De gröna kvistarnas dag

Ledare. Ledare 14-15/2007 Kyrkpressens papperstidning utkommer i normala fall officiellt på torsdag. Den här torsdagen är Skärtorsdag och med tanke på de kyrkliga nyheter som dominerat de senaste veckorna ger dagen anledning till några reflektioner. 2.4.2007 kl. 00:00

Kyrkpressens papperstidning utkommer i normala fall officiellt på torsdag. Den här torsdagen är Skärtorsdag och med tanke på de kyrkliga nyheter som dominerat de senaste veckorna ger dagen anledning till några reflektioner.

 
Illustration: Jan Lindström

Det latinska namnet på Skärtorsdag är dies viridium vilket betyder de gröna kvistarnas dag. Det namnet har dagen fått därför att det var då som de som hade avstängts från nattvardsgemenskapen återupptogs i församlingen. De blev på nytt gröna kvistar i vinträdet, som är Jesus.

Dagen vittnar också om att Jesus tvättade lärjungarnas fötter. En handling som kraftfullt och konkret predikar budskapet att de kristna skall älska och tjäna varandra. Och dagen vittnar om nattvardens instiftelse, om att Guds son Jesus Kristus offrar sig för vår skull. I nattvarden får vi bekräftelse på våra synders förlåtelse och på att vi får leva i gemenskap med Gud och med varandra.


De nationella kyrkliga nyheterna de senaste veckorna står i ganska bjärt kontrast till Skärtorsdagens budskap. De vittnar inte om hur vi kristna älskar varandra, hur vi tjänar varandra, hur vi lever ut vår gemenskap och ger uttryck för vår tacksamhet gentemot Gud och hur vi vill föra ut budskapet om hans kärlek till alla och en var.

Nyheterna vittnar tyvärr om hur vi skall utesluta andra, hur formell ordning och rigorös paragraftolkning blir viktigare än respekt, förståelse och flexibelt samarbete, hur ja inte längre med nödvändighet behöver vara ja eller nej vara nej.De kyrkliga nyheter som i dag får de största och flesta rubrikerna talar kort sagt inte om hur vi kristna ödmjukt tvättar varandras fötter eller annars visar prov på ödmjukt tjänande, utan om hur vi med stålhättade skor sparkar varandra på smalbenen eller i baken.

I den verklighet som nyheterna återspeglar är skärtorsdagen Anno Domini 2007 inte fråga om de gröna kvistarnas dag utan mera om de avsågade eller de avsågningshotade kvistarnas dag.

Vid det här laget ter det sig tämligen självklart att vår kyrkas karta för vägen framåt bör ritas utgående från vad som är gemensamt och inte utgående från vad som skiljer åt.
Den bör ritas utgående från hur så många som möjligt kan inspireras och stödjas att tjäna och kalla så många som möjligt till gemenskap med Gud, och inte utgående från hur vi skall bli kvitt de arbetare i Guds rike som inte uppfyller våra krav och förväntningar.

Den bör ritas utgående från att Guds Ord är det högsta rättesnöret och att varje kristens uppdrag är att föra ut Ordet.

Profeten Jeremias råd och beskrivning av verkligheten känns brännande aktuell i detta sammanhang trots att han verkade för omkring 2 600 år sedan. Så här säger Herren via honom: ”Slå in på vägarna från fordom, fråga efter de gamla stigarna, efter den rätta vägen. Ta den vägen, och ni skall finna vila. Men de svarade: ’Det vill vi inte.’”.En fråga som vi har att ta ställning till är om vi vill det.

Det trösterika och stora också den här Skärtorsdagen är att Kristi kyrka och den kristna kärleken inte är beroende av rubriker och nyheter om hur vi misslyckas. Kristi kyrka finns för evigt och Guds kärlek har besegrat vår sista fiende, döden.

Det vittnar Jesu uppståndelse och den tomma graven om. Det är det vittnesbördet som vi som kristna har i uppdrag att föra vidare. Budskapet om Jesus Kristus och honom som korsfäst, död och uppstånden.

Stig Kankkonen



Tre fjärdedelar av de klasslärare som svarade på KP:s enkät har inga problem med att undervisa i religion.

Religion i skolan – roligt eller förfärligt? Vi frågade klasslärare i huvudstadsregionen om de känner sig bekväma med ämnet och de flesta sa jo. 4.5.2016 kl. 09:10

våga fråga. VÅGA FRÅGA: Jag är orolig för mitt barn. Hen ska gå i skriftskola i sommar men har nästan inga vänner. 3.5.2016 kl. 15:13
Bild: Malin Aho

Det har alltid funnits kristna som brytt sig om djuren. Under de senaste tjugo åren har deras tänkande också blivit till mera strukturerad teologi: djurrättsteologi. 3.5.2016 kl. 13:16
Vibeke Olsson har skrivit en bok om en hus som hon älskat.

