Oro för TF:s framtid

Samhälle. Teologiska fakulteten och Humanistiska fakulteten vid Åbo Akademi kunde slås samman till en fakultet. Det är ett av de förslag en arbetsgrupp vid akademin kommit med. Från arbetsgruppens sida betonas att det är ett förslag. Från TF:s sida är det tummen ner för förslaget. 16.2.2007 kl. 00:00

Teologiska fakulteten och Humanistiska fakulteten vid Åbo Akademi kunde slås samman till en fakultet. Det är ett av de förslag en arbetsgrupp vid akademin kommit med. Från arbetsgruppens sida betonas att det är ett förslag. Från TF:s sida är det tummen ner för förslaget.

 Den strategiarbetsgrupp som rektorn för Åbo Akademi, Jorma Mattinen, tillsatte i fjol har presenterat sin första rapport.
– Arbetsgruppen har fokuserat på konkreta åtgärder som ytterligare skulle stärka Åbo Akademis ställning som ett kvalitativt högtstående universitet, betonar akademins personalchef Margita Vainio, som fungerat som arbetsgruppens sekreterare.
– Vi har – trots allt – klarat oss bra och gör det fortfarande, och eftersom vi vill klara oss bra också i framtiden är det viktigt att planera för kommande utmaningar.

Nya utmaningar

Arbetet har enligt Vainio gjorts med beaktande av de stora samhälleliga förändringarna och de krav som de ställer på akademin, forskningen och undervisningen.
– Alla torde vara överens om att vi inte kan möta de nya utmaningar som ÅA står inför utan att strukturerna och verksamheten ses över.
– Oberoende av hur man ställer sig till exempel till produktivitetskraven så finns de, och vi måste leva med dem. Det innebär att vi måste se över strukturer och verksamheter.
Vainio understryker att den aktuella rapporten är ett diskussionsunderlag och ett första genomarbetat inlägg i den process som skall leda fram till en uppdatering av Åbo Akademis helhetsstrategi med sikte på åren 2007-2011.
En helhet av de konkreta förslagen är att fakulteternas antal minskas till fyra genom att bland annat slå samman Teologiska och Humanistiska fakulteten.

Tummen ner

Professor Ingvar Dahlbacka, dekanus för teologiska fakulteten, sätter tummen ner för en sammanslagning med humanistiska fakulteten.
– Det man kan konstatera är att den föreslagna sammanslagningen, i motsats till alla andra sammanslagningar, inte motiveras vare sig innehållsligt, ekonomiskt eller på annat sätt, konstaterar Dahlbacka.
– Jag finner det också snällt sagt märkligt att teologin inte nämns bland de ämnen som enligt arbetsgruppen är kulturbärande.
– De ämnen som nämns är svenska, etnologi, filosofi, folkloristik, historia, konstvetenskap, litteraturvetenskap, musikvetenskap och religionsvetenskap. Anser arbetsgruppen verkligen att teologin inte är kulturbärande? undrar Dahlbacka.

Profil och identitet

Det som enligt Dahlbacka skulle hända om förslaget i planen förverkligades är att fakulteten skulle förvandlas till en liten, tämligen betydelselös enhet vid humanistiska fakulteten.
– Fakultetens profil och identitet försvinner, understryker Dahlbacka.
– Det är svårt att tro att detta inte skulle ha konsekvenser för dem som vi finns till för, nämligen kyrkan och då huvudsakligen Borgå stift, för skolorna och deras behov av religionslärare och i allt högsta grad också för andra avnämare som har behov av svenskspråkiga teologer.
– Förmodligen skulle också mycket av det goda samarbete som fakulteten idag har med andra teologiska fakulteter framför allt i vårt eget land och i Norden raseras.

Målen har nåtts

Till allt detta kommer enligt Dahlbacka att teologiska fakulteten levt upp till de mål som ställts upp för den.
– Jag tycker inte att man skall slå sönder något som visat sig fungera.
– Nu gäller det att söka motiverade samarbetslösningar och den vägen uppnå ännu bättre resultat och ännu effektivare strukturer, säger Dahlbacka.
– I det arbetet vill Teologiska fakulteten gärna vara med, men vi vill inte bli påtvingade lösningar som bevisligen skulle försämravåra verksamhetsmöjligheter.

Stig Kankkonen



Till hösten har biskoparna gett ut en liten bok om bön.

