Kp-redaktör skriver predikan

Kyrka. Vad skall man tänka på då man skriver en predikan? Trohet, ärlighet och lyhördhet. 28.3.2007 kl. 00:00

Vad skall man tänka på då man skriver en predikan? Trohet, ärlighet och lyhördhet.

 
Foto: Daniel Iman

Så svårt kan prästyrket väl inte vara? Att predika om söndagarna, hur knepigt är det? Alla har vi ju suttit i kyrkan och suckat inombords och tänkt att det där kunde väl jag göra bättre. Sagt och gjort. Jag gjorde en tur till Sibbo för att lära mig att predika.

– Vad skulle du vilja säga, vad är viktigt för dig? undrar kyrkoherde Helene Liljeström som skall lotsa mig igenom predikokonstens mysterier. Vi böjer våra huvuden över palmsöndagens evangelietext i Johannes-evangeliets tolfte kapitel.
Jag suckar. Hur långt måste det vara? Jag klarar inte ens av att tänja på mina radioandakter till fem minuter.

– Tio minuter är ganska bra, säger Helene. Annars blir gudstjänsten så lång.

Läs artikeln i sin helhet i papperstidningen 13/2007.

Sofias predikan

Det enda jag nånsin lyckats få att gro var en mandarinkärna som jag planterade med hjälp av min mormor då jag var i förskoleåldern, ungefär. Att det lyckades tycker jag fortfarande är alldeles osannolikt. Man sätter ett frö i en kruka med mull. Man vattnar. Man väntar. Om man går i förskolan känns det som i en evighet. Småningom, mirakulöst, spirar den lilla mandarinplantan fram. Jag kan fortfarande minnas hur lycklig jag var. Jag döpte min lilla mandarinväxt och vårdade den ömt i många år tills den fick nån sjukdom och dog.

För att jag riktigt skall förstå Jesu liknelse om vetekornet som faller i jorden och dör måste jag tänka på min lilla mandarinkärna.

Så här säger Jesus: om vetekornet inte faller i jorden och dör förblir det ett ensamt korn. Men om det dör, ger det rik skörd.

Vetekornet är litet, brunt och skruttigt. Det ser jag då jag surfar in på Skåne-möllans hemsida för att läsa mera om vad vete egentligen är för nånting. Det konstiga är att man aldrig kunde tro att nånting som ser så lesset och anspråkslöst ut kan bli en hel växt, en växt som en dag vajar tung av ax och ger bröd åt många. Vi vet ju att det händer, vi har alla läst om det på skolans biologitimmar och vissa av oss har till och med sett det hända i verkligheten. Nu måste jag igen tänka på min mandarinkärna. Men precis vad som händer där nere i jorden känns ändå som ett mysterium.
När Jesus talar om sin egen död får han det att låta alldagligt. Hela tiden faller ju vetekorn till marken och dör. Varje dag spränger ju det groende livet sitt bruna, skruttiga hölje. Samtidigt talar han om nånting alldeles oerhört. Vi mänskor brukar ju inte kunna tänka att vår död bär på en sådan sprängkraft, att vår död på något mirakulöst sätt kunde föda mer liv och mer liv och ännu mer liv. Vi har svårt att se på döden som något nödvändigt och värdefullt.

Men det är just det som Jesus menar.

När Jesus talar om vetekornet vet han redan vad som kommer att ske. Han vet att han ska bli korsfäst. Vi vet också att han vet att det kommer att vara smärtsamt och fasansfullt, och att det komner en kort stund på korset då han undrar om Gud har övergett honom och tvivlar på alltihop. Men lyckligtvis har vi också facit på hand. På påskdagen uppstår Jesus. Graven är tom. Döden ledde inte till förgängelse, förlust och tomhet, den ledde till liv.

Det stora kristna mysteriet är att Jesu död ledde till mera liv och mera liv och ännu mera liv för oss alla. Vetekornet dör. Men den växt som spirar fram är tung av förlåtelse och nåd och glädje och evighet.

