den själv vill” ( 1 Kor. 12:11).

Genom Ordet och sakramenten föder den heliga Anden glädje, frid och kärlek. Anden gör oss delaktiga av Guds nåd.

Under pingsten ber vi att glädjens och frimodighetens Ande skulle välsigna vår kyrka med sina goda gåvor.

Kom, heliga Ande,
sänd oss en strimma
av det himmelska ljuset.

Kom, de fattigas fader.
Kom, goda gåvors givare.
Kom, hjärtats ljus och tröstare,
själens ljuva gäst och värme.

I arbetet är du vilan,
i hettan är du svalkan,
och i sorgen är du trösten.

Du underbara ljus,
fyll dina trognas hjärtan.
Heliga Ande, du kan förvandla oss.

Kom och rena det smutsiga,
vattna det torra,
hela det sårade.
Bryt det som är hårt
och värm det som är kallt.
Sök upp dem som gått vilse.

Ge dina heliga gåvor
till dem som litar på dig.
Styrk vår tro,
ge oss ett saligt slut
och en evig glädje.



Den evangelisk-lutherska kyrkans biskopar

Jukka Paarma
Eero Huovinen
Wille Riekkinen
Juha Pihkala
Samuel Salmi
Mikko Heikka
Simo Peura
Kari Mäkinen
Gustav Björkstrand

KT



Svein Inge Olsen

profilen. Han kallar sig en troende tvivlare. Svein Inge Olsen har alltid sagt att om Gud finns så måste han vara oföränderlig i en föränderlig tid. Att Gud nu verkar förändra sig hela tiden förvirrar. Trots det har han behållit sin tro. 14.8.2017 kl. 10:40
Kjell Westö är tillbaka på bekanta marker i sin nya roman Den svavelgula himlen.

Bok. Kjell Westös nya bok Den svavelgula himlen är en berättelse om att minnas sitt liv och bära med sig en historia. 10.8.2017 kl. 07:25
Ärkebiskop Kari Mäkinen.

ärkebiskop. Finlands evangelisk-lutherska kyrka får en ny ärkebiskop nästa sommar. 9.8.2017 kl. 13:39
Under skolvälsignelser ber man för att allt ska gå bra för barnen inför skolstarten.

välsignelse. Att börja skolan är ett stort steg i varje barns liv. Också i år kan barnen i Helsingfors delta i en välsignelse inför skolstarten. 8.8.2017 kl. 11:40
Rigmor Holst undervisade om bön under Kyrkans Ungdoms familjeläger i Pieksämäki. – Jag tror att vi måste vara raka och öppna om våra svårigheter och be mycket för varandra.

profilen. Hennes egen tonårstid var mörker och depression. – När jag möter tonåringar i dag försöker jag få dem att förstå att de inte kommer att vara i mörkret för evigt, att det finns en väg ut. 2.8.2017 kl. 08:28
Andreas Häger är kritisk till hur termen ”bibelbältet” används.

språk. För fromt för ett kulturcampus och så konstigt att det kallats ”landet annorlunda”. Andreas Häger, docent i religionssociologi, skriver om den makt ett ord kan ha över ett landskap. I det här fallet Österbotten. 3.8.2017 kl. 07:16

Purmo församling. Finländarnas församlingsaktivitet har kartlagts för första halvan av 2017. 31.7.2017 kl. 14:01
En husförsäljning som slutade i katastrof gjorde att Catarina Nylund-Wentus plötsligt hade skulder upp över öronen.

profilen. När pengarna tar slut eller blir berg av skulder blir det tungt. Fråga bara Catarina Nylund-Wentus. 26.7.2017 kl. 16:01
I Hawaii jobbar Samuel Snellman bland annat med barn som deltar i efter-skolan-programmet Ulu Pono. Han uppskattar ansvaret och utmaningarna volontärjobbet ger.

frivilligarbete. En nekad studieplats ledde Samuel Snellman till andra sidan jorden och en ny relation med Gud. Nu jobbar han med utsatta människor i surfarnas paradis och drömmer om att berätta om Jesus på nya platser. 5.7.2017 kl. 13:53
De träffades i början av 90-talet. Sirkka-Liisa Kiveläs bakgrund som professor och forskare i geriatrik hjälper henne i vården av minnessjuka Mauri Akkanen.

MINNESSJUKDOM. På hösten 2011 märkte Sirkka-Liisa Kivelä att något inte stod rätt till med hennes man Mauri Akkanen. Han hade svårt att komma ihåg saker och han gick inte som han brukade. 4.7.2017 kl. 15:50

barn och unga. Barnkonsekvensanalysen skulle få kyrkan att lyssna på barnen, men hur väl fungerar den i praktiken? Församlingarna upplever det som viktigt men svårt att genomföra i vardagen. 22.6.2017 kl. 13:00
Hemma i Pyttis har Harriet Sillanpää två hundar och en liten hönsgård.

profilen. Hur stor kan tomheten efter ett lägerområde vara i en familjs hjärta? Stor, säger Harriet Sillanpää, som ordnar midsommarmöten vid sommarstugan för att förvalta det andliga arv som byggts upp på Fiskartorp i Sundom. 20.6.2017 kl. 10:01

bistånd. 2016 fördubblade Kyrkans utlandshjälp antalet projekt med målet att öka tillgången till högklassig utbildning för barn och unga. 20.6.2017 kl. 11:04
"Hundratals år av historia att låsa upp" är Juliana Sfeirs uttryck om jämställdhetsarbetet i den arabisktalande världen.

Kvinnoarbete. En kvinna i Mellanöstern möter både fördomar och juridiska hinder för jämlik behandling. Teveproducenten Juliana Sfeir jobbar för förändring. 15.6.2017 kl. 17:25

politik. Jiska Gröhn vill att Kristdemokraterna tar emot utbrytargruppen "Nytt alternativ". 15.6.2017 kl. 11:26

Ingrid Mutai och Olivia Franck (i telefonskärmen) vill lyfta 
sekundär traumatisering på bordet.

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03
Mao Lindholm fascineras av rövaren på korset bredvid Jesus. – Och Jesus omedelbara löfte åt honom om evigt liv. Det är så hisnande stort att det inte går att fatta.

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13
Katolska Sara Torvalds tycker att ekumenik är lärorikt men att den katolska kyrkan också har varit för en mängd "fördomar och tjafs". Hon är sedan 2021 ordförande för Ekumeniska rådets arbete på svenska i Finland.

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00
Olav Jern anser att både Kyrkostyrelsen och domkapitlen har för stor makt. Men han är å andra sidan nöjd med att kyrkan har en tydlig beslutsstruktur

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00
– Jag tror att om jag var kyrkoherde skulle jag försöka hindra allt utflöde. Jag skulle tänka: jag låter ingen lämna församlingen utan att veta varför, säger Edgar Vickström. Han saknar uttalade mål i kyrkan.

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12