Församlingarna får stöd i arbetet med invandrare

Kyrka. – En positiv syn på integrering, mångfald och olikheter, det är vad vi vill förmedla, säger projektsekreteraren för invandrararbetet Jani Edström om boken En annan del av världen – om församlingars möte med invandrare. 25.3.2007 kl. 00:00

– En positiv syn på integrering, mångfald och olikheter, det är vad vi vill förmedla, säger projektsekreteraren för invandrararbetet Jani Edström om boken En annan del av världen – om församlingars möte med invandrare.


Under de senaste tio åren har kyrkorna i vårt land byggt upp ett fungerande invandrararbete. Speciellt på orter där det finns mottagningscentraler deltar församlingarna aktivt i invandrararbetet. Kyrkorna kan erbjuda baskunskap om de lagar som gäller allt från asylsökande till invandrare.

Då kyrkorna samlades kring invandrarfrågor första gången 1997 fanns det ett behov av att kartlägga det som görs i församlingarna och vad kyrkorna kan göra tillsammans, och om det fanns material som kunde vara stöda församlingarna i arbetet. En ekumenisk arbetsgrupp tillsattes och idag finns boken som ett konkret stöd i arbetet med invandrare.

– Kyrkorna vill också ge möjlighet till fördjupning i den process som mötet med det annorlunda innebär. Vare sig det handlar om religionsmöte eller kulturmöte är det i första hand människor som möts, säger Edström. I mötet kan det uppstå en berikande dialog mellan människor som vill varandras bästa men som inte alltid vet hur det ska gå till för att man kommer från och representerar en annan del av världen.

– Församlingen är ett forum för invandrares integrering i vårt samhälle. Ingen går, eller ska kunna gå, helt oförändrad igenom denna process. Därför vill boken ta fasta på det positiva i mötet och det kreativa i dialogen med det annorlunda. Församlingen är förpliktad att ta sitt ansvar för den som är marginaliserad, det finns liksom inbyggt i detta att vara församling, att själv representera ett annorlunda sätt att förhålla sig till sin medmänniska. Det som kallas kärleken till nästan, säger Edström.

Förändra attityder en utmaning

Edström konstaterar att invandrarna blir allt synligare i vårt samhälle.

– Tyvärr upplevs invandrare av många fortfarande som ett problem. Vi glömmer att invandrarna representerar en minst lika brokig skara människor som de som fötts här. Alla bär vi på likheter och olikheter med varandra. Alla representerar vi en annan del av världen inför varandra. Varje människa är en värld i sig själv, säger Edström.

Boken som utkom i slutet av januari har utarbetats med tanke på församlingarnas arbete bland flyktingar och invandrare, och responsen från församlingarna har hittills varit positiv, berättar Edström.

– Men boken kan läsas av vem som helst som är intresserad av invandrarfrågor, allt från asyllagstiftning, flyktingskap till integrering och de inre processer som en invandrare går igenom i sitt nya hemland. Den är tänkt att vara ett redskap i den process som mötet mellan människor med olika kulturbakgrund i Svenskfinland innebär.

Jani Edström berättar att ett syfte med boken är att visa den rikedom i mångfalden som kontakten till flyktingar och invandrare ger.

– Ett annat syfte är att förändra attityden till flyktingar och invandrare. Media har alltför ofta spätt på vanliga fördomar med en ensidig och ofta negativ rapportering om invandrarnas situation, säger Edström. Kyrkornas och församlingarnas utmaning är att arbeta mot dessa fördomar både i det egna arbetet och genom att sträva efter attitydförändring ute i samhället.

Edström påpekar att det ju faktiskt inte är människorna som är problemet, med undantag för rent kriminella inslag.

– Problemet ligger i de länder människor flyr från och de problemen kan vi inte lösa härifrån. Det ansvaret ligger på det internationella samfundet. Andra problem eller utmaningar uppstår i mötet mellan olika lagstiftning, kulturer, synsätt, personligheter, förväntningar och dylikt.

Det är främst genom diakoniarbetet, i gudstjänster och smågrupper som församlingarna möter invandrare. Ansvaret för arbetet med flyktingar och invandare ligger ofta hos diakonitjänsteinnehavarna i församlingarna. En del församlingar har utsett en präst eller annan medarbetare som koordinerar invandrararbetet. I Borgå stift koordineras invandrararbetet av stiftssekreteraren för församlingsdiakoni på domkapitlet.
KT



Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13
– Min jul är en ärkejul. Allt ska vara klart långt före jul­afton. Arbete är bannlyst, säger historikern Dick Harrison.

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00
Maryna Vilkhoryk visar upp den ärvda folkdräkten som hon fick med sig vid flykten från Ukraina.

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59
Emma Raunio är tvåspråkig, och skivan har fyra finskspråkiga låtar. – Som sångare har jag behövt träna min finska jättemycket. Särskilt bokstäverna s, l, t, k, p, r, y och ö låter annorlunda på finska. De finska vokalerna bor längre bak i munnen än de svenska.

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00
I Norge teologi, i Sverige politik, i Finland språk – kyrkorna nystar upp sin samehistoria olika, anser Helga West.

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13
Till vänster: Johan Klingenberg. FOTO: PRIVAT. Till höger: Familjen Klingenberg på Bergö sommaren 1958, Johan är pojken till vänster. Bilden hämtad ur Anna-Lisa Klingenbergs bok "Mogna i sol och regn".

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54

Johan Kanckos hälsades välkommen till församlingen med en applåd.

kyrkoherdeinstallation. På söndag var det fest i Solf då församlingens nya herde Johan Kanckos installerades i tjänst. Det blev en späckad dag som utöver högmässa också bjöd på många goda tal och inte minst en välsmakande laxsoppa. 14.1.2024 kl. 14:54

NYTT ÅR. Glöm nyårslöftena. Kör i stället med nyårsönskningar och pyttesmå nyårsplaner. Vad skulle du behöva för att älska dig själv, dina medmänniskor och Gud lite mer under det år som kommer? 12.1.2024 kl. 10:35
Amanda Jansson fick sitt stora genombrott när hon spelade huvudrollen i SVT-dramat Tunna blå linjen. Långt över 2 miljoner personer har sett första avsnittet.

film. Amanda Jansson blev känd för stora de massorna som den kristna polisen Sara i den svenska succéserien Tunna blå linjen. Nu är hon aktuell med huvudrollen i filmatiseringen av Stormskärs Maja. 10.1.2024 kl. 17:11
Inom kyrkans familjerådgivning är efterfrågan större än utbudet.

KYRKANS FAMILJERÅDGIVNING. I Finland upprätthåller kyrkan 37 familjerådgivningscentraler. En av dem finns i Jakobstad. Där minskar finansieringen med hälften samtidigt som efterfrågan på tjänsterna ökar. 10.1.2024 kl. 10:55
Jenni Johansson beundrar stadsdelen Skata och Strengbergsporten som hon ofta passerar.

SÅNGARE. Hon kom från Kajanaland till Jakobstad för att lära sig svenska och studera musik. I Jakobstad blev Jenni Johansson en aktiv kyrkobesökare och -sångare. Nu ska hon delta i årets Voice of Finland. 10.1.2024 kl. 09:48