Min favoritbeskrivning av himlen finns i en bok av CS Lewis som heter Den stora skilsmässan. I den är himlen så verklig att de mänskor som först kommer dit är liksom spöken. Vartenda lilla grässtrå i himlen är så saftigt och kraftigt och verkligt att nykomlingarna inte ens kan gå utan att känna en skärande smärta i sina fötter. När spökmänskorna kommit till himlen med en buss från den gråa stad som fungerar som nånsorts helvete får de välja. Vill de stanna kvar? Vill de förlåta och glömma sin bitterhet och bestämma sig för att tacka ja till den inbjudan de får? Överraskande många är motvilliga. De flesta har nånting de inte riktigt vill ge upp, inte ens om de får ett liv i himlen i utbyte.

Men om de säger ja förvandlas de. De ser visserligen fortfarande ut som sig själva, men de är så starka, så vackra, så fulla av liv och glädje och jag nästan börjar gråta då jag läser om det. På jorden var de kanske blyga och bortkomna. De kämpade med nånting som tyngde dem till marken och fick dem att sloka och krympa. Men nu är de fulla av kraft och godhet. De skrattar, helt förvånade. Och så ger de sig i väg för att leta efter Gud.
 
Det är det som vi tror på. Jesus var det första vetekornet. Hans död födde mer liv än vi nånsin kommer att förstå. Men inte heller vår död är farlig längre. Som aposteln Johannes skriver: ”… och de skall vara hans folk, och Gud själv skall vara hos dem, och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer, och ingen sorg och ingen klagan och ingen smärta skall finnas mer.”

Det är nånting att tänka på nästa gång du planterar nånting.



Sofia Torvalds



Emina Arnautovic
jobbar som Sfp:s kontaktchef i Österbotten. Hon pendlar till jobbet i Vasa från hemmet 
i Närpes.

livsberättelse. En natt under Bosnienkriget drevs Emina Arnautovic genom en svår frontlinje. Granaterna regnade ner runt henne och dottern hon bar i sin famn. – Då tänkte jag att om jag överlever måste jag göra något av mitt liv. 11.7.2019 kl. 12:00
"Musik är inte matematik", säger Nina Åström. Musiken är mer än summan av sina delar.

musik. ”Jag är ju bara från Kokkola”, kan Nina Åström tänka när hon rör sig bland musikvärldens stora eller spelar i ett fängelse. Efter trettio år i branschen och ett femtontal skivor ger hon ut sitt första album på svenska. 28.6.2019 kl. 15:34

pride. Elva ledare för kyrkliga organisationer och väckelserörelser stöder en insändare som publicerades i tidningen Itä-Savo där fyra kyrkoherdar ifrågasätter kyrkans engagemang i Pride. 25.6.2019 kl. 17:33
Fred Wilén fascineras av berättelserna bakom gravstenarna.

jourhavande präst. I sommar har prästerna jour på begravningsplatserna i huvudstadsregionen och hoppas på att få samtala med besökare och anställda om livet, döden och allt som ryms däremellan. 27.6.2019 kl. 00:01

kaplansval. Johanna Björkholm-Kallio har valts till kaplan i Jakobstads svenska församling bland tre sökande. Församlingsrådet valde henne i går kväll med rösterna 7 mot 6 för Jan-Gustav Björk. 20.6.2019 kl. 10:06
Árpád Kovács friades av en oenig rätt.

äktenskapsfrågan. Norra Finlands förvaltningsdomstol har omkullkastat Uleåborgs domkapitels beslut – det att domkapitlet gav en skriftlig varning till pastor Árpád Kovács för att han vigt ett par av samma kön. Domkapitlet ansåg att Kovács handlat mot sina prästlöften, domstolen var av annan åsikt. 17.6.2019 kl. 18:09

nytt från domkapitlet. Domkapitlet i Borgå stift hade möte på torsdagen. Bland annat fastställdes resultatet i valet av Berndt Berg till prästassessor. Och bland många ärenden i en diger lista granskades också de sökande till kaplanstjänsten i Vanda svenska församling. 14.6.2019 kl. 12:40
Nils Torvalds pendlar mellan Bryssel, Helsingfors och stugan på Tunhamn, Hitis.

