En aktiv väckarklocka nödvändig

Samhälle. Det politiska livet behöver impulser från kyrkan, som har en nisch som ingen annan kan ta över. Det betonar Svenska folkpartiets ordförande Stefan Wallin, som speciellt understryker behovet av en aktör som aktivt och uthålligt anlägger etiska perspektiv på samhällsutvecklingen. 6.2.2007 kl. 00:00

Det politiska livet behöver impulser från kyrkan, som har en nisch som ingen annan kan ta över. Det betonar Svenska folkpartiets ordförande Stefan Wallin, som speciellt understryker behovet av en aktör som aktivt och uthålligt anlägger etiska perspektiv på samhällsutvecklingen.


För Sfp:s partiordförande Stefan Wallin är det helt klart att kyrkans huvudsakliga uppgift är andlig, men att den också har en viktig rotll att spela då det gäller samhällsutvecklingen. Han talar om en väckarklocksfunktion.

– Även om jag naturligtvis hoppas och tror att de politiska beslutsfattarna kommer ihåg och beaktar etiska dimensioner i de beslut som de fattar behövs en etisk väckarklocka, understryker Wallin. Det gäller enligt Wallin inte minst i internationella och globala sammanhang där frågorna ofta redan tekniskt och juridiskt blir så stora och svåra att den etiska dimensionen inte alltid lyfts fram tillräckligt.
– Ta till exempel den enorma frågan hur globaliseringen på gott och ont påverkar den enskilda människan. Här är det inte fråga endast om ekonomi utan också om att skapa en framtid som kan vara inneslutande eller uteslutande, inklusiv eller exklusiv, påminner Wallin.

En egen nisch

Då framtiden utformas kan kyrkan enligt Wallin spela en stor roll för hur det blir.
– Kyrkan har en nisch som egentligen ingen annan kan fylla. Den kan tala och handla helt ur ett etiskt perspektiv och påminna om de etiska dimensionerna i de beslut som fattas inom de politiska strukturerna.
– Kyrkan har helt enkelt ett samhällsansvar som gäller inte minst de svaga i samhället, de som kanske inte annars beaktas i tillräckligt hög grad i de stora processer som det här är fråga om.
Wallin tror att åtminstone de flesta politiska beslutsfattare skriver under att kyrkans röst kunde och borde höras bättre. Men han understryker samtidigt att det inte kan ske hur som helst. Det är mycket känslor, taktik och propaganda inblandade då kyrkan använder sin röst som samhällsdebattör.
– Generellt sätt är det väl så att kyrkan bör hålla sig på ett mera generellt och principiellt plan i sina ställningstaganden, konstaterar Wallin.
– Går kyrkan i konkreta, enskilda frågor in i den politiska beslutsprocessen kan det lätt uppfattas som en otillbörlig inblandning i det politiska livet.
– Kyrkan bör också försöka handla så att inget politiskt parti kan ta kyrkan som pant och använda den för partipolitiska syften.

Rätt tid, rätt plats

Balansgången slutar emellertid inte här. Wallin påminner också om behovet av att handla rätt i tid och rum.
– Om kyrkan väljer att tala för sällan är det inte bra. Men det är inte heller bra om den alltid anser sig ha något att säga om allting.
– Dessutom är det av största vikt att kyrkan noggrant förbereder sina samhällspolitiska ställningstaganden. Gör den  inte det kan den inte heller räkna med att vara trovärdig.
– Personligen är jag i alla fall helt övertygad om att kyrkan kan handla med sådan finess att det inte uppstår så stora problem att de skulle överskugga det positiva med kyrkligt agerande, konstaterar Wallin.
Oberoende av hur diplomatiskt kyrkan försöker handla i samhällspolitiska frågor kan den enligt Stefan Wallin knappast undgå vare sig ris eller ros.
– Vissa partier och politiker skulle säkert varmt välkomna flankstöd från ett så auktoritativt håll som kyrkan, medan andra partier och politiker skulle kritisera kyrkan för att ha tagit partipolitisk ställning.
– Det avgörande för hur man reagerar är vilka intressen och målsättningar man själv har i den fråga som kyrkan tagit ställning till, konstaterar Wallin.
Därför är det enligt Wallin viktigt att kyrkan tar ställning på ett sätt som klart och tydligt  utgår från och kan motiveras med kyrkans värdegrund. Då och endast då kan kyrkan försvara sig mot krafter som med hänvisning till sitt partiprogram vill ta kyrkan som stöd för just sin politik.

