Samling behövs

Kyrka. Nu behövs en svensk kyrklig samlingsrörelse som målmedvetet driver viktiga frågor. Det återstår att se om vi förmår samla oss och visa framsynthet och handlingskraft. Det säger teologie doktor Sixten Ekstrand, nyvald dekan för Borgå stift. 2.3.2007 kl. 00:00

Nu behövs en svensk kyrklig samlingsrörelse som målmedvetet driver viktiga frågor. Det återstår att se om vi förmår samla oss och visa framsynthet och handlingskraft. Det säger teologie doktor Sixten Ekstrand, nyvald dekan för Borgå stift.



Teologie doktor Sixten Ekstrand är glad över utnämningen till stiftsdekan i Borgå stift.
– Det känns verkligen stimulerande att ta itu med de nya uppgifterna.
Ekstrand har en bred erfarenhet av stiftet. Han har bland annat arbetat som präst i Pernå, fungerat som verksamhetsledare för Kyrkans Ungdom samt arbetat som lektor och professor vid Åbo Akademi.
– Lägger jag till detta året som chefredaktör på Kyrkpressen så har jag täckt in stora delar av stiftet och dess verksamhet.
– Jag tror att dessa erfarenheter också kommer väl till pass i arbetet som stiftsdekan, säger Ekstrand.

Stiftet och dess framtid

Enligt Ekstrand är Borgå stift en oerhörd tillgång och det har goda resurser och såväl ekonomiska som administrativa förutsättningar att utveckla det kyrkliga livet.
– Vi har domkapitel, en svensk enhet vid kyrkostyrelsen, samt den tredje sektorn med Församlingsförbundet, folkhögskolorna och de inomkyrkliga rörelserna.
– Vi har dessutom en helt unik situation att ha ett eget kyrkligt tidningsorgan, Kyrkpressen, som når praktiskt taget alla finlandssvenskar. Jag tror att vi i den finlandssvenska ankdammen ibland förbises de möjligheter vi faktiskt har, understryker Ekstrand.
– Den stora frågan är vad vi gör av allt detta och hur vi utnyttjar dessa tillgångar. Vi har nycklarna i vår hand och äger resurserna, men förmår vi samla oss till en gemensam strategi som bär stiftet genom de utmaningar som nu står för dörren?

Viktiga frågor

Ekstrand hänvisar till Jan–Erik Lindqvists frågor i KP för några veckor sedan.
– Det var motiverat att ifrågasätta den pågående utvecklingen som har lett till en splittring av resurserna, säger Ekstrand.
– Jag är dock inte övertygad om att en enda stor svensk kyrklig central, var den nu placeras, är den enda lösningen. Det handlar säkert till viss del om fysisk närhet och kommunikation mellan de som arbetar på stiftsnivå, men det handlar i ännu högre grad om attityder.
Samlingsrörelse behövs
Ekstrand drar en direkt parallell till situationen i början på förra seklet, då den finlandssvenska kyrkliga identiteten var hotad.
– Då uppstod den svenska kyrkliga samlingsrörelsen som drev viktiga frågor. Som ett resultat av samlingsrörelsens målmedvetna arbete grundades Borgå stift. Vi fick en egen teologisk fakultet, samtidigt som man såg till att finlandssvenskarna fick för det kyrkliga livet livsviktiga organ som Församlingsförbundet och Förbundet Kyrkans Ungdom
– Vi lever i en liknande situation i dag och nu krävs en ny form av samlingsrörelse i stiftet.
Frågan är om vi förmår samla oss och visa samma mod, framsynthet och handlingskraft som då.

Mera frågor

I stiftsdekanens arbete ingår det övergripande ansvaret för utbildning, fortbildning och personalvård.
– För mig känns det stimulerande att ta itu med dessa uppgifter, eftersom jag under de senaste 10 åren arbetat med utbildning vid Åbo Akademi i egenskap av lektor och professor i praktisk teologi. Ordförandeskapet i Lärkkullastiftelsens styrelse har likaså gett insikter i stiftets egen utbildning, säger Ekstrand.
Enligt Ekstrand finns en god grund att stå på och den tidigare dekanen samt utbildningssekreteraren har gjort ett bra jobb.
– Därför känns det tryggt att gå in i detta och fortsätta att utveckla stiftets utbildning och fortbildning tillsammans med de olika aktörerna på området.
Ett par frågor pockar enligt Ekstrand på särskild uppmärksamhet:
– Personalvården är viktig. Här blir det att sätta sig ner med personalvårdsgruppen och diskutera framtida strategier. – Biskopen lanserade också inför valet en slogan – Må bra i Borgå stift.  De tankar som framfördes i det sammanhanget är också värda att ta vara på, utveckla och implementera i detta viktiga arbete. Mår personalen bra och är motiverad ger det också resultat i arbetet.
– Rekryteringen till kyrkliga yrken fungerar rätt bra när det gäller präster, diakoner och ungdomsarbetsledare

Nytt grepp behövs

– Svårare är det på kantorsfronten och här måste det nog nya grepp till, annars tystnar många orglar inom de närmaste 20 åren. Det är rätt långt också en löne– och statusfråga. En kantor har en lång utbildning bakom sig, men lönen ligger inte i paritet med denna.
– En tredje utmaning är den svaga kyrkliga identiteten hos många av dem som studerar till kyrkliga yrken. Därför måste stor uppmärksamhet ägnas åt att stärka deras andliga och kyrkliga identitet.

Stig Kankkonen



Katarina Gäddnäs är församlingspastor och sjukhuspräst i Mariehamn. Hon minns bland annat en överraskande taxiresa.

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43
– Från februari till mitten av sommaren demonstrerade vi varje kväll, säger Rabbe Tianen.

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13
Närpes kyrka.

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26
Erik Nyström framför en sönderbombad skola i Tjernihiv

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41
Kyrkoherde Hans Boije i Vörå ser Kipa som ett överflödigt arbetsled.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59
Sommarlägret 2022.

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14
Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

Fanny Willman är född i Pedersöre och uppvuxen i Nykarleby och Vasa.

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56
Rebecka Stråhlman, en av arrangörerna för Ungdomens Kyrkodagar, ger delegaterna en eloge. De är förebilder i att motverka polarisering.

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04