Varför är kyrkan så tillbakadragen?

Under alla sina år som riksdagsledamot har Vänsterförbundets ordförande Martti Korhonen en gång kontaktats av evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Då gällde det ett ärende som berörde kyrkans ekonomi. Korhonen skulle välkomna mera regelbundna, informativa kontakter också med kyrkan.
I och för sig ligger evange-lisk-lutherska kyrkan i Finland inte speciellt nära Martti Korhonen, men den är inte honom heller främmande. Som folkvald riksdagsman anser han att en organisation som kyrkan har en stor roll att spela. Cirka 84 procent av finländarna, alltså en mycket stor majoritet, är ju församlingsmedlemmar.
– Det har definitivt betydelse också i det här huset (= riksdagen) vad kyrkan anser i olika frågor, understryker Korhonen.
– Därför har jag ofta undrat varför kyrkan så sällan förefaller ha något att säga oss när det gäller samhällsutvecklingen.

Ros och ris

Korhonen applåderar allmänt kyrkans insatser på det sociala planet och konstaterar att insatserna inte minst under den ekonomiska krisen på 1990-talet var betydande.
– Insatserna var konkreta ställningstaganden för dem som har det svårt och det ökade kyrkans trovärdighet, säger Korhonen.
Men efter det har kyrkans budskap enligt Korhonen inte varit lika entydigt. Han menar att också kyrkan gått med i den allmänna trenden att försvaga välfärdssamhället.
– Det är obegripligt att kyrkan inte klart tagit ställning mot en utveckling som lett och leder till att de rika blir rikare och de fattiga glöms bort.
– Borde inte en social rättvisa och omsorg om de svaga och utsatta vara en vital del av kyrkans förkunnelse, en praktisk omsättning av kyrkans kärleksbudskap, undrar Korhonen.
– Kyrkan kunde vara en trovärdig och tung alternativ röst till de många röster som kräver försvagning och nedmontering av ett välfärdssamhälle och mindre solidaritet.

Utvecklingen utvecklas inte

Korhonen påminner om att samhällsutvecklingen inte är given, utan en följd av beslut som fattas. Han påminner också om att beslutsfattarna alltid blir informerade och påverkade från alla möjliga och omöjliga håll.
– Det är på basis av den information som vi får eller skaffar oss som besluten sedan fattas.
– Om kyrkan anser sig ha tankar och idéer om i vilken riktning samhället borde utvecklas måste de som alla andra gå ut och informera om dem, understryker Korhonen.
Att biskoparna år 1996 kom med sitt socialetiska ställningstagande var enligt Korhonen bra och välkommet, men …
– Efter det har mycket hänt och samhället ser i dag helt annorlunda ut än det gjorde då, konstaterar Korhonen.
– En stor del av den negativa sociala utvecklingen beror just på att alla inte förefaller ha insett detta. Man fortsätter att bedriva en politik som var nödvändig under och omedelbart efter den ekonomiska krisen, men som helt saknar grund i dag.
– Det går helt enkelt inte att söka legitimering för dagens beslut i den verklighet som rådde för tio, femton år sedan.
– Har kyrkan verkligen ingenting tungt och övervägt att säga om detta? Det är ju i alla fall fråga om en politik som bland annat lett till att vi i ett Finland som aldrig varit rikare än i dag har över 600 000 fattiga.

En alternativ röst

Att Korhonen tillskriver kyrkan stor betydelse har inte endast och inte ens huvudsakligen att göra med dess medlemsantal. Det som gör att kyrkan kunde ha en stor och betydelsefull roll att spela i fråga om samhällsutvecklingen är enligt honom att den kan tala utan att göra det i egen sak. Det kan inte de politiska partierna och inte heller fackliga organisationer eller intresseorganisationer.
– Det hör till att de skall driva sina egna medlemmars intressen, men kyrkan kan och borde vara den alternativa röst som kan tala fritt utan tanke på egna intressen, understryker Korhonen.
Här vill Martti Korhonen poängtera att han absolut inte vill göra kyrkan till något den inte är.
– Kyrkans uppgift är att förkunna det kristna budskapet och den skall naturligtvis ägna sig åt det som den finns till för, säger han.
– Men som jag ser det är en del av den uppgiften att i praktiken också vara en röst för de fattiga, marginaliserade och utslagna. De som saknar röst då framtiden formas, dem kan kyrkan ge en röst.
– Kyrkans bör naturligtvis ta ställning helt utgående från sina egna värderingar och helt fritt i förhållande till andra aktörer. Gör kyrkan inte det har den heller ingen egen funktion, säger Korhonen.

Trovärdigheten på spel

Korhonen anser att kyrkans agerande i praktiska sociala och etiska frågor har stor, kanske avgörande, betydelse för kyrkans trovärdighet.
– För de flesta människor saknar många av de frågor som diskuteras i kyrkan praktisk betydelse.
– Med det säger jag inte att frågorna är betydelselösa ur ett kyrkligt perspektiv, men om ingenting sådant diskuteras som har förankring i människornas vardag förblir kyrkan främmande och långt borta.
Samma gäller enligt Korhonen förhållandet mellan kyrkan och de politiska beslutsfattarna. Om kyrkan inte aktivt och målmedvetet informerar om vad den anser vara rätt och fel kan dess åsikter inte heller beaktas.
– Jag kan naturligtvis inte veta varför kyrkan inte oftare och mera bestämt tar ställning i olika aktuella frågor, men jag befarar att det kan bero på att man inte vill stöta sig med någon, reflekterar Korhonen.
– Men kyrkan finns väl till för att kämpa för det som är rätt och sant, också om det leder till att man stöter sig med någon.

Intresse finns

Vänsterförbundets ordförande Martti Korhonen hoppas att kyrkan i framtiden aktivt skall informera om och lobba för det som den anser vara rätt i olika frågor.
– Jag är helt övertygad om att de flesta politiska beslutsfattare också här i riksdagen mer än gärna hör vad kyrkan har att säga.