Svårt dra gränser

Wallin svänger här på steken och konstaterar att det knappast heller vore önskvärt att partierna aktivt skulle blanda sig i interna kyrkliga angelägenheter som till exempel biskopsval eller frågan om kvinnopräster.
– Å andra sidan är det förstås så att enskilda personer som kanske allmänt ses som företrädare för kyrkan eller ett politiskt parti har rätt att uttala sig om vilka frågor som helst, tillägger Wallin.
– Därför kan man med fog säga att det är väldigt svårt att dra klara gränser.
Stefan Wallin valdes i somras till ordförande för sitt parti. Han menar att det kan vara en förklaring till att ingen från centralt håll i kyrkan varit i kontakt med honom.
– Den kontakt som finns mellan partiet och kyrkan sköts ofta på det personliga planet, alltså av kyrkligt aktiva partimedlemmar. Dessutom har vi specialförening, Kristet samhällsansvar, som aktivt följer med kyrkliga frågor och som fungerar som en bra kanal mellan kyrkan och partiet, berättar Wallin.
– Det man väl allmänt kan säga är att det inte är formerna för kontakterna mellan kyrkan och det politiska systemet som är det viktiga utan det att kontakter finns.

Kyrkan glöms för ofta

Men även om kontakter finns glöms kyrkan och övriga aktörer inom tredje sektorn enligt Wallin allt för ofta bort.
– Inom den politiska sektorn tror man kanske allmänt att alla förändringar och all samhällsutveckling sker inom den offentliga sektorn. Men så är det förstås inte. Den tredje sektorn är också mycket viktig.
– I det sammanhanget är det nog ett faktum att kyrkans roll ganska sällan lyfts fram. Det kan bero på att kyrkan dels anses som något självklart som finns där, dels kan det bero på att man är så låst vid tanken att kyrkan har sin egen, unika mission, reflekterar Wallin.
– Även om det är förståeligt att det är så hoppas jag att kyrkan inte glöms bort utan att den i högra grad än nu skulle tas med i samhällsprocesser av olika slag.
– Därför hoppas jag, och kommer att arbeta för, att dialogerna mellan olika samhällsaktörer inklusive kyrkan breddas och fördjupas.

Samtalsinvit väntar

– Faktum är ju att alla goda krafter behövs för att samhällsutvecklingen skall ske på ett sätt som gagnar alla. Speciellt i Svenskfinland finns all orsak att samlas kring gemensamma frågor och det gäller inte minst företrädare för de centrala institutionerna, varav Borgå stift är en, understryker Wallin.
Hur det kunde ske konkret har Wallin också tankar om. Så kan till exempel den nya biskopen i Borgå stift, Gustav Björkstrand, räkna med att en samtalsinvit landar på hans bord ganska snart efter att han tillträtt.

Stig Kankkonen



Församlingen ansvarar för konfirmandernas säkerhet under lägren – men har också ett ansvar gentemot sin personal.

KONFIRMANDLÄGER. Nattvakter, tydliga överenskommelser med föräldrar, ett telefonnummer att ringa 24/7 om läget blir ohållbart – bland annat det här måste församlingar ta till för att garantera säkerheten vid konfirmandläger. – Vi måste fråga oss om ungdomarna är i "lägerskick", säger Helena Salenius vid Kyrkostyrelsen. 29.6.2023 kl. 17:47
Finska Missionssällskapet stöder bland annat miljöfostran i Tanzania med medel för utvecklingssamarbete.

FMS. "Det finns betydande nedskärningar i utvecklingssamarbetet i programmet, och vi är oroade över hur dessa kommer att påverka situationen för världens fattigaste." Det skriver FMS i ett pressmeddelande. 28.6.2023 kl. 13:55
Olyckan inträffade vid Honkiniemi lägergård.

olycka. En olycka inträffade i måndags i samband med Seinäjoki församlings barnläger. Olyckan skedde då ett barn simmade. Idag kom sorgebudet att barnet dött. 22.6.2023 kl. 14:55
De ukrainska kyrkornas ledare berättar om sina krigserfarenheter vid Europeiska kyrkokonferensens generalförsamling i Tallinn i juni 2023.

