Igår, idag och imorgon

Ledare. Ledare 8/2007 Vilken funktion skall församlingsförbundet r.f. ha idag? 19.2.2007 kl. 00:00

Då Borgå stift grundades 1.12.1923 existerade redan en förening som band samman stiftets församlingar: Församlingsförbundet rf. Förbundet hade grundats ett par år tidigare och fyllde 85 år i fjol.Efter att Borgå stift grundats var Församlingsförbundet under en lång rad av år något som kunde kallas stiftets verksamhetsavdelning. Sedan övertogs en stor del av uppgifterna av Stiftsrådet, som i dag heter Kyrkans central för det svenska arbetet, KCSA, som verkar som en specialenhet vid Kyrkostyrelsen.

I dag är Församlingsförbundet en organisation med tämligen begränsad aktivitet. De senaste årens årsberättelser har inletts med konstaterandet att verksamheten har fortgått enligt tidigare modell.
Modellen omfattar arbete bland finlandssvenska minoriteter, kulturverksamhet, telefonandakt, seminarier, kurser, reseverksamhet och fritidskyrkoverksamhet. Vad som döljer sig bakom rubrikerna kan den som är intresserad bekanta sig med på förbundets hemsida www.forsamlingsforbundet.fi.
Verksamheten regleras delvis av ett samarbetsavtal med Kyrkostyrelsen, där KCSA har det egentliga ansvaret för bl.a. minoritetsarbetet. Ett välfungerande samarbete med stiftet och helhetskyrkan är därför viktigt för förbundet.

Vilken direkt betydelse Församlingsförbundet i dag har för församlingarna och för Borgå stift är svårt att säga. Någon egentlig utvärdering av verksamheten torde inte ha gjorts.
Det faktum att stiftets samtliga församlingar är medlemmar i förbundet kan därför antingen bero på att de är nöjda med vad förbundet ger och vad det står för, eller på att man är det för att man ”alltid har varit det”.

Även utan en egentlig utvärdering av Församlingsförbundets direkta betydelse kan man tveklöst säga att förbundet har betytt mycket via sitt förlag Fontana Media Ab Oy, tidigare känt som Församlingsförbundets Förlag.
Förlaget producerar, importerar och distribuerar kristen litteratur på svenska samt ger ut den här tidningen, alltså Kyrkpressen.
Det behövs inte mycket fantasi för att förstå vad det skulle betyda för det finlandssvenska kristna livet om denna aktör inte fanns.

Styrelserna för Församlingsförbundet och dess företag Fontana Media måste naturligtvis alltid se framåt och planera för kommande utmaningar. Just nu är den uppgiften mycket konkret: förbundet skall välja verksamhetsledare och företaget VD.
En bättre situation för en ordentlig genomgång av visioner och strategi för hela verksamheten kan knappast tänkas. Dessutom torde det vara mer eller mindre omöjligt att välja de rätta personerna till de viktiga uppgifterna ifall man inte klargjort för sig vilka utmaningar de förutsätts kunna möta.

Det är troligt att det finns olika uppfattningar bland styrelsemedlemmarna om vad morgondagen för med sig.
En del menar att man mer eller mindre kan fortsätta som tidigare medan andra ser nya utmaningar som kräver nya idéer.

Ser man på vad som hänt och vad som händer inom den kyrkliga sektorn, inklusive de finska organisationerna av typ Församlingsförbundet och företag typ Fontana Media, blir behovet av nytänkande uppenbart.
Redan den tekniska utvecklingen och alla de möjligheter som den erbjuder att nå ut med det kristna budskapet uppfordrar till fördomsfria grepp.
Den omgivning som verksamheten bedrivs i är i dag en helt annan än vad den var i går och i morgon är den, som någon har sagt, ett helt annat land.

Inom de närmaste veckorna blir det förhoppningsvis klart vilka visioner de två styrelserna har för den framtida verksamheten och med vilka idéer och satsningar de tänker möta utmaningarna.
Och efter någon månad samlas representanter för medlemskåren till årsmöte. Också deras intresse och ansvar för hur verksamheten utvecklas är stort. Det är ju ändå församlingarna som Församlingsförbundet inklusive Fontana Media med bl.a. Kyrkpressen finns till för.

Så var det i alla fall tänkt då det hela började.

Stig Kankkonen



Katarina Gäddnäs är församlingspastor och sjukhuspräst i Mariehamn. Hon minns bland annat en överraskande taxiresa.

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43
– Från februari till mitten av sommaren demonstrerade vi varje kväll, säger Rabbe Tianen.

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13
Närpes kyrka.

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26
Erik Nyström framför en sönderbombad skola i Tjernihiv

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41
Kyrkoherde Hans Boije i Vörå ser Kipa som ett överflödigt arbetsled.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59
Sommarlägret 2022.

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14
Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

Fanny Willman är född i Pedersöre och uppvuxen i Nykarleby och Vasa.

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56
Rebecka Stråhlman, en av arrangörerna för Ungdomens Kyrkodagar, ger delegaterna en eloge. De är förebilder i att motverka polarisering.

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04