Juridik och moral i Sibbofrågan

Ledare. Ledare 10/2007 Ett effektivt sätt att få till stånd konfliktsituationer är att prioritera. Den eller de som efter en övervägd prioritering får sina behov eller önskemål tillfredsställda blir nöjda. Den eller de som inte prioriteras blir missnöjda. Resultatet är slitningar och konflikt. 2.3.2007 kl. 00:00

Ett effektivt sätt att få till stånd konfliktsituationer är att prioritera. Den eller de som efter en övervägd prioritering får sina behov eller önskemål tillfredsställda blir nöjda. Den eller de som inte prioriteras blir missnöjda. Resultatet är slitningar och konflikt.
Ett effektivt sätt att undvika konflikter är därför att försöka låta bli att prioritera och att åtminstone försöka att vara alla till lags.


Problemet är bara att man måste prioritera. Detta gäller naturligtvis i högsta grad dem som är valda att fatta beslut om våra gemensamma angelägenheter. Ett annat sätt att formulera deras uppdrag är att säga att de är valda för att prioritera. Och prioriterar gör de. Det gör de också då de väljer att inte prioritera eftersom det valet också är en prioritering.

För statsminister Matti Vanhanen och hans regering är detta naturligtvis en självklarhet.
Vill man undvika prioriteringsfällan gäller det därför att vara kreativ. Och det har statsministern varit i Sibbofrågan. Han har gjort hela frågan till en juridisk fråga, som ingenting har att göra med prioriteringar, med moral, med politik, med hänsyn till opinioner.
Enligt Vanhanen är regeringens roll i Sibbofrågan nämligen endast att ta ställning till om det är juridiskt möjligt att annektera delar av Sibbo med Helsingfors eller inte.
Regeringen har alltså endast en domarroll.

En av de centrala principerna för vår konstitution är en maktdelning där de grundläggande statliga funktionerna åtskiljs i lagstiftande, verkställande och dömande makt. Riksdagen stiftar lagar, regeringen verkställer och domstolarna dömer.
Att regeringen inte bör fatta beslut som strider mot lagen är en självklarhet. För att övervaka lagligheten i beslutsfattandet sitter justitiekanslern med på regeringens sammanträden. Men att regeringen skulle vara överdomare i lagtolkningsfrågor stämmer inte.

Om det är en självklarhet att regeringens beslut skall vara lagliga är det också en självklarhet att olika beslut i ett ärende kan vara lagliga.
Detta gäller också Sibbofrågan. Att det är lagligt att annektera en del av Sibbo med Helsingfors innebär inte att det är olagligt att inte göra det. Det innebär inte heller att en annektering måste göras.

Statsminister Vanhanens juridiska reflektioner ger intrycket att han menar att en annektering är nödvändig om den är juridiskt möjlig.
Så är det naturligtvis inte.
Juridiken avgör endast vad man kan eller inte kan göra. Vad man vill eller bör göra är inte minst en moralisk fråga, ett moraliskt val.
Regeringens skyldighet är följaktligen att först låta utreda vad som är juridiskt möjligt och sedan att ta ställning till vilket alternativ den väljer av alla de juridiska möjliga alternativ som finns.

Att det eventuellt är juridiskt möjligt att införliva en del av Sibbo med Helsingfors är inget svar på frågan om det är moraliskt rätt att göra det till exempel mot befolkningens vilja.
Det är svaret på den moraliska frågan som regeringen måste ge.

Stig Kankkonen



kronoby. Han kom som församlingspastor till Kronoby för snart fem år sedan. I november blev Niklas Wallis kyrkoherde. Men han är ännu inte installerad. 18.1.2021 kl. 15:16

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har sökts av hela fem personer. 13.1.2021 kl. 16:45
Andreas Elfving hoppas att de amerikanska ledarna den här gången inte ska svika, utan verkligen ta avstånd från Trumps retorik.

USA. Trump-supportrar stormade kongressbyggnaden I Washington sent igår kväll i protest mot att kongressen formellt skulle fastställa resultatet i presidentvalet. Var detta droppen som får exempelvis de evangelikala kristna att överge Trump? – För tidigt att säga, säger Anders Elfving, som i många år följt med amerikansk politik. 7.1.2021 kl. 15:55
Birgitta Sarelin skriver om Topelius psalmer som del i ett projekt för Svenska Litteratursällskapet.

psalmer. Sedan hon var den sexåriga flickan som fick gå upp och titta på orgeln efter julkyrkan har Birgitta Sarelin inte blivit mätt på musiken. 7.1.2021 kl. 10:24
Trygve Cederberg väjer inte undan för debatter – i själva verket älskar han att debattera. En gång gick han in i kristdemokraternas valtält i Jakobstad och argumenterade i en timme.

bibeln. När Trygve Cederberg var ung var han konservativ. Med åren förändrades han. Idag går han ut i debatter om homosexualitet på insändarsidor och på Facebook, och han debatterar med bibelord. 4.1.2021 kl. 09:53
Markus Andersén saknar inte sitt gamla liv, men kan fortfarande lockas av tanken att ta på sig fler uppgifter.

nystart. Läkarens ord om att han stod på randen till en hjärtinfarkt fick Markus Andersén att lägga om kosten, börja motionera – men framför allt att vila mer. 4.1.2021 kl. 14:09
Alaric Mård vill använda sin bakgrund till att bygga broar.

församlingspedagog. Alaric Mård är ny församlingspedagog i Jakobstad. Han vill vandra med människorna en bit på deras väg tillsammans med Jesus. 3.1.2021 kl. 11:23
Monica Björkell-Ruhl kallar sig inte religiös, men församlingen betyder trygghet för henne. – När jag varit sjuk och kraftlös har jag sökt mig till religiösa platser och symboler. Tölö kyrka har blivit en viktig plats för mig.

föräldraskap. Ibland orkar inte mammor. Ibland går de sönder så att de nästan inte orkar leva. Monica Björkell-Ruhls son Mika (uttalas ”Miikka”) föddes med en kromosom­avvikelse. 2.1.2021 kl. 11:58

Borgå. Fredrik Geisor har sett vad det är att vara full av liv och glädje, men också riktigt sårbar. Han har drabbats av både hjärtstillestånd och hjärninfarkt. 30.12.2020 kl. 15:23

Lokalt. Jag satt med en liten grupp ungdomar och funderade på året som gått och året som ligger framför. 31.12.2020 kl. 15:29
– Ingen orkar om man hela tiden måste vara missnöjd med sig själv, säger Anna Korkman Lopes.

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21
Elefteria Apostolidou är församlingspastor i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29
Zacharias Topelius i hemmet på Björkudden julen 1897, den sista julen han levde.

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46
– Men plötsligt kan sorgen hugga till i oväntade stunder, när man är som minst förberedd, säger Maria Eklund.

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00

– Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss, säger Joel Halldorf.

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48
Mari Parkkinen leder i biskopsvalet i St Michels stift

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57
Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58