EUROPEISKA KYRKOKONFERENSEN. Rysslands anfallskrig och strävan efter rättvisa och hållbar fred blev ett av huvudtemana under mötet. 22.6.2023 kl. 11:28

EUROPEISKA KYRKOKONFERENSEN. Slotte är professor i religion och rätt vid Åbo Akademi och biträdande chef för spetsenheten för forskning i europeisk rätt, identitet och historia vid Helsingfors universitet. 22.6.2023 kl. 11:33
Nummer ett: Se kungarnas och drottningarnas Storkyrkan, nyrenoverad till sin färg från 1743.

STOCKHOLM. Med alla sevärdheter, affärer och restauranger i Stockholm är det lätt hänt att du går förbi kyrkorna. De är många, stora och gamla, men stig in. Många har en egen profil och en aktiv verksamhet. Kyrkpressen har sammanställt vad du bör se. Efter artikeln kan du ladda ner KP:s kyrkguide för Stockholm. 14.6.2023 kl. 14:00
Mari Parkkinen blir den tredje kvinnan i biskopskollegiet.

biskopar. I biskopskollegiet sitter i höst för första gången tre kvinnor som biskopar. Valet var överraskande jämnt. 16.6.2023 kl. 15:50
Ekumeniskt "olyckliga formuleringar" när präst bytte från Borgå stift till Metodistkyrkan.

ekumenik. Susanna Lönnqvist bytte och blev präst i Metodistkyrkan. Efter närmare ett år förklarade domkapitlet i Borgå stift nu hennes "prästämbete förlorat". 16.6.2023 kl. 15:18
Målningarna är gjorda i akryl. Vernissage blir det den 11 juli, då kan man också få höra Pauliina Kittilä berätta om sin resa.

Konst. Pauliina Kittilä läste en bibeltext om hur Hesekiel profeterade över döda ben och väckte dem till liv. Bibelstället och bön ledde henne till en tjänstledig höst, en målarresa till Finlands fyra hörn – och en sommarutställning i Helsingfors domkyrkas krypta. 15.6.2023 kl. 13:54
Dennis Svenfelt

ÄMBETSFRÅGAN. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, har på eget initiativ avsagt sig prästämbetet i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 15.6.2023 kl. 11:06
Saul Mäenpää har aldrig behövt skämmas för att han är kristen eller laestadian.

LIVSBERÄTTELSE. Gud visar sin storhet i bön då han förvandlar, leder och upprättar. Det säger Saul Mäenpää, delägare i Friends & Burgers. – Jag ber inför arbetsdagen och inför möten. När man praktiserar bön ser man också med tiden Guds svar. Det är mycket som börjar med bön. 14.6.2023 kl. 14:00
Ivana Milosavljevic vid en av sina tavlor ur serien 
Fin(t)land. Hon vill måla ett normalt liv där inte allt är perfekt.

LIVSFÖRÄNDRING. Under sin uppväxt och sina konststudier i Serbien fick Ivana Milosavljevic en bild av en avlägsen Gud som bryr sig om och älskar oss, men vars kärlek man måste förtjäna. Kyrkan förstärkte den bilden med sina regler och ritualer. 14.6.2023 kl. 10:00
Ingrid Björklöf tyckte om församlingens konfirmandläger, i höst konfirmeras hon i Åbo domkyrka.

konfirmand. Ingrid Björklöf blir konfirmerad i Åbo svenska församling i år. – Konfirmandtiden har öppnat min syn på tro, säger hon. 15.6.2023 kl. 19:00
Peter Kankkonen är bosatt i Karleby och trivs med pensionärstillvaron.

PRÄSTSKJORTA. Svordomarna tystnar på bensinstationskaféet i Karleby och äldre damer i Spanien gör korstecknet. – Att gå klädd i prästskjorta påverkar prästen, men också andra, säger Peter Kankkonen. 13.6.2023 kl. 12:00
Lägret hölls på Ohta­kari lägergård.

KONFIRMANDLÄGER. Hela lägret på en lägergård i Lochteå närmare 200 kilometer bort åkte hem. "Många upplevelser gick nu förlorade", säger kyrkoherde Camilla Svevar. 12.6.2023 kl. 19:00

På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00