Biskoparna och kyrkans enhet

Ledare. Ledare 16/2007 Turerna i den så kallade kvinnoprästfrågan visar att det råder oenighet om hur man bäst värnar om enheten och främjar fullgörandet av kyrkans uppgifter. 16.4.2007 kl. 00:00
Första paragrafen i det kapitel i kyrkoordningen som behandlar biskopsämbetet inleds med att ”biskoparna utövar, envar i sitt stift, den högsta tillsynen över församlingarna och prästerskapet”. 
Paragrafen fortsätter med en uppräkning i sju punkter av vad ”biskopen skall”. Den första punkten säger att biskopen skall ”värna om kyrkans enhet och främja fullgörandet av kyrkans uppgift i stiftet”.

 
Illustration: Jan Lindström
Turerna i den så kallade kvinnoprästfrågan visar att det råder oenighet om hur man bäst värnar om enheten och främjar fullgörandet av kyrkans uppgifter.
En del biskopar talar för hårda, resoluta tag medan andra pläderar för tolerans och söker modeller som skulle möjliggöra samexistens mellan dem som accepterar och dem som inte accepterar kvinnliga präster.
För de förra skulle kyrkans enhet tryggas om de präster som inte till alla delar kan följa kyrkans ordning antingen självmant lämnar kyrkan eller tvingas göra det. De senare är beredda att i enhetens namn acceptera en ordningsoenighet om det sker i samförstånd och ömsesidig respekt.

Esbobiskopen Mikko Heikka har lett arbetet med att för biskopsmötets del kartlägga kvinnoprästfrågan och komma med förslag till konfliktlösningar. Det förslag som majoriteten av hans arbetsgrupp presenterade andades hårda nypor. 
Efter en ordentlig mangling i biskopsmötet enades biskoparna om en redogörelse där betoning primärt låg på pastorala samtal och ömsesidig respekt.

Kuopiobiskopen Wille Riekkinen har för sin del i offentligheten gett uttryck för åsikten att de präster som inte kan accepter kvinnliga kolleger borde lämna kyrkan.
Hans ”intolerans” i detta fall blir intressant speciellt med tanke på hans annars stora tolerans med teologiska oliktänkare åt det liberala hållet. Själv har han framfört åsikter som enligt en anmälan hösten 2002 till domkapitel i Kuopio inte varit i överensstämmelse med kyrkans lära, kyrkolagen och kyrkoordningen.
Biskopen friades med motiveringen att de aktuella åsikterna var inlägg i en pågående debatt. Innehållet i hans debattinlägg tog domkapitlet inte ställning till.

Helsingforsbiskopen Eero Huovinen hör till dem som anser att kyrkans enhet bäst kan värnas genom tolerans och samarbete utgående från att kyrkan har kvinnliga präster. Sin uppfattning har han nyligen gett uttryck för i en debattartikel i Helsingin Sanomat (6.4).
På samma linje var biskop emeritus Erik Vikström och är biskop Gustav Björkstrand. Också ärkebiskop Jukka Paarma har i alla sammanhang betonat samtalet och toleransen.

Trots att biskoparna alltså inte är ense om hur enheten skall bevaras har den allmänna bilden blivit att mer eller mindre samtliga är för hårdare tag mot trilskande kvinnoprästmotståndare. Orsaken till detta är att massmedierna med uppenbar förtjusning väntar på upprivande konflikter och ordentliga nappatag. Plus att de själva i och med sin nyhetsbevakning bidrar till konflikter.
Tyvärr förefaller det dessutom inom kyrkan finnas de som mer än beredvilligt både informerar om och arrangerar konflikter. I vissa fall förekommer farhågor om att så skett till och med på biskopsnivå.
Eftersom kyrkan är ett offentligträttsligt samfund är det absolut nödvändigt att den juridiska sidan av kvinnoprästfrågan utreds och klarläggs. Och eftersom kyrkan är ett trossamfund är det absolut nödvändigt att kvinnoprästfrågan inte endast ses som en juridisk fråga.
I det sammanhanget finns det orsak att också reflektera över om och var man kan hitta en gemensam grund för diskussion mellan dem som ser kvinnoprästfrågan endast som en ordningsfråga och dem som ser den som en läro- och trosfråga.

Ytterligare en sak som de enhetsvärnande biskoparna bör komma ihåg är att direkta och indirekta uppmaningar till kvinnoprästmotståndare att lämna kyrkan inte gäller enbart präster. Uppmaningen måste rimligtvis leda till att församlingsmedlemmar som av övertygelse inte accepterar kvinnliga präster också tar frågan om sitt medlemskap till omprövning.
Det är svårt att se att detta skulle vara vägen när det gäller att slå vakt om kyrkans enhet. Att det inte är det visar utvecklingen i Sverige.

Samtidigt skall man komma ihåg att enhet förutsätter att alla parter verkligen vill enhet. Om någon part inte vill enhet kan den andra parten varken tvinga fram den eller ”köpa” den med partiella eftergifter.
Därför måste kravet på tolerans och respekt ställas på alla parter.
Och därför måste alla parter målmedvetet och aktivt vara beredda att söka lösningar som möjliggör samexistens och samarbete även om ramarna inte fullt ut är tillfredsställande.

