Samling behövs

Kyrka. Nu behövs en svensk kyrklig samlingsrörelse som målmedvetet driver viktiga frågor. Det återstår att se om vi förmår samla oss och visa framsynthet och handlingskraft. Det säger teologie doktor Sixten Ekstrand, nyvald dekan för Borgå stift. 2.3.2007 kl. 00:00

Nu behövs en svensk kyrklig samlingsrörelse som målmedvetet driver viktiga frågor. Det återstår att se om vi förmår samla oss och visa framsynthet och handlingskraft. Det säger teologie doktor Sixten Ekstrand, nyvald dekan för Borgå stift.



Teologie doktor Sixten Ekstrand är glad över utnämningen till stiftsdekan i Borgå stift.
– Det känns verkligen stimulerande att ta itu med de nya uppgifterna.
Ekstrand har en bred erfarenhet av stiftet. Han har bland annat arbetat som präst i Pernå, fungerat som verksamhetsledare för Kyrkans Ungdom samt arbetat som lektor och professor vid Åbo Akademi.
– Lägger jag till detta året som chefredaktör på Kyrkpressen så har jag täckt in stora delar av stiftet och dess verksamhet.
– Jag tror att dessa erfarenheter också kommer väl till pass i arbetet som stiftsdekan, säger Ekstrand.

Stiftet och dess framtid

Enligt Ekstrand är Borgå stift en oerhörd tillgång och det har goda resurser och såväl ekonomiska som administrativa förutsättningar att utveckla det kyrkliga livet.
– Vi har domkapitel, en svensk enhet vid kyrkostyrelsen, samt den tredje sektorn med Församlingsförbundet, folkhögskolorna och de inomkyrkliga rörelserna.
– Vi har dessutom en helt unik situation att ha ett eget kyrkligt tidningsorgan, Kyrkpressen, som når praktiskt taget alla finlandssvenskar. Jag tror att vi i den finlandssvenska ankdammen ibland förbises de möjligheter vi faktiskt har, understryker Ekstrand.
– Den stora frågan är vad vi gör av allt detta och hur vi utnyttjar dessa tillgångar. Vi har nycklarna i vår hand och äger resurserna, men förmår vi samla oss till en gemensam strategi som bär stiftet genom de utmaningar som nu står för dörren?

Viktiga frågor

Ekstrand hänvisar till Jan–Erik Lindqvists frågor i KP för några veckor sedan.
– Det var motiverat att ifrågasätta den pågående utvecklingen som har lett till en splittring av resurserna, säger Ekstrand.
– Jag är dock inte övertygad om att en enda stor svensk kyrklig central, var den nu placeras, är den enda lösningen. Det handlar säkert till viss del om fysisk närhet och kommunikation mellan de som arbetar på stiftsnivå, men det handlar i ännu högre grad om attityder.
Samlingsrörelse behövs
Ekstrand drar en direkt parallell till situationen i början på förra seklet, då den finlandssvenska kyrkliga identiteten var hotad.
– Då uppstod den svenska kyrkliga samlingsrörelsen som drev viktiga frågor. Som ett resultat av samlingsrörelsens målmedvetna arbete grundades Borgå stift. Vi fick en egen teologisk fakultet, samtidigt som man såg till att finlandssvenskarna fick för det kyrkliga livet livsviktiga organ som Församlingsförbundet och Förbundet Kyrkans Ungdom
– Vi lever i en liknande situation i dag och nu krävs en ny form av samlingsrörelse i stiftet.
Frågan är om vi förmår samla oss och visa samma mod, framsynthet och handlingskraft som då.

Mera frågor

I stiftsdekanens arbete ingår det övergripande ansvaret för utbildning, fortbildning och personalvård.
– För mig känns det stimulerande att ta itu med dessa uppgifter, eftersom jag under de senaste 10 åren arbetat med utbildning vid Åbo Akademi i egenskap av lektor och professor i praktisk teologi. Ordförandeskapet i Lärkkullastiftelsens styrelse har likaså gett insikter i stiftets egen utbildning, säger Ekstrand.
Enligt Ekstrand finns en god grund att stå på och den tidigare dekanen samt utbildningssekreteraren har gjort ett bra jobb.
– Därför känns det tryggt att gå in i detta och fortsätta att utveckla stiftets utbildning och fortbildning tillsammans med de olika aktörerna på området.
Ett par frågor pockar enligt Ekstrand på särskild uppmärksamhet:
– Personalvården är viktig. Här blir det att sätta sig ner med personalvårdsgruppen och diskutera framtida strategier. – Biskopen lanserade också inför valet en slogan – Må bra i Borgå stift.  De tankar som framfördes i det sammanhanget är också värda att ta vara på, utveckla och implementera i detta viktiga arbete. Mår personalen bra och är motiverad ger det också resultat i arbetet.
– Rekryteringen till kyrkliga yrken fungerar rätt bra när det gäller präster, diakoner och ungdomsarbetsledare

Nytt grepp behövs

– Svårare är det på kantorsfronten och här måste det nog nya grepp till, annars tystnar många orglar inom de närmaste 20 åren. Det är rätt långt också en löne– och statusfråga. En kantor har en lång utbildning bakom sig, men lönen ligger inte i paritet med denna.
– En tredje utmaning är den svaga kyrkliga identiteten hos många av dem som studerar till kyrkliga yrken. Därför måste stor uppmärksamhet ägnas åt att stärka deras andliga och kyrkliga identitet.

