Igår, idag och imorgon

Ledare. Ledare 8/2007 Vilken funktion skall församlingsförbundet r.f. ha idag? 19.2.2007 kl. 00:00

Då Borgå stift grundades 1.12.1923 existerade redan en förening som band samman stiftets församlingar: Församlingsförbundet rf. Förbundet hade grundats ett par år tidigare och fyllde 85 år i fjol.Efter att Borgå stift grundats var Församlingsförbundet under en lång rad av år något som kunde kallas stiftets verksamhetsavdelning. Sedan övertogs en stor del av uppgifterna av Stiftsrådet, som i dag heter Kyrkans central för det svenska arbetet, KCSA, som verkar som en specialenhet vid Kyrkostyrelsen.

I dag är Församlingsförbundet en organisation med tämligen begränsad aktivitet. De senaste årens årsberättelser har inletts med konstaterandet att verksamheten har fortgått enligt tidigare modell.
Modellen omfattar arbete bland finlandssvenska minoriteter, kulturverksamhet, telefonandakt, seminarier, kurser, reseverksamhet och fritidskyrkoverksamhet. Vad som döljer sig bakom rubrikerna kan den som är intresserad bekanta sig med på förbundets hemsida www.forsamlingsforbundet.fi.
Verksamheten regleras delvis av ett samarbetsavtal med Kyrkostyrelsen, där KCSA har det egentliga ansvaret för bl.a. minoritetsarbetet. Ett välfungerande samarbete med stiftet och helhetskyrkan är därför viktigt för förbundet.

Vilken direkt betydelse Församlingsförbundet i dag har för församlingarna och för Borgå stift är svårt att säga. Någon egentlig utvärdering av verksamheten torde inte ha gjorts.
Det faktum att stiftets samtliga församlingar är medlemmar i förbundet kan därför antingen bero på att de är nöjda med vad förbundet ger och vad det står för, eller på att man är det för att man ”alltid har varit det”.

Även utan en egentlig utvärdering av Församlingsförbundets direkta betydelse kan man tveklöst säga att förbundet har betytt mycket via sitt förlag Fontana Media Ab Oy, tidigare känt som Församlingsförbundets Förlag.
Förlaget producerar, importerar och distribuerar kristen litteratur på svenska samt ger ut den här tidningen, alltså Kyrkpressen.
Det behövs inte mycket fantasi för att förstå vad det skulle betyda för det finlandssvenska kristna livet om denna aktör inte fanns.

Styrelserna för Församlingsförbundet och dess företag Fontana Media måste naturligtvis alltid se framåt och planera för kommande utmaningar. Just nu är den uppgiften mycket konkret: förbundet skall välja verksamhetsledare och företaget VD.
En bättre situation för en ordentlig genomgång av visioner och strategi för hela verksamheten kan knappast tänkas. Dessutom torde det vara mer eller mindre omöjligt att välja de rätta personerna till de viktiga uppgifterna ifall man inte klargjort för sig vilka utmaningar de förutsätts kunna möta.

Det är troligt att det finns olika uppfattningar bland styrelsemedlemmarna om vad morgondagen för med sig.
En del menar att man mer eller mindre kan fortsätta som tidigare medan andra ser nya utmaningar som kräver nya idéer.

Ser man på vad som hänt och vad som händer inom den kyrkliga sektorn, inklusive de finska organisationerna av typ Församlingsförbundet och företag typ Fontana Media, blir behovet av nytänkande uppenbart.
Redan den tekniska utvecklingen och alla de möjligheter som den erbjuder att nå ut med det kristna budskapet uppfordrar till fördomsfria grepp.
Den omgivning som verksamheten bedrivs i är i dag en helt annan än vad den var i går och i morgon är den, som någon har sagt, ett helt annat land.

Inom de närmaste veckorna blir det förhoppningsvis klart vilka visioner de två styrelserna har för den framtida verksamheten och med vilka idéer och satsningar de tänker möta utmaningarna.
Och efter någon månad samlas representanter för medlemskåren till årsmöte. Också deras intresse och ansvar för hur verksamheten utvecklas är stort. Det är ju ändå församlingarna som Församlingsförbundet inklusive Fontana Media med bl.a. Kyrkpressen finns till för.

Så var det i alla fall tänkt då det hela började.

Stig Kankkonen



Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06
Kyrkorna stängs för gudstjänstgemenskap, men hålls öppna för stillhet och bön.

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21
Anita Ismark bar korset vid ingångsprocessionen.

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15
Petrus församlings kyrkoherde Daniel Björk och Pedersöre församlings kyrkoherde Kaj Granlund har båda varit tvungna att pausa mycket av verksamheten i sina församlingar.

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49
Biskop Bo-Göran Åstrands visitation i Korsnäs församling blir mycket avskalad.

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02
Kyrkostyrelsen uppmanar nu alla i kyrkan att jobba på distans, om bara möjligt.

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19
Philip Teir är uppvuxen i Jakobstad men bor sedan länge i Helsingfors.

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38
Tomas Ray, Emma Audas, Robert Lemberg och Stina Lindgård vill bli vikarie för stiftsdekanen.

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59
– Nu kan vi kombinera församligens lokala informationsbehov med den större utblick som Kyrkpressen ger, säger Boije.

Kyrkpressen. – Vår strategiska tanke har länge varit att gå i den här riktningen – att göra en tidning som är närmare församlingen, säger Hans Boije. 10.3.2020 kl. 17:12
Församlingsanställda uppmanas till god handhygien och att i sin verksamhet speciellt beakta riskgruppen, dit äldre och långtidssjuka hör.

Corona. På grund av Coronaviruset har man från Kyrkostyrelsen skickat ut ett cirkulär där man avråder församlingsanställda från handskakning, uppmanar till god hand- och hosthygien och betonar församlingarnas ansvar att tillhandahålla andlig vård vid krissituationer. 9.3.2020 kl. 11:31
Tapio Luoma, ärkebiskop, Evangelisk-lutherska kyrkan i är en av dom de nordiska kyrkoledarna som har undertecknat uttalandet.

europa. Nordiska kyrkoledare har undertecknat ett uttalande där dom uttrycker sin oro. 10.3.2020 kl. 13:26

För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00