Församlingarna får stöd i arbetet med invandrare

Kyrka. – En positiv syn på integrering, mångfald och olikheter, det är vad vi vill förmedla, säger projektsekreteraren för invandrararbetet Jani Edström om boken En annan del av världen – om församlingars möte med invandrare. 25.3.2007 kl. 00:00

– En positiv syn på integrering, mångfald och olikheter, det är vad vi vill förmedla, säger projektsekreteraren för invandrararbetet Jani Edström om boken En annan del av världen – om församlingars möte med invandrare.


Under de senaste tio åren har kyrkorna i vårt land byggt upp ett fungerande invandrararbete. Speciellt på orter där det finns mottagningscentraler deltar församlingarna aktivt i invandrararbetet. Kyrkorna kan erbjuda baskunskap om de lagar som gäller allt från asylsökande till invandrare.

Då kyrkorna samlades kring invandrarfrågor första gången 1997 fanns det ett behov av att kartlägga det som görs i församlingarna och vad kyrkorna kan göra tillsammans, och om det fanns material som kunde vara stöda församlingarna i arbetet. En ekumenisk arbetsgrupp tillsattes och idag finns boken som ett konkret stöd i arbetet med invandrare.

– Kyrkorna vill också ge möjlighet till fördjupning i den process som mötet med det annorlunda innebär. Vare sig det handlar om religionsmöte eller kulturmöte är det i första hand människor som möts, säger Edström. I mötet kan det uppstå en berikande dialog mellan människor som vill varandras bästa men som inte alltid vet hur det ska gå till för att man kommer från och representerar en annan del av världen.

– Församlingen är ett forum för invandrares integrering i vårt samhälle. Ingen går, eller ska kunna gå, helt oförändrad igenom denna process. Därför vill boken ta fasta på det positiva i mötet och det kreativa i dialogen med det annorlunda. Församlingen är förpliktad att ta sitt ansvar för den som är marginaliserad, det finns liksom inbyggt i detta att vara församling, att själv representera ett annorlunda sätt att förhålla sig till sin medmänniska. Det som kallas kärleken till nästan, säger Edström.

Förändra attityder en utmaning

Edström konstaterar att invandrarna blir allt synligare i vårt samhälle.

– Tyvärr upplevs invandrare av många fortfarande som ett problem. Vi glömmer att invandrarna representerar en minst lika brokig skara människor som de som fötts här. Alla bär vi på likheter och olikheter med varandra. Alla representerar vi en annan del av världen inför varandra. Varje människa är en värld i sig själv, säger Edström.

Boken som utkom i slutet av januari har utarbetats med tanke på församlingarnas arbete bland flyktingar och invandrare, och responsen från församlingarna har hittills varit positiv, berättar Edström.

– Men boken kan läsas av vem som helst som är intresserad av invandrarfrågor, allt från asyllagstiftning, flyktingskap till integrering och de inre processer som en invandrare går igenom i sitt nya hemland. Den är tänkt att vara ett redskap i den process som mötet mellan människor med olika kulturbakgrund i Svenskfinland innebär.

Jani Edström berättar att ett syfte med boken är att visa den rikedom i mångfalden som kontakten till flyktingar och invandrare ger.

– Ett annat syfte är att förändra attityden till flyktingar och invandrare. Media har alltför ofta spätt på vanliga fördomar med en ensidig och ofta negativ rapportering om invandrarnas situation, säger Edström. Kyrkornas och församlingarnas utmaning är att arbeta mot dessa fördomar både i det egna arbetet och genom att sträva efter attitydförändring ute i samhället.

Edström påpekar att det ju faktiskt inte är människorna som är problemet, med undantag för rent kriminella inslag.

– Problemet ligger i de länder människor flyr från och de problemen kan vi inte lösa härifrån. Det ansvaret ligger på det internationella samfundet. Andra problem eller utmaningar uppstår i mötet mellan olika lagstiftning, kulturer, synsätt, personligheter, förväntningar och dylikt.