Stig Kankkonen



Louise Häggström jobbar som informatör i Johannes 
församling. Det har inte förändrat hennes tro, varken till det bättre eller sämre.

relation. Louise Häggström hade en varm och rolig pappa som såg och bekräftade henne. Han dog när hon var tonåring. Hennes behov av bekräftelse finns kvar, något hon pratar om utan att förställa sig. 18.3.2021 kl. 15:01
Vem har makt idag? Den är mer splittrad än förr, säger Magnus Londen. Kyrkan har lite makt, journalisterna har lite makt, politikerna har lite makt. Men alla känner att de har lite mindre makt än de hade tidigare. – Det är mer splittrat och utspritt. Det blir spännande att se vart det leder.

Bok. Kan vi förändra andra människor? Antagligen inte, tänker Magnus Londen, som skrivit en satir om en konsult vars motto är ”no change” – ingen förändring. – Men om vi själva kommer till att vi vill förändras kan vad som helst ske. 18.3.2021 kl. 09:42
Thomas Lundin längtar efter fester – med dans och mat och dryck och kramar.

profilen. Thomas Lundin är aktuell med en ny talkshow där alla gäster är en överraskning för honom. 17.3.2021 kl. 10:32
Michaela Rosenback och Lucas Dahlström
tänkte om och ordnade ett småskaligt bröllop förra sommaren.

bröllop. Går det att fira bröllopsfest i sommar, eller måste man skjuta på festen eller fira i mindre skala? Susanna Nygård hoppas få fira ett stort bröllop och Michaela Rosenback tänkte om i fjol. 17.3.2021 kl. 09:00
Milena Parland har jobbat med religionsdialog sedan 2009.

religionsundervisning. – Hur tryggar vi likabehandling och minoritetsbarnets välmående? frågar Milena Parland. Det är långt ifrån okomplicerade frågor. 16.3.2021 kl. 09:53
Sune Alén har undervisat i religion och livsåskådning.

religionsundervisning. Religionsläraren Sune Alén har varit en drivande kraft bakom det nya ämnet religions- och livsåskådningskunskap på Åland. Att få till stånd ett likvärdigt ämne för alla har varit hans främsta mål. 16.3.2021 kl. 09:46

pris. Regissören Suvi West får Kyrkans mediestiftelses pris för filmen Eatnameamet – Vår tysta kamp. Dokumentärfilmen handlar om samernas kamp för överlevnad. 15.3.2021 kl. 15:42
Monica Cleve är kaplan i Ekenäs, Kristian Willis är församlingspastor i Helsingfors.

Herdeval. Monica Cleve och Kristian Willis har sökt kyrkoherdetjänsten i Vanda svenska församling. 8.3.2021 kl. 15:40
Coronan satta stopp för Catharina Englunds medverkan i Vasaloppet. Det blev nittio kilometer i Fäbodaskogen i stället.

Skidning. Det åttonde Vasaloppet för sjukhusteologen Catharina Englund i Jakobstad blev inte av i år. I stället skidade hon loppet i hemmaspåret. 8.3.2021 kl. 10:30

Kolumn. Hemma hos kyrkoherde Stefan Äng i Jomala hänger en ikon som tittar ner på klädhögar och dammråttor. 4.3.2021 kl. 16:19
Torsten och Tua Sandell använder sig av Al Massirakurser på Elriminstitutet i Istanbul. Bilden är från 2016.

arabvärlden. Till Al Massira får man bjuda in sina vänner på en vandring under vilken man lär känna varandra och möter olika saker. Programmet kan jämföras med en Alphakurs, men i första hand för den arabiska kulturen. 4.3.2021 kl. 11:14
Vilket valsätt av kyrkoherde är bättre i dessa coronatider? Det grubblar både domkapitel och församlingarna på.

kyrkoherdeval. Under pågående pandemi har domkapitlet sänkt tröskeln för församlingarna att få avvika från regeln att ordna folkval av kyrkoherde. Men någon sådan automatik finns inte. 4.3.2021 kl. 08:50
– Mitt hjärtebarn är ungdomsarbetet, säger den nyvalda ordföranden Rebecka Stråhlman.

Kyrkans Ungdom. Rebecka Stråhlman är färsk ordförande för Kyrkans Ungdom. Kyrkpressen tog henne på pulsen. 3.3.2021 kl. 18:41

barn. Ron, tre månader, har smilgropar och världens gladaste leende. Hans föräldrar Anette och Samuel Sundelin har väntat på honom i sjutton år. – Det skulle har varit lättare att vänta om vi hade vetat vad Gud har för plan. 3.3.2021 kl. 10:11

konfirmandundervisning. De vill fixa en meningsfull konfirmandtid och att erbjuda lägergemenskap är en prioritet för församlingarna i Helsingfors. Det blir skriba också i år, även om det kräver en del tålamod, flexibilitet – och att ha en kristallkula skulle inte skada. 2.3.2021 kl. 13:41

Peter Kankkonen är bosatt i Karleby och trivs med pensionärstillvaron.

PRÄSTSKJORTA. Svordomarna tystnar på bensinstationskaféet i Karleby och äldre damer i Spanien gör korstecknet. – Att gå klädd i prästskjorta påverkar prästen, men också andra, säger Peter Kankkonen. 13.6.2023 kl. 12:00
Lägret hölls på Ohta­kari lägergård.

KONFIRMANDLÄGER. Hela lägret på en lägergård i Lochteå närmare 200 kilometer bort åkte hem. "Många upplevelser gick nu förlorade", säger kyrkoherde Camilla Svevar. 12.6.2023 kl. 19:00
Miia Kontro undersökte hur evangelisk-lutherska präster resonerar om eutanasi.

eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34
Fältbiskopen välsignas till tjänst på torsdagen 15 juni klockan 18 i Helsingfors domkyrka.

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00