Vatikanens planer att återupprätta den latinska mässan oroar judar och en del katolska kretsar, som strävar efter att vårda förhållandet till judarna. Det skriver tidningen Dagen.
Orsaken är en bön i långfredagsmässan, som i den s.k. tridentinska versionen innehåller texten ”Låt oss bedja för judarna, att Herren vår Gud lyfter slöjan från deras hjärtan så att även de kan erkänna vår Herre Jesus Kristus”.
Den tridentinska riten befästes under Konciliet i Trient på 1500-talet. Under Andra Vatikankonciliet (1962-65) försågs mässan med restriktioner som innebar att den lokala biskopen måste ge sitt godkännande för att en församling skulle få fira den.
Redan länge har nu rykten florerat om att påven tänker avskaffa dessa restriktioner. För traditionalister är detta en seger, medan andra är mer skeptiska. Tyska katoliker som jobbar för att vårda katolska kyrkans förhållande till judarna kom nyligen med ett uttalande, där de konstaterade att en återgång till den tridentinska mässboken skulle störa dialogen mellan katoliker och judar. Andra kretsar oroar sig för att bönen i den tridentinska mässan kan blåsa liv i den gamla jude-nidbilden som katolska kyrkan gjorde upp med under Andra Vatikankonciliet.
Öppningen mot den tridentinska mässan, som också kallas Pius V:s mässa, indultmässan eller den traditionella mässan, är främst en gest mot de traditionalister som motsätter sig Andra Vatikankonciliets förnyelser.