Ärkebiskop Paarma hoppas på punkt

Kyrka. Ärkebiskop Jukka Paarma önskar innerligt att man kunde sätta punkt för den offentliga diskussionen om och kring kvinnliga präster och kvinnoprästmotståndare. Paarma menar att allt som i dagsläget kan sägas har sagts. Men, som det heter, konstruktiva förslag mottas med tacksamhet. 14.5.2007 kl. 00:00

Ärkebiskop Jukka Paarma önskar innerligt att man kunde sätta punkt för den offentliga diskussionen om och kring kvinnliga präster och kvinnoprästmotståndare. Paarma menar att allt som i dagsläget kan sägas har sagts. Men, som det heter, konstruktiva förslag mottas med tacksamhet.

– Jag vill så kraftigt som det bara är möjligt understryka min innerliga önskan att alla som vill skall kunna känna det möjligt att verka och arbeta i kyrkan. I den meningen är Sveriges väg inte vår, säger Paarma. (Foto: Daniel Iman)

Fokuseringen i ärkebiskop Jukka Paarmas öppningsanförande vid kyrkomötets vårsession i Åbo senaste vecka var på kvinnoprästdiskussionen. Men så var det inte tänkt. Han hade planerat att tala om något helt annat.

– Men den offentliga diskussionen gjorde att jag helt enkelt kände mig tvungen att ytterliga en gång försöka ge kyrkans koordinater i frågan så klart som möjligt, förklarar Paarma.

Vad det är som gör det svårt, för att inte säga omöjligt, att tillräckligt odiskutabelt få fram kyrkans entydiga ställning i fråga om kvinnliga präster och kvinnoprästmotståndare kan ärkebiskopen inte förstå.

– Trots alla försök att klargöra den finns det av allt att döma alltid något som kan missförstås eller någon som vill missförstå. Och så är den offentliga diskussionen igång igen och missuppfattningarna avlöser varandra.

Enligt ärkebiskop Paarma är situationen inom kyrkan inte alls oklar och alla vet vad som gäller. Problemet är att samma klarhet inte genomsyrar den allmänna debatten.

– Det avgörande i denna fråga är inte vad man anser om kvinnliga präster, utan om man fullt ut är beredd att samarbeta enligt de spelregler som gäller, understryker Paarma.

– Kvinnoprästmotståndare, både präster och lekmän, är därför varmt välkomna att fortsätta sitt arbete för Guds sak och för kyrkan sida vid sida med dem som accepterar den ordning som antogs för 21 år sedan. De präster som inte ser det möjligt att samarbeta med kvinnliga kolleger hoppas jag skall kunna hitta andra uppdrag inom kyrkan.

– Jag vill så kraftigt som det bara är möjligt understryka min innerliga önskan att alla som vill skall kunna känna det möjligt att verka och arbeta i kyrkan. I den meningen är Sveriges väg inte vår, säger Paarma.

Riktigt optimistisk vågar ärkebiskop Jukka Paarma inte vara när det gäller möjligheten att hitta gemensamma vägar framåt. I bägge lägren flödar just nu adrenalinet och stridsropen skallar och den allmänna debatten gör inte saken bättre.

– Jag har svårt att se vilka nya konstruktiva element som kunde tillföras debatten. Om sådana finnas hoppas jag att de snarast möjligt framförs. Goda förslag mottas med tacksamhet.

– I övrigt hoppas jag att vi äntligen kunde sätta punkt för den här debatten, som inte gagnar någon och allra minst Kristi kyrka, konstaterar ärkebiskop Jukka Paarma.

Stig Kankkonen



– Från februari till mitten av sommaren demonstrerade vi varje kväll, säger Rabbe Tianen.

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13
Närpes kyrka.

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26
Erik Nyström framför en sönderbombad skola i Tjernihiv

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41
Kyrkoherde Hans Boije i Vörå ser Kipa som ett överflödigt arbetsled.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59
Sommarlägret 2022.

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14
Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Rebecka Stråhlman, en av arrangörerna för Ungdomens Kyrkodagar, ger delegaterna en eloge. De är förebilder i att motverka polarisering.

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22