Juridik och moral i Sibbofrågan

Ledare. Ledare 10/2007 Ett effektivt sätt att få till stånd konfliktsituationer är att prioritera. Den eller de som efter en övervägd prioritering får sina behov eller önskemål tillfredsställda blir nöjda. Den eller de som inte prioriteras blir missnöjda. Resultatet är slitningar och konflikt. 2.3.2007 kl. 00:00

Ett effektivt sätt att få till stånd konfliktsituationer är att prioritera. Den eller de som efter en övervägd prioritering får sina behov eller önskemål tillfredsställda blir nöjda. Den eller de som inte prioriteras blir missnöjda. Resultatet är slitningar och konflikt.
Ett effektivt sätt att undvika konflikter är därför att försöka låta bli att prioritera och att åtminstone försöka att vara alla till lags.


Problemet är bara att man måste prioritera. Detta gäller naturligtvis i högsta grad dem som är valda att fatta beslut om våra gemensamma angelägenheter. Ett annat sätt att formulera deras uppdrag är att säga att de är valda för att prioritera. Och prioriterar gör de. Det gör de också då de väljer att inte prioritera eftersom det valet också är en prioritering.

För statsminister Matti Vanhanen och hans regering är detta naturligtvis en självklarhet.
Vill man undvika prioriteringsfällan gäller det därför att vara kreativ. Och det har statsministern varit i Sibbofrågan. Han har gjort hela frågan till en juridisk fråga, som ingenting har att göra med prioriteringar, med moral, med politik, med hänsyn till opinioner.
Enligt Vanhanen är regeringens roll i Sibbofrågan nämligen endast att ta ställning till om det är juridiskt möjligt att annektera delar av Sibbo med Helsingfors eller inte.
Regeringen har alltså endast en domarroll.

En av de centrala principerna för vår konstitution är en maktdelning där de grundläggande statliga funktionerna åtskiljs i lagstiftande, verkställande och dömande makt. Riksdagen stiftar lagar, regeringen verkställer och domstolarna dömer.
Att regeringen inte bör fatta beslut som strider mot lagen är en självklarhet. För att övervaka lagligheten i beslutsfattandet sitter justitiekanslern med på regeringens sammanträden. Men att regeringen skulle vara överdomare i lagtolkningsfrågor stämmer inte.

Om det är en självklarhet att regeringens beslut skall vara lagliga är det också en självklarhet att olika beslut i ett ärende kan vara lagliga.
Detta gäller också Sibbofrågan. Att det är lagligt att annektera en del av Sibbo med Helsingfors innebär inte att det är olagligt att inte göra det. Det innebär inte heller att en annektering måste göras.

Statsminister Vanhanens juridiska reflektioner ger intrycket att han menar att en annektering är nödvändig om den är juridiskt möjlig.
Så är det naturligtvis inte.
Juridiken avgör endast vad man kan eller inte kan göra. Vad man vill eller bör göra är inte minst en moralisk fråga, ett moraliskt val.
Regeringens skyldighet är följaktligen att först låta utreda vad som är juridiskt möjligt och sedan att ta ställning till vilket alternativ den väljer av alla de juridiska möjliga alternativ som finns.

Att det eventuellt är juridiskt möjligt att införliva en del av Sibbo med Helsingfors är inget svar på frågan om det är moraliskt rätt att göra det till exempel mot befolkningens vilja.
Det är svaret på den moraliska frågan som regeringen måste ge.

Stig Kankkonen



Lucas Snellman utanför Johanneskyrkan, därifrån Yle sände den första svenskspråkiga radiogudstjänsten år 1926.

radiogudstjänster. 90-årig tradition bryts när Yle utlokaliserar produktionen av radiogudstjänster. Församlingarna behöver nu satsa mer på planeringen. 19.6.2018 kl. 16:10
Karin Erlandssons bok lanseras på Kyrkans Ungdoms sommarläger i Pieksämäki, där hon själv deltagit i många år under uppväxten.

Fontana Media. Karin Erlandsson som blivit bekant för många Kyrkpressenläsare via sina texter om hur man upprätthåller en vardagstro kommer ut i bokform på Fontana Media i juli. 8.6.2018 kl. 14:12

MINNESSJUKDOM. Tron kan vara ett viktigt fäste när minnena bleknar. Kyrkan har gett ut en skrift med stöd för arbetet bland församlingsmedlemmar med minnessjukdom. 8.6.2018 kl. 12:44
Kyrkpressen har tidigare skrivit om Ahmad i 45/2017 och 21-22/2018

flyktingar. Efter nio år i Finland flögs Ahmad till Kabul i går tillsammans med tre andra utvisade afghaner. 7.6.2018 kl. 13:48
Farag Sadak

profilen. Då han kom till Finland kände han ingen annan som talade arabiska här. När flyktingvågen kom hösten 2015 hade Farag Sadak förberett sig för den i fem år. 7.6.2018 kl. 11:31

Ärkebiskop. I söndags installerades Tapio Luoma som ny ärkebiskop för evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 7.6.2018 kl. 10:00
På lekholmen samlas många ungdomar och barn, men holmen välkomnar alla. I år satsar man dessutom på mer program för vuxna.