Det är främst genom diakoniarbetet, i gudstjänster och smågrupper som församlingarna möter invandrare. Ansvaret för arbetet med flyktingar och invandare ligger ofta hos diakonitjänsteinnehavarna i församlingarna. En del församlingar har utsett en präst eller annan medarbetare som koordinerar invandrararbetet. I Borgå stift koordineras invandrararbetet av stiftssekreteraren för församlingsdiakoni på domkapitlet.
KT



Borgå stift. Se alla nyheter från domkapitlet i Borgå inne i artikeln. 18.9.2020 kl. 12:25
I skogen hittar Nina Lindfors tröst och frid.

diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20
Finland har handlat proaktivt, och det är bra, säger Peter Strang, professor i palliativ medicin vid Karolinska institutet.

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45
Ulrika Hansson är redaktör på Kyrkpressen. Jaktlaget är hennes första bok.

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30
Katarina Gäddnäs har varit präst i två år. 
– Men jag började läsa teologi genast efter gymnasiet med inriktning på att bli sjukhuspräst.

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12
Helene Liljeström tycker att citatet vid domkyrkan
är väldigt väl valt. På svenska lyder motsvarande bibelställe: ”Jag skall ge er en framtid och ett hopp.”

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01
Johan Westerlund är kyrkoherde i Johannes församling. Hans favoritplats i stan: olika kaféer runt järnvägsstationen.

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01
Mikaela Björklund har några veckors erfarenhet av stadsdirektörsjobbet. Men i tolv år har arbetet för Närpes tagit upp mycket av hennes tid.

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30
Den kyrkliga samfälligheten i Borgå, där den svenskspråkiga sidan är i ständig minoritet, visar inga tecken på att vilja restaurera det svenska församlingshemmet, som är fuktskadat och saknar varmvatten.

Borgå. Tålamodet tryter i Borgå. – Det är kanske dags att hyra lokal i stället för det fuktskadade svenska församlingshemmet, säger kyrkoherde och domprost Mats Lindgård. 11.9.2020 kl. 10:06
Tre sägs upp i Kronoby församling, meddelar kyrkoherde Anders Store idag.

kronoby. Samarbetsförhandlingarna i Kronoby församling har avslutats. En kantor, en kanslist och en församlingsmästare sägs upp. 10.9.2020 kl. 15:46
I maj 2017 såg det ut så här när  finlandssvenska ekumeniska kyrkodagar och finska kyrkodagar ordnades i Åbo – då som en del i firandet av reformationens märkesår.

Kyrkodagar. De finlandssvenska kyrkodagarna i Mariehamn får en annorlunda och mer lokal prägel. Arrangörerna tycker ändå det är viktigt att samlas även under rådande omständigheter. 9.9.2020 kl. 14:04

stiftsfullmäktige. – Vi behövs alla för olika uppgifter, säger Anita Ismark om lekmännens roll i församlingarna. Vid det nya stiftsfullmäktiges första sammanträde valdes hon till ordförande. Hon ser att det omdiskuterade organet har en viktig roll som länk mellan församlingsgolv och domkapitel. 4.9.2020 kl. 16:17
Församlingens missionskrets och andra frivilliga ger värmande sockor åt de nydöpta.

Dopsockor. Varje barn som döps i Åbo svenska församling får ett par sockor som gåva. Sockorna har stickats av frivilliga i församlingen, och de är en del av satsningen på Dopåret 2020. 4.9.2020 kl. 15:06
Biskoparnas syn på hur kyrkans äktenskap borde se ut placerar sig över hela skalan.
På bilden fr.v. biskoparna Keskitalo, Åstrand, fältbiskop Pekka Särkiö, Repo, Hintikka, Kalliala, ärkebiskop Luoma, Jolkkonen, Peura, Häkkinen och Laajasalo.

äktenskapssyn. Tre biskopar håller fast vid kyrkans nuvarande syn, två vill ha ett helt könsneutralt äktenskapsbegrepp. De övriga placerar sig däremellan, en vill inte svara. 4.9.2020 kl. 12:17

ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41
Patrica Strömbäck ser inte påsken som ett jippo utan som en erfarenhet.

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00
– Först med 40 års livserfarenhet kan jag förstå tron bättre, säger Ester Laurell i Jomala.

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00
Rötterna drar Daniel Björk från Petrus till Österbotten.

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15