Vad gällde yrket hade jag inget val

Människa. Han förunnades ett nytt äktenskap och säger att det blev hans räddning. 13.5.2007 kl. 00:00

Han förunnades ett nytt äktenskap och säger att det blev hans räddning.

 
Rafael Edström med sin hustru Margaretha Smith. (Foto: Kerstin Haldin-Rönn)

– Jag fick leva med Astrid i 46 år, säger Rafael Edström, 80 år. Hon var en härlig människa. När vi fått beskedet att hon bara hade fyra månader kvar sa hon: ”Vi har haft så många begravningar. Du har förrättat dem och jag sjungit, nog kan du förrätta också min.” Jag skrev talet jag skulle hålla och fick hennes godkännande.

Hon sade att hon inte vill att jag skall bli sittande och tycka synd om mig själv. Det måste finnas en väg vidare. ”Du får väl sätta in en annons i Kuriren.” Jag sa att det lovar jag att jag inte kommer att göra, vem tror du vill ha en gammal gubbe?

I den situationen kunde han inte tänka på någon annan, men den dagen kom. I april för sju år sedan gifte han sig med Margareta Smith, änka efter en av hans bästa vänner. De har tagit emot den nya kärleken utan att förneka det som varit.

Rafael visar de två guldringarna på sitt ringfinger.

– Den här ringen fick jag av Astrid och den här av Margareta, säger han med värme.

Att Margareta och han fann varandra blev hans räddning.

– Jag är en sådan människotyp som inte kan vara allena. Det praktiska skulle jag väl klara, men inte det känslomässiga.

Trettonde barnet

Rafael är baptist i fjärde generationen. Han föddes som trettonde och yngst i en jordbrukarfamilj i Purmo.

– Människan mår bäst av att vara sysselsatt, säger baptistpastorn Rafael Edström som ännu regelbundet predikar och ställer upp för asylsökande i nöd. (Foto: Kerstin Haldin-Rönn)

– Tolv av oss fick växa upp. Min äldsta bror var 26 då jag föddes. Våra föräldrar fick aldrig se alla sina barn hemma samtidigt.

Livets allvar mötte honom som elvaåring, då både farmor och farfar dog. Följande år kom kriget. Hans mamma dog samma dag han fyllde sexton.

– Inte var hemmet det samma sedan mamma gick bort.

Som 18-åring flyttade han hemifrån för att gå i baptistseminariet i Vasa.

– Pappa hade hoppats att jag skulle överta jordbruket. Han var inte glad då jag for. Två av mina bröder var redan predikanter. Pappa sa att ”om det inte räcker med två, så måste du väl gå”. Men han hoppades att det inte skulle vara Guds vilja och att jag skulle återvända.

Hans pappa hade som liten pojke drabbats av en svår kramp. Hans farmor hade då lyft upp honom från golvet och sagt: ”Inte skall han dö, han skall bli far till dem som skall tjäna Herren.”

– Det var nästan som en profetia. Alla barnen blev baptister, tre av oss predikanter.

Läs profilen i sin helhet i papperstidningen 20/2007.

Kerstin Haldin-Rönn



Bilden är tagen på de tvåspråkiga ekumeniska kyrkodagar i Åbo i maj 2017.

Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16
Jean d’Amour Banyanga är född och uppvuxen i Rwanda. Bor nu i Eckerö prästgård. Gift och har två flickor och två pojkar i åldern 5 till 14 år.

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17

samtalstjänst. Samtalen är alltid konfidentiella och anonyma. Hjälp kan man få via telefon, chatt, nättjänst och brev. 29.6.2020 kl. 09:59

bön. Östra Finlands universitet har gjort en undersökning som visar att frågor relaterade till spiritualitet har varit betydelsefulla under coronapandemin. 24.6.2020 kl. 00:00
Nu sänds morgonens radioandakt Andrum kl. 9.54 istället för kl. 9.10.

radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53
– Vi ska vara mycket försiktiga med att tolka coronapandemin som ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig, säger Björn Vikström.