Holmliv. Känns sommarlovet för långt och tråkigt? På Lekholmen ordnar församlingarna program hela sommaren. 7.6.2018 kl. 00:00
Som familj måste man fundera på vad man vill göra och vad man har råd med. En dag på stranden är ett billigt semesternöje.

Förväntningar. Ledig tid triggar lätt stora förhoppningar om att få lite av allt: innehållsrikt program, tillräckligt med vila och tid för att odla våra relationer. Men om det inte blir som man tänkt då? 7.6.2018 kl. 00:00
Edith Kortekangas från Helsingfors har ljusa minnen från Lekholmen.

längtan. "Den dagen i den röda stugan förändrade allt för mig." 7.6.2018 kl. 00:00

Vasa svenska församling. För många Vasabor är Kyrkpressen den viktigaste kanalen till kyrka och församling. Då församlingen slutar prenumerera på tidningen går de miste om den kanalen. 31.5.2018 kl. 16:27
Tapio Luoma vann ärkebiskopsvalet i mars.

ärkebiskop. Nu på söndag 3 juni installeras Tapio Luoma i ämbetet som ärkebiskop. President Niinistö och internationella gäster deltar vid mässan i Åbo domkyrka. 29.5.2018 kl. 10:05
Samuel Erikson, Ruth Vesterlund, Katarina Gäddnäs, Meri Yliportimo, Janette Lagerroos och Eva Williams vigdes i söndags till tjänst.

prästvigning. I helgen var det prästvigning i Borgå. Totalt sex stycken präster vigdes till tjänst. 28.5.2018 kl. 13:41
Kyrkpressen skrev om Ahmad i nummer 45/2107.

flyktingar. En kristen afghan sitter på nytt i polisförvar i väntan på att bli deporterad. Polisen grep honom senaste vecka då han skulle träffa sin dotter. 22.5.2018 kl. 16:29
Se Freja Pontán och Pia Öhman i det stora faddertestet på www.helsingforsforsamlingar.fi. Du kan också testa ditt eget fadderskap där.

Kontakt. Det är aldrig för sent att bli en bra fadder, menar Pia Öhman och Freja Pontán som hållit kontakten i 17 år. 24.5.2018 kl. 00:00
My Ström-Rantamäki är diakonarbetare i Matteus församling.

Faddrar. "Förebilder hjälper oss att förstå vem vi är." 24.5.2018 kl. 00:00

I Esbo som med närmare 15 000 medlemmar är landets största svenska församling – blir det inget församlingsval i höst.

FÖRSAMLINGSVALET. I Esbo, Grankulla och Vanda blir det inget församlingsval på svenska i höst. Orsak: för få kandidater. I Esbo var Jannika Lassus valombud för den enda kandidatlista som nu besätter alla 26 platser med 26 kandidater – i landets största svenska församling. 23.9.2022 kl. 11:32
Hanna Jensen har skrivit två böcker om minnessjukdomar, en om sin pappa och en om sin mamma. – Efter första boken tänkte jag att jag aldrig mer ska skriva om ämnet, men jag kände att jag hade något att säga som kunde hjälpa andra.

ALZHEIMER. När Hanna Jensens mamma fick en minnessjukdom blev mamman aktiv, företagsam, pratsam – och väldigt ilsken. – Det fanns en tid då jag var så frustrerad att jag inte ville se henne i ögonen, men idag ser jag på mamma med varm blick. 22.9.2022 kl. 16:15
Teemu Laajasalo och Irja Askola.

JÄMSTÄLLDHET. Kyrkostyrelsen har beviljat kyrkans pris för jämställdhet och likabehandling till biskop emerita Irja Askola. 22.9.2022 kl. 15:09
Julie Yu-Wen Chen har som Taiwanfödd professor en knepig sits att leda ett Beijingfinansierat institut vid Helsingfors universitet.

kina. Professorn i Kinastudier Julie Yu-Wen Chen vid Helsingfors universitet har rötter i Taiwan. Hon oroar sig för Kinas växande hot mot hennes hemland. Hon är kristen och försöker avsluta varje dag med att lyssna på en predikan online. 15.9.2022 kl. 10:37
Karl XI:s kyrkolag var stomme för kyrkan i Finland till mitten av 1870-talet. I dag stadgar Kyrkoordningen sedan 1994 om ett synodalmöte som ska hållas vart sjätte år.

SYNODALMÖTE. Efter sina pastoralkurser under den första tiden som präst saknar många vardagsteologer de regel­bundna samtalen om kyrkans lära, eller samtalen kring biskopens linje. För det finns sedan år 1686 det sällsynta synodalmötet – som snart hålls i Åbo. 14.9.2022 kl. 15:16