Igår, idag och imorgon

Ledare. Ledare 8/2007 Vilken funktion skall församlingsförbundet r.f. ha idag? 19.2.2007 kl. 00:00

Då Borgå stift grundades 1.12.1923 existerade redan en förening som band samman stiftets församlingar: Församlingsförbundet rf. Förbundet hade grundats ett par år tidigare och fyllde 85 år i fjol.Efter att Borgå stift grundats var Församlingsförbundet under en lång rad av år något som kunde kallas stiftets verksamhetsavdelning. Sedan övertogs en stor del av uppgifterna av Stiftsrådet, som i dag heter Kyrkans central för det svenska arbetet, KCSA, som verkar som en specialenhet vid Kyrkostyrelsen.

I dag är Församlingsförbundet en organisation med tämligen begränsad aktivitet. De senaste årens årsberättelser har inletts med konstaterandet att verksamheten har fortgått enligt tidigare modell.
Modellen omfattar arbete bland finlandssvenska minoriteter, kulturverksamhet, telefonandakt, seminarier, kurser, reseverksamhet och fritidskyrkoverksamhet. Vad som döljer sig bakom rubrikerna kan den som är intresserad bekanta sig med på förbundets hemsida www.forsamlingsforbundet.fi.
Verksamheten regleras delvis av ett samarbetsavtal med Kyrkostyrelsen, där KCSA har det egentliga ansvaret för bl.a. minoritetsarbetet. Ett välfungerande samarbete med stiftet och helhetskyrkan är därför viktigt för förbundet.

Vilken direkt betydelse Församlingsförbundet i dag har för församlingarna och för Borgå stift är svårt att säga. Någon egentlig utvärdering av verksamheten torde inte ha gjorts.
Det faktum att stiftets samtliga församlingar är medlemmar i förbundet kan därför antingen bero på att de är nöjda med vad förbundet ger och vad det står för, eller på att man är det för att man ”alltid har varit det”.

Även utan en egentlig utvärdering av Församlingsförbundets direkta betydelse kan man tveklöst säga att förbundet har betytt mycket via sitt förlag Fontana Media Ab Oy, tidigare känt som Församlingsförbundets Förlag.
Förlaget producerar, importerar och distribuerar kristen litteratur på svenska samt ger ut den här tidningen, alltså Kyrkpressen.
Det behövs inte mycket fantasi för att förstå vad det skulle betyda för det finlandssvenska kristna livet om denna aktör inte fanns.

Styrelserna för Församlingsförbundet och dess företag Fontana Media måste naturligtvis alltid se framåt och planera för kommande utmaningar. Just nu är den uppgiften mycket konkret: förbundet skall välja verksamhetsledare och företaget VD.
En bättre situation för en ordentlig genomgång av visioner och strategi för hela verksamheten kan knappast tänkas. Dessutom torde det vara mer eller mindre omöjligt att välja de rätta personerna till de viktiga uppgifterna ifall man inte klargjort för sig vilka utmaningar de förutsätts kunna möta.

Det är troligt att det finns olika uppfattningar bland styrelsemedlemmarna om vad morgondagen för med sig.
En del menar att man mer eller mindre kan fortsätta som tidigare medan andra ser nya utmaningar som kräver nya idéer.

Ser man på vad som hänt och vad som händer inom den kyrkliga sektorn, inklusive de finska organisationerna av typ Församlingsförbundet och företag typ Fontana Media, blir behovet av nytänkande uppenbart.
Redan den tekniska utvecklingen och alla de möjligheter som den erbjuder att nå ut med det kristna budskapet uppfordrar till fördomsfria grepp.
Den omgivning som verksamheten bedrivs i är i dag en helt annan än vad den var i går och i morgon är den, som någon har sagt, ett helt annat land.

Inom de närmaste veckorna blir det förhoppningsvis klart vilka visioner de två styrelserna har för den framtida verksamheten och med vilka idéer och satsningar de tänker möta utmaningarna.
Och efter någon månad samlas representanter för medlemskåren till årsmöte. Också deras intresse och ansvar för hur verksamheten utvecklas är stort. Det är ju ändå församlingarna som Församlingsförbundet inklusive Fontana Media med bl.a. Kyrkpressen finns till för.

Så var det i alla fall tänkt då det hela började.

Stig Kankkonen



tvivel. – Tvivlar gör vi säkert alla någon gång, säger prästen Monica Heikel-Nyberg. Hon har med åren accepterat att det kommer dagar när hon har svårt att tro, men att hon då får lita på att Gud tror på henne. 29.1.2020 kl. 00:01
Många tilltalas av de keltiska bönerna som är lätta att ta till sig och ofta involverar naturen och skapelsen. Man kan möta dem i Tomasmässan – eller på Minä olen-mässan i början av februari.

Keltiska böner. De keltiska bönerna har hittat hit via Iona i Skottland. En del har mött dem på retreater eller i Tomasmässan – eller i form av en psalmtext. 29.1.2020 kl. 00:01
Lärkkulla är stiftsgård, kursgård och folkakademi i Karis.

Lärkkulla. – Lärkkulla behövs som en mötesplats för kyrkligt anställda och aktiva i vårt avlånga stift, säger Wallén. 28.1.2020 kl. 09:24

ungdomens kyrkodagar. Deltagare på Ungdomens kyrkodagar ger tummen upp för en kyrka som är aktiv i klimatdiskussionen. 27.1.2020 kl. 17:58
Rebecka Stråhlman, Jakob Nylund och Johannes Winé ledde showen med ärkebiskop Tapio Luoma och biskop Bo-Göran Åstrand.

ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36
Vad lär man sig av Lotta på Bråkmakargatan? Att det ibland är blod på födelsedagen och att man behöver ha en tant Berg.

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15
Teemu Laajasalo är biskop i Helsingfors. Bilden är från hans biskopsvigning.

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00
På världens näst största flyktingbosättning i Uganda bygger Kyrkans Utlandshjälp skolor och vidareutbildar lärare. Skola och undervisning betraktas som livräddande i krissituationer.

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00
Emma Audas disputerar idag med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn.

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51
Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01
Röstberättigade i valet den 11 februari är prästerna samt församlingarnas förtroendevalda.

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33
Sedan Bo-Göran Åstrand installerades som biskop i Borgå stift i september har han hunnit resa runt i olika delar av stiftet. Söndagen den 26 januari kommer han att besöka Matteus församling.

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36
Magnus och Anna Dahlbacka under utgivningsfesten Maralal i december.

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53
Kronoby kyrka var välfylld när den nybildade församlingen höll sin första mässa på söndagen.

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28

Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00