BISKOPSBREV. Det andra biskopsbrevet sedan 2021 handlar om bön och längtan. Biskoparna berättar hur de själva ber. 24.10.2023 kl. 17:00
Åtminstone fyra av Borgå stifts sju platser i kyrkomötet står lediga inför kyrkovalet i februari 2024.

KYRKOMÖTET. I ett konservativt kyrkomöte fick Borgå stift en övervägande liberal grupp i valet för fyra år sedan. Nu slutar många ombud. Valet av nytt kyrkomöte i vinter förrättas från rätt så tomt bord. 24.10.2023 kl. 14:04
När vi låser in allt och definierar det, då dödar vi det, säger Mikael Kurkiala.

heliga platser. I en avförtrollad värld, en värld där människan är allestädes närvarande, spanar vi efter glimtar av helighet. Mikael Kurkiala vill klä glimtarna i ett språk där vi verkligen kan mötas. – Så fort vi har definierat något har vi låst in det. När vi gör det så dödar vi det. 23.10.2023 kl. 10:05

webbplats. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har förnyat sina webbplatser, evl.fi och evl.fi/plus. 19.10.2023 kl. 17:44
Kyrkan står där för att du ska kunna gå in där när du behöver det.

OVAN I KYRKAN. Du brukar kanske inte ”gå i kyrkan” men den är din, och du får gå in i den när som helst. 17.10.2023 kl. 16:26
Den 17 oktober är det De bostadslösas natt. Bilden är arrangerad.

HEMLÖSHET. I oktober ordnas De bostadslösas natt. Det räcker inte enligt diakoniarbetare Henrika Lemberg, diakoniarbetare i Borgå. 12.10.2023 kl. 13:36
Karis kyrka och Pojo kyrka är Karis-Pojo svenska församlings huvudkyrkor.

Herdeval. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström har sökt kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Domkapitlet placerar af Hällström i första förslagsrum. Valet hålls den 10 december. 13.10.2023 kl. 15:23
– När man spelar fotboll gör man misstag som känns tunga ibland. Men livet går ju vidare och Jesus har ju fortfarande vunnit seger. Jag försöker ha den inställningen att ”jag kör igen”.

andreaskyrkan. Ifol scoutade fotbollsklubben HJK Nils Svensson på en match i Ettan i Sverige. Ett år senare är han med i ungdomsledarteamet i Andreaskyrkan i Helsingfors. 12.10.2023 kl. 12:00
Ellen Strömberg tycker om gamla saker, gamla hus och gamla människor. Hon har återupptäckt att det är roligt att resa och jobbar som bäst på sin nästa bok och en hållbar vardag.

SOMMARREPRISEN 2024. De allra flesta kvinnor måste någon gång ta ett beslut, annars tar livet det åt en. Ellen Strömberg skrev en roman på det temat och hamnade samtidigt in i en utmattning. 22.7.2024 kl. 10:00
Johanneskyrkan är Johannes församlings huvudkyrka.

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09
Henrik Törnqvist är kyrko-
herde på industriorten Trollhättan norr om Göteborg.

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32
Lika kyrkor, men olika roll för församlingsledarna.

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24
Erik Wessman blev prästvigd under coronapandemin – och inom ett år kyrkoherde.

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36
Louise Britze i Simeons kirke i Köpenhamn har fokus på studerande, unga vuxna och diakoni.

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34
– Filmen ger en bra bild av hur en kristen församling borde verka och hur Jesusrörelsen tog hand om människor.

film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25
Då man ännu för tio år sedan öppet kunde arrangera kristna samlingar och samla tusentals åhörare, har tonen mot de kristna nu skärpts i Indien.

Analys. I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. 27.5.2024 kl. 10:51
Yvonne Terlinden välsignas av Bo-Göran Åstrand, Katri Grönroos, Anders Lindström, Annika Pråhl, Pentti Raunio och Iris Eriksson.

kyrkoherdeinstallation. När Yvonne Terlinden installerades till sin tjänst i Karis idag var den sol ute och sol inne. "Vi gratulerar församlingen till en vis och ödmjuk kyrkoherde", sa en gäst. 26.5.2024 kl. 16:31
Kollekter till Ryssland faller under EU-sanktionerna

INGERMANLANDS KYRKA. Kollekter till Ingermanlands kyrka i Ryssland är förbjudna, anser den finländska åklagarmyndigheten. Kyrkan har omkring 100 vänförsamlingar i Finland. 17.5.2024 kl. 19:00