Stig Kankkonen



Även om hon fortfarande såg mycket elände bland flyktingarna i Turkiet och i barnhemmet i Azerbajdzjan så var Gunilla Luther-Lindqvist lycklig när hon kom hem från sin senaste resa. Jag upplever att vårt mål med att hjälpa dem är uppnått, säger hon. Livet segrar. 1.4.2015 kl. 10:24

kyrkans utlandshjälp. Kyrkans Utlandshjälp har öppnat en ettårig kampanj mot radikalisering både utomlands och i Finland. 26.3.2015 kl. 13:41

Esbo tar in portade missionsorganisationer. Kyrkans avtal ställer alla missionsorganisationer på samma streck. 26.3.2015 kl. 10:58
Tofsarna på den här kistan är misstänkt likt konstmaterial, konstaterar Pekka Mäkinen. Timo Rantala till vänster sköter krematoriet i Vasa.

Kistor tillverkade enbart i naturmaterial är det enda som duger i Vasa från och med 2016. 26.3.2015 kl. 09:58
Patrick Wingren vid de kännspaka pelarna i Terazzohörnet. Även om huset rivs kommer Terazzo att leva kvar i litteraturen och musiken.

Terazzohörnet var en central punkt i Jakobstadsungdomarnas liv gör fyrtio år sedan. Där satt man på café eller hängde utanför på gatan på kvällarna. 26.3.2015 kl. 09:16

alexandra äng. Alexandra Äng är Ålands yngsta präst. Hon vill vara en församlingsledare som tar sig tid och är närvarande i stunden. 26.3.2015 kl. 00:00

utskrivningar. Antalet inskrivna medlemmar i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland överskred antalet utskrivningar i februari 2015. 23.3.2015 kl. 14:59

åland. Lars-Runar Knuts, som utsetts till specialutredare för en eventuell församlingssammanslagning på Åland, besökte ögruppen förra veckan. 23.3.2015 kl. 15:13

själavård. Bekymrad? Nu kan du skicka brev till kyrkan och få svar. 23.3.2015 kl. 15:11

riksdagsvalet 2015. Får man tala om Jesus på skolans julfest? Vad anser partierna om att pojkar omskärs? Ofta är partierna eniga – ibland inte alls. 20.3.2015 kl. 08:58

Med några få undantag har kyrkans servicecentral Kipa inte ännu gett församlingarna några inbesparingar. Snarare tvärtom. Övergången tar fem år. 19.3.2015 kl. 10:52
Påskspelet inleds i Gamla kyrkan och därifrån fortsätter vandringen till prästgårdens trädgård för att avslutas i Sibbo kyrka.

sibbo. Kyrklandskapet i Sibbo har i nästan två decennier frammanat bilder och idéer hos Putte Frisk. I år föll pusselbitarna på plats och på långfredagen ledsagar ensemblen i det nyskrivna påskspelet Kärlekens väg publiken genom påskens händelsen. 18.3.2015 kl. 00:00
Maria Sten och Julia Korkman utanför Trefaldighetskyrkans krypta i Vasa. (Foto: Michaela Rosenback)

julia korkman. Förra veckan ordnandes två seminariedagar i Vasa och Helsingfors med temat bemötande och förbyggande av sexuella övergrepp och trakasserier i kyrkan. 16.3.2015 kl. 11:15
John Hedley Brooke är emeritusprofessor i naturvetenskap och religion vid Oxford universitet. Förra veckan föreläste han vid Helsingfors universitet.

john hedley brooke. 25 myter om religion och vetenskap skjuts ner av forskare i boken Galileo Goes to Jail. 13.3.2015 kl. 10:24

jessica sundfors. Ända sedan hon gick i lågstadiet har Jessika Sundfors velat ta hand om andra. Nu ger hon sig iväg till Grekland för andra gången inom ett år för att jobba med flyktingar och prostituerade i Aten. 12.3.2015 kl. 07:28

Anders Björkman har plockat fram en inre styrka han inte visste fanns.

KÄMPAGLÖD. Anders Tanne Björkman har genomlevt fler motgångar än de flesta behöver erfara. Han har varit på absoluta botten, tappat hoppet, tron och humorn, men långsamt tagit sig upp till ytan igen. 16.9.2021 kl. 10:00
Mikaela Ahola är oerhört tacksam för sitt nya hjärta och sitt nya liv. – Men livet efter transplantationen är inte alltid lätt. Ibland kan jag inte förstå att jag har ett nytt hjärta.

NYTT LIV. Ända sedan Mikaela Ahola var barn har hon fått höra att hon behöver ett nytt hjärta. Hennes hjärta var var missbildat, ett så kallat enkammarhjärta. 15.9.2021 kl. 17:41
Under rättsprocessen har Johan Candelin känt sig som de förföljda kristna föreningen hjälper – oskyldigt anklagad.

MARTYRKYRKANS VÄNNER. Martyrkyrkans vänner har återupptagit sin verksamhet efter att myndigheterna återbördat pengarna som varit i kvarstad till föreningens konto. Föreningen har redan sänt ut pengar till projekt man understött tidigare. 14.9.2021 kl. 19:20
Kerstin Storvall är Nykarlebybo sedan 1994, men växte upp i Kronoby.
–  Jag var väldigt aktiv i församlingen där. Kyrkans Ungdom var mitt andliga hem.

CREDU. Hon vill att hela personalen ska arbeta tillsammans med att sikta mot stjärnorna för att de ska landa i trätopparna. Kerstin Storvall är rektor för Kredu och Step-utbildningen i Nykarleby. 14.9.2021 kl. 18:53
I början av oktober väntar Johan Westerlund på att få se en fullsatt kyrka – äntligen!

JOHANNES FÖRSAMLING. – Nu sitter skägget löst! säger Johan Westerlund, Helsingforskyrkoherden som odlade ett coronaskägg för att han ändå bara satt hemma. I oktober bjuder han in till Mikaelidagsfest i Johanneskyrkan och hoppas att kyrkan blir så full som restriktionerna tillåter. 14.9.2021 kl. 18:38