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12

gränna. Pingstförsamlingen i småländska Gränna får till hösten en österbottnisk pastor. – Det är en stor utmaning, men känslan att Gud kallat, förberett och utrustat mig övervinner rädslan, förklarar Ida Karlsson, 36. 19.7.2020 kl. 00:00
Dofterna gör att vi inte bara minns, vi återupplever, skriver Johanna Boholm-Saarinen.

Kolumn. Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar. 18.6.2020 kl. 13:42

sommar. Vare sig du hör till dem som anser att sommaren är till för att slappna av, eller söker något att underhålla dig med när evenemang och läger är inställda. 21.6.2020 kl. 10:00
Eddie Myrskog säger att de fem dygnen på en roddbåt ute på Östersjön förde de fyra vännerna närmare varandra på en nivå han tror är svår att nå på något annat sätt.

extremsport. Att springa 100 kilometer och ro över Östersjön är två saker Eddie Myrskog kan kryssa av sin bucket list – och nästa utmaning är utritad på kartan. Lockelsen ligger i att testa sina gränser och att göra något för andra. 18.6.2020 kl. 13:52
Emma Audas är präst och teolog.
Patrik Hagman är teolog och författare.

Kyrka. Även under speciella omständigheter är kyrkan dess medlemmar, inte bara dess anställda, skriver teologerna Emma Audas och Patrik Hagman i ett inlägg om kyrkan under coronapandemin. 17.6.2020 kl. 08:33
Wolfgang Hermann har bestigit två hinder i form av missbruk.

missbruk. Att bli fri från drogberoendet är inte enkelt. Men för Wolfgang Hermann var det ändå enklare än att blir fri från drogerna än från porren. Han vet vad han talar om, för han har missbrukat både droger och porr. 17.6.2020 kl. 07:00
Nicolina Grönroos är ungdomsarbetsledare i Johannes församling. Hennes favoritplats i stan är Kampens bottenvåning mitt i morgonrusningen.

rasism. "Jag trodde länge att det var ovanligt i Finland, och att det räckte med att jag själv inte sade fula saker." 16.6.2020 kl. 00:01
Erik Nyström jobbar för tillfället i Helsingfors i stället för i Uganda.

solidaritet. – Människor i svåra situationer är ofta väldigt handlingskraftiga. Medan utrikesnyheterna vanligen fokuserar på problem och katastrofer lyfter Erik Nyström vid Kyrkans Utlandshjälp fram den normala vardagen och den positiva utvecklingen. 16.6.2020 kl. 00:01

fond. Till projekten hör bland annat Petrus församlings lärjungaskola, en cd-skiva med Lina Sandells sånger som görs av David Forsblom och SLEF-Medias resa i C.S. Lewis fotspår . Tjugofyra ansökningar hade inkommit. 15.6.2020 kl. 15:32

Nina Sjölander tycker att arbetet som verksamhetsledare ger väldigt mycket tillbaka.

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00
– Vi är upptagna av den fullkomliga döden, säger Hilkka Olkinuora.

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18
Korsholms kyrka – nu blir nya församlingsstrukturer aktuella i Korsholms kyrkliga samfällighet.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Clas Abrahamsson ska utreda en ändring i församlingsstrukturerna i Korsholms kyrkliga samfällighet. Dessutom utannonserade domkapitlet i måndags kyrkoherdetjänster i Pedersöre och i Solf. 22.3.2023 kl. 11:12
Agneta Lavesson gillar böcker och att läsa. Det ser man inte minst på hennes välfyllda bokhylla.

UTANFÖRSKAP. Som barn fick Agneta Lavesson höra av sina föräldrar att hon var en olyckshändelse och att de inte velat ha några barn. De levde ett isolerat liv på den skånska landsbygden och Agneta förbjöds ha kontakt med andra barn. 23.3.2023 kl. 12:00
– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? säger doktorand Axel Vikström.

profilen. Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han. 21.3.2023 kl. 18:50