Verksamheten skall forma byråkratin

Kyrka. Ekonomi, administration och strukturer har ofta betonats så till den grad att det viktiga, verksamheten, kommit i skymundan.
Det säger biskop Voitto Huotari, som lett en arbetsgrupp med uppgift att granska församlingsstrukturerna och hur de kunde uppdateras.
6.2.2007 kl. 00:00

Ekonomi, administration och strukturer har ofta betonats så till den grad att det viktiga, verksamheten, kommit i skymundan.
Det säger biskop Voitto Huotari, som lett en arbetsgrupp med uppgift att granska församlingsstrukturerna och hur de kunde uppdateras.

 I december 2005 tillsatte Kyrkostyrelsen en arbetsgrupp med uppgift att se hur förändringarna i kommunstrukturerna påverkar kyrkan och församlingarna. Till ordförande för arbetsgruppen utsågs Voitto Huotari, biskop i S:t Michels stift. Arbetsgruppen har nu publicerat en mellanrapport, den slutliga versionen skall enligt planerna vara klar före utgången av detta år. Verksamheten i centrum – Min stora oro just nu är att utvecklingen styrs av något helt annat än visioner av hur kyrkan och församlingarna skall nå ut med sitt budskap till människorna. Kanske saknas till och med visioner om kyrkans och församlingarnas egentliga uppgift, säger Huotari. – Faran för att reformerna i stället styrs av ekonomiska och administrativa faktorer är överhängande. – Det beror i hög grad på att de som ansvarar för ekonomi och administration inte alltid vet vad de som ansvarar för verksamheten vill.
Det viktiga nu vore därför att man i kyrkan och de enskilda församlingarna ser på framtiden ur församlingsbornas synvinkel och därefter frågar sig vilken verksamhet som behövs i framtiden.
– På basis av det man då ser och hör formas visionerna av den framtida verksamheten och därefter skapas strukturer som stöder de visionerna. Det skall vara tågordningen, understryker biskop Huotari.
– Tyvärr ser man inte tillräckligt av detta visionerande.
Det brådskar
Det som oroar Huotari är att tiden för visionerande blir allt knappare. Utvecklingen inom den kommunala sektorn går snabbt vidare, men också oberoende av den måste församlingarna se över sina strukturer.
– I varje församling borde förtroendevalda och anställda nu forma sin syn på hur just deras församling ser ut år 2015 och sedan medvetet gå in för att förverkliga den visionen bland annat med hjälp av förnyade strukturer. Jag hoppas att de gör det under det här året.
I sin mellanrapport går Huotaris arbetsgrupp systematiskt igenom de utmaningar som väntar: flyttningsrörelsen, livsstilsförändringar, sjunkande medlemstal och så vidare. Arbetsgruppen presenterar och analyserar olika behov och sätt att möta utmaningarna.
– Det finns en lång rad olika verktyg för att bearbeta utmaningarna. Och olika verktyg behövs eftersom utmaningarna i församlingarna är så olika, understryker Huotari.
Många utmaningar
– I en del församlingar är utflyttningen stor, vilket skapar sina utmaningar. I andra skapar den stora inflyttningen andra utmaningar. I en del fall är det bra med sammanslagningar av församlingar medan det i andra fall är bättre med mera samarbete.
– Till detta kommer olika livsstilar i olika församlingar. I landsortsförsamlingarna lever människorna på ett sätt och i urbana församlingar på ett annat sätt.
Det som enligt biskop Voitto Huotari gäller alla församlingar är att tiderna förändras och att det ställer nya krav på verksamheten.

Stig Kankkonen



Man kan skriva ut och sätta upp kalendern på väggen eller på kylskåpet, tipsar Emelie Wikblad.

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19
Församlingen och körerna bidrar till att Alex Pollock trivs i Jakobstad.

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58
– Sista dagen på klostret visade en av nunnorna oss Heliga Birgittas rum. Där i rummet nedkallade hon välsignelsen över oss. Det var starkt. Den välsignelsen följde med mig hem, säger Eva Andersson.

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40
Modet att våga – som att delta i The Voice – har kommit senare i hans liv.

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00
Fanny Willman är född i Pedersöre och uppvuxen i Nykarleby och Vasa.

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56
Rebecka Stråhlman, en av arrangörerna för Ungdomens Kyrkodagar, ger delegaterna en eloge. De är förebilder i att motverka polarisering.

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22
Forskning visar att det budskap som barn får med sig, utöver bibelkunskapen, är: ”Var snäll.” – Det är inte vad kristen tro går ut på, menar Joseph Sverker.

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00
I hälften av sitt 30-åriga liv har Kevin Holmström stått på scen.

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42
Himlaliv är ett program som utvecklats genom åren, men hittade sin nuvarande form för över tio år sedan.

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58
Helene Liljeström var kyrkoherde i Sibbo svenska församling i nästan tjugo år.

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46
Petruskyrkan är samlingsplatsen för Petrus församling.

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

Lina Forsblom, här med hunden Lewis, har överlevt två livshotande sjukdomar.

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18
Närheten till kyrkan förblir viktig.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
"För att bevara hoppet: möt din egen skuld och välj handling. Påminn dig själv och andra om att det finns hopp så länge vi agerar, för det finns det! Och hopp är en kollektiv kraft."

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28
– En annan kyrkas präster skaper en bild av vår kyrka, klagar ärkebiskop Tapio Luoma.

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00