I dag bor Zlatan Ibrahimovic där, men en gång var det en plats där pigorna och arbetarna på Östermalm samlades för bön. 29.4.2016 kl. 16:00

drottning Elizabeth. Storbritanniens drottning är tydlig med sin kristna tro i den bok som getts ut i samband med hennes 90-årsdag. 29.4.2016 kl. 13:42
Sedan 2006 har Dawa Singye samarbetat med Olle Rosenqvist med att evangelisera i Himalaya.

Det var smickrade för Dawa Singye att Dalai lama personligen utvalde honom att bli sin livvakt. Men det liv som han började leva var han inte stolt över. Tills han mötte Jesus. Idag vill han nå Himalaya med evangeliet. 28.4.2016 kl. 10:30
Emma Audas säger att prästernas vigselrätt gäller inom kyrkans ordning. Hur mycket de kan avvika från den är en tolkningsfråga.

jämlik äktenskapslag. Det råder förvirring kring hur prästernas vigselrätt ska förstås, säger forskaren och prästen Emma Audas. 28.4.2016 kl. 00:00
Liisa Tuovinen vill viga homosexuella par – men inte förrän lutherska kyrkan ger grönt ljus.

äktenskapet. Viga eller inte viga? Det frågar sig många präster nu, då det framkommit att prästerna ur juridisk synvinkel torde ha rätt att viga också homosexuella par när den nya lagen träder i kraft – oberoende av kyrkans linje i frågan. 28.4.2016 kl. 00:00
På Åland finns sammanlagt tio församlingar, flera av dem behöver nu en ny herde.

åland. Kyrkoherdetjänsten i Mariehamn har utannonserats två gånger, men inte fått sökande. Snart blir ytterligare tre kyrkoherdetjänster lediga på Åland. Hur ska herdebristen lösas? 26.4.2016 kl. 14:57

Sex kristna kyrkbyggnader hör till de 6 300 tomter i sydöstra Turkiet som den turkiska staten tvångsinlöst. 26.4.2016 kl. 07:22

äktenskap. Förra året ingicks aningen fler äktenskap än de två föregående åren 2013 och 2014. Det visar Statistikcentralens senaste framställning. 25.4.2016 kl. 16:20

Vad ska man göra med sitt häftiga temperament? 22.4.2016 kl. 14:05
Har du en förfader som varit tjänsteman?
Försök med att knappa in namnet i Arkivverkets digitalarkiv – kanske får du napp. KP:s redaktör hittade morfars farfars tjänste-
förteckning.

slktforskning. Om sekretessbestämmelserna vållar problem för släktforskaren kan församlingen hjälpa. 22.4.2016 kl. 13:52
Här, i Templet på Nylandsgatan i Helsingfors, har Eva Kleman fortfarande sitt arbetsrum. Men i hemmet i Munksnäs samlas redan flyttlådorna på hög inför det nya uppdraget i Sverige.

frälsningsarmén. – Jag kan nästan tycka att det är ett större under av Gud att orka hålla mig under armarna än att göra mig helt frisk, säger Eva Kleman, nyutnämnd kommendör för Frälsningsarmén i Sverige och Lettland. 22.4.2016 kl. 13:45

hanna lehtonen. För tre år sedan var hon osäker på om någon alls skulle vilja sjunga i hennes kör. 21.4.2016 kl. 07:16

När Kaj-Gustav Sandholm såg en kyrkorgel för första gången tyckte han den var som cockpiten i ett flygplan.

mariehamn. – Det var som ett flygplan hela orgeln, konstaterade Kaj-Gustav Sandholm när han som barn bestämde sig för sitt drömyrke. 15.2.2022 kl. 10:36
Björn Vikström är tillbaka i de kvarter han strövade i som tjugoåring.

UNGDOMSTID. Ta det lugnt, det ordnar sig! Så säger Björn Vikström till sitt tjugoåriga jag. 17.2.2022 kl. 10:21
Jobbet som stiftsdekan kräver bland annat tålamod och teologiskt och pedagogiskt kunnande.

krav. Stiftsdekanen är något av biskopens högra hand, och det har också hänt att en stiftsdekan blivit vald till biskop. Nu lediganslås tjänsten i Borgå stift. 9.2.2022 kl. 15:39
Magnus Riska återvänder inte till domkapitlet utan stannar för en längre tid i Etiopien.

domkapitlet. Magnus Riska avgår från tjänsten som stiftsdekan. Nu söker domkapitlet både en ny stiftsdekan och en ny stiftssekreterare för personalvård. 9.2.2022 kl. 11:10
Drumsö väster om stadskärnan i Helsingfors kan förlora kampen om kyrklig verksamhet på svenska.

Helsingfors. Renoveringar för över 11 miljoner faller tungt i nacken på Johannes församling i Helsingfors. Nu ska fastighetsreparationer allt tydligare tas ur samma kista som pengar till församlingarnas verksamhet och löner till personalen. 8.2.2022 kl. 15:03