barndom. När Nils Torvalds var fyra år insåg han att han måste försvara sig själv, ingen annan tar hand om honom. 13.6.2019 kl. 14:04
Ilar Gunilla Persson

utställning. Sedan 2014 har den svenska konstnären och fotografen Ilar Gunilla Persson samlat på berättelser av HBTIQ -personer (homo, bi, trans, interkönade, queer) som har en bakgrund i ett religiöst sammanhang eller i en annan stark ideologi. Berättelserna har hon sedan fotograferat. 12.6.2019 kl. 11:02
Anne Immonen är en av dem som lyssnar till besökarna i Kampens kapell.

kampens kapell. Kampens kapell är ett stilla rum mitt i myllret och trafikbruset i centrum av Helsingfors. Många kommer för att söka stillhet – men i kapellet finns också lyssnande öron för den som behöver prata eller söker hjälp. 13.6.2019 kl. 00:01
Camilla Ekholm blir Sibbo svenska församlings nästa kyrkoherde.

kyrkoherdeval. Camilla Ekholm valdes på söndagen till ny kyrkoherde i Sibbo svenska församling. Hon fick 96,3 procent av rösterna. 3.6.2019 kl. 08:58
Anna Övergaard är en samhällsengagerad teologistuderande. Hon trivs i kyrkorummet där historia, kulturarv och traditioner förenas.

profilen. Kan man vara både präst och politiskt aktiv? Ja, svarar Anna Övergaard i Nykarleby. Hon anser att kyrkan primärt har ett samhälleligt uppdrag. 31.5.2019 kl. 09:58
Valarbetet lärde Johan Kvarnström att möta människor.

politiker. Småbarnspappan Johan Kvarnströms nya jobb är att vara riksdagsledamot. Han var en liten planta som stod intill ett stort träd, och nu måste han klara sig ensam. 29.5.2019 kl. 10:24

vm-guld. I Helsingfors ringer kyrkklockorna i dag måndag 27.5 när Finlands ishockeylandslag landar på Helsingfors-Vanda flygfält vid fyratiden. Med klockringningen önskar församlingarna i huvudstaden VM-guldmedaljörerna välkomna hem igen. 27.5.2019 kl. 16:42

utdelning. Nitton personer har beviljats bidrag ur Gunvor och Bo Skogmans fond, meddelar Kristinestads svenska församling. Det största bidraget gick till evangeliföreningen, som ska skaffa ett nytt digitalt piano till sin lägergård. 24.5.2019 kl. 14:09

Guy Kronqvist fick flest röster i Korsnäs

FÖRSAMLINGSVALET. Guy Kronqvist som varit tf kyrkoherde i höst fick med sina 34 röster de flesta i församlingsvalet i Korsnäs. 21.11.2022 kl. 15:06
Ulla-Maj Wideroos fick flest röster i Närpes församling

FÖRSAMLINGSVALET. Ulla-Maj Wideroos är röstmagnet i Närpes också i detta val, precis som för fyra år sedan. Men antalet röster är nu färre, 96 mot 157 för fyra år sedan. 21.11.2022 kl. 13:46
Stefan Vikström och hans dotter Rebecka Stråhlman samlade mest röster i församlingsvalet i Borgå.

FÖRSAMLINGSVAL. Stefan Vikström var röstkung i församlingsvalet i Borgå svenska domkyrkoförsamling med 141 röster – men bara en röst bakom honom kom hans dotter Rebecka Stråhlman med 140. Hon var däremot röstdrottning i kyrkofullmäktigevalet, med hela 202 röster. 21.11.2022 kl. 13:41
Helsingforsförsamlingarna var snabbt ute med sin röstningsprocent – som sjönk.

FÖRSAMLINGSVALET. Den nedåtgående trenden för röstningsprocenten i församlingsvalet fortsätter. Enligt de första siffrorna dagen efter valet använde bara var åttonde församlingsmedlem sin röst. Den preliminära röstningsprocenten är 12,7 procent. 21.11.2022 kl. 00:01
Sonja Djupsjöbacka (till vänster) och Cecilia Åminne är lärare och röstmagneter. De vill jobba för en välkomnande församling och ökad delaktighet för medlemmarna.

FÖRSAMLINGSVAL. En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. 20.11.2022 kl. 22:39