Igår, idag och imorgon

Ledare. Ledare 8/2007 Vilken funktion skall församlingsförbundet r.f. ha idag? 19.2.2007 kl. 00:00

Då Borgå stift grundades 1.12.1923 existerade redan en förening som band samman stiftets församlingar: Församlingsförbundet rf. Förbundet hade grundats ett par år tidigare och fyllde 85 år i fjol.Efter att Borgå stift grundats var Församlingsförbundet under en lång rad av år något som kunde kallas stiftets verksamhetsavdelning. Sedan övertogs en stor del av uppgifterna av Stiftsrådet, som i dag heter Kyrkans central för det svenska arbetet, KCSA, som verkar som en specialenhet vid Kyrkostyrelsen.

I dag är Församlingsförbundet en organisation med tämligen begränsad aktivitet. De senaste årens årsberättelser har inletts med konstaterandet att verksamheten har fortgått enligt tidigare modell.
Modellen omfattar arbete bland finlandssvenska minoriteter, kulturverksamhet, telefonandakt, seminarier, kurser, reseverksamhet och fritidskyrkoverksamhet. Vad som döljer sig bakom rubrikerna kan den som är intresserad bekanta sig med på förbundets hemsida www.forsamlingsforbundet.fi.
Verksamheten regleras delvis av ett samarbetsavtal med Kyrkostyrelsen, där KCSA har det egentliga ansvaret för bl.a. minoritetsarbetet. Ett välfungerande samarbete med stiftet och helhetskyrkan är därför viktigt för förbundet.

Vilken direkt betydelse Församlingsförbundet i dag har för församlingarna och för Borgå stift är svårt att säga. Någon egentlig utvärdering av verksamheten torde inte ha gjorts.
Det faktum att stiftets samtliga församlingar är medlemmar i förbundet kan därför antingen bero på att de är nöjda med vad förbundet ger och vad det står för, eller på att man är det för att man ”alltid har varit det”.

Även utan en egentlig utvärdering av Församlingsförbundets direkta betydelse kan man tveklöst säga att förbundet har betytt mycket via sitt förlag Fontana Media Ab Oy, tidigare känt som Församlingsförbundets Förlag.
Förlaget producerar, importerar och distribuerar kristen litteratur på svenska samt ger ut den här tidningen, alltså Kyrkpressen.
Det behövs inte mycket fantasi för att förstå vad det skulle betyda för det finlandssvenska kristna livet om denna aktör inte fanns.

Styrelserna för Församlingsförbundet och dess företag Fontana Media måste naturligtvis alltid se framåt och planera för kommande utmaningar. Just nu är den uppgiften mycket konkret: förbundet skall välja verksamhetsledare och företaget VD.
En bättre situation för en ordentlig genomgång av visioner och strategi för hela verksamheten kan knappast tänkas. Dessutom torde det vara mer eller mindre omöjligt att välja de rätta personerna till de viktiga uppgifterna ifall man inte klargjort för sig vilka utmaningar de förutsätts kunna möta.

Det är troligt att det finns olika uppfattningar bland styrelsemedlemmarna om vad morgondagen för med sig.
En del menar att man mer eller mindre kan fortsätta som tidigare medan andra ser nya utmaningar som kräver nya idéer.

Ser man på vad som hänt och vad som händer inom den kyrkliga sektorn, inklusive de finska organisationerna av typ Församlingsförbundet och företag typ Fontana Media, blir behovet av nytänkande uppenbart.
Redan den tekniska utvecklingen och alla de möjligheter som den erbjuder att nå ut med det kristna budskapet uppfordrar till fördomsfria grepp.
Den omgivning som verksamheten bedrivs i är i dag en helt annan än vad den var i går och i morgon är den, som någon har sagt, ett helt annat land.

Inom de närmaste veckorna blir det förhoppningsvis klart vilka visioner de två styrelserna har för den framtida verksamheten och med vilka idéer och satsningar de tänker möta utmaningarna.
Och efter någon månad samlas representanter för medlemskåren till årsmöte. Också deras intresse och ansvar för hur verksamheten utvecklas är stort. Det är ju ändå församlingarna som Församlingsförbundet inklusive Fontana Media med bl.a. Kyrkpressen finns till för.

Så var det i alla fall tänkt då det hela började.

Stig Kankkonen



Miia Kontro undersökte hur evangelisk-lutherska präster resonerar om eutanasi.

eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34
Fältbiskopen välsignas till tjänst på torsdagen 15 juni klockan 18 i Helsingfors domkyrka.

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00
– Som kyrkoherde vill jag kunna medge att det finns saker jag inte är bra på. Jag vill kunna be om hjälp i stället för att delegera, säger Patricia Högnabba.

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31
Kirsi Saarinen är på slutrakan med sina teologiska studier. Hon granskar bokföringar vid polisinrättningen.

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00
Lena Blomstedt jobbar som diakon i Sibbo svenska församling.

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29
På webbplatsen finns förslag på psalmer för bland annat livets stora fester.

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00
Enkäten besvarades av 7 356 finländare över 15 år.

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15
Helhetsbilden av förändringen är tydlig, menar forskare Kimmo Ketola.

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22
Idag behöver marknadsföring inte kosta stora summor, bland annat tack vare sociala medier.

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00
Kyrkan behåller netto från vårdreformen.

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10
Biskop Bo-Göran Åstrand fascineras av ChatGPT:s predikningar och tal – även om han känner att de saknar själ.

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00
– Kyrkoherden hamnar i en konstig roll om hen ska försvara sina beredningar, samla ihop åsikterna och samtidigt fatta beslut, säger Martina Harms-Aalto.

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00
– Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss, säger Joel Halldorf.

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15