Varför är kyrkan så tillbakadragen?

Samhälle. Under alla sina år som riksdagsledamot har Vänsterförbundets ordförande Martti Korhonen en gång kontaktats av evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 6.2.2007 kl. 00:00

Under alla sina år som riksdagsledamot har Vänsterförbundets ordförande Martti Korhonen en gång kontaktats av evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.


Då gällde det ett ärende som berörde kyrkans ekonomi. Korhonen skulle välkomna mera regelbundna, informativa kontakter också med kyrkan.
I och för sig ligger evange-lisk-lutherska kyrkan i Finland inte speciellt nära Martti Korhonen, men den är inte honom heller främmande. Som folkvald riksdagsman anser han att en organisation som kyrkan har en stor roll att spela. Cirka 84 procent av finländarna, alltså en mycket stor majoritet, är ju församlingsmedlemmar.
– Det har definitivt betydelse också i det här huset (= riksdagen) vad kyrkan anser i olika frågor, understryker Korhonen.
– Därför har jag ofta undrat varför kyrkan så sällan förefaller ha något att säga oss när det gäller samhällsutvecklingen.

Ros och ris

Korhonen applåderar allmänt kyrkans insatser på det sociala planet och konstaterar att insatserna inte minst under den ekonomiska krisen på 1990-talet var betydande.
– Insatserna var konkreta ställningstaganden för dem som har det svårt och det ökade kyrkans trovärdighet, säger Korhonen.
Men efter det har kyrkans budskap enligt Korhonen inte varit lika entydigt. Han menar att också kyrkan gått med i den allmänna trenden att försvaga välfärdssamhället.
– Det är obegripligt att kyrkan inte klart tagit ställning mot en utveckling som lett och leder till att de rika blir rikare och de fattiga glöms bort.
– Borde inte en social rättvisa och omsorg om de svaga och utsatta vara en vital del av kyrkans förkunnelse, en praktisk omsättning av kyrkans kärleksbudskap, undrar Korhonen.
– Kyrkan kunde vara en trovärdig och tung alternativ röst till de många röster som kräver försvagning och nedmontering av ett välfärdssamhälle och mindre solidaritet.

Utvecklingen utvecklas inte

Korhonen påminner om att samhällsutvecklingen inte är given, utan en följd av beslut som fattas. Han påminner också om att beslutsfattarna alltid blir informerade och påverkade från alla möjliga och omöjliga håll.
– Det är på basis av den information som vi får eller skaffar oss som besluten sedan fattas.
– Om kyrkan anser sig ha tankar och idéer om i vilken riktning samhället borde utvecklas måste de som alla andra gå ut och informera om dem, understryker Korhonen.
Att biskoparna år 1996 kom med sitt socialetiska ställningstagande var enligt Korhonen bra och välkommet, men …
– Efter det har mycket hänt och samhället ser i dag helt annorlunda ut än det gjorde då, konstaterar Korhonen.
– En stor del av den negativa sociala utvecklingen beror just på att alla inte förefaller ha insett detta. Man fortsätter att bedriva en politik som var nödvändig under och omedelbart efter den ekonomiska krisen, men som helt saknar grund i dag.
– Det går helt enkelt inte att söka legitimering för dagens beslut i den verklighet som rådde för tio, femton år sedan.
– Har kyrkan verkligen ingenting tungt och övervägt att säga om detta? Det är ju i alla fall fråga om en politik som bland annat lett till att vi i ett Finland som aldrig varit rikare än i dag har över 600 000 fattiga.

En alternativ röst

Att Korhonen tillskriver kyrkan stor betydelse har inte endast och inte ens huvudsakligen att göra med dess medlemsantal. Det som gör att kyrkan kunde ha en stor och betydelsefull roll att spela i fråga om samhällsutvecklingen är enligt honom att den kan tala utan att göra det i egen sak. Det kan inte de politiska partierna och inte heller fackliga organisationer eller intresseorganisationer.
– Det hör till att de skall driva sina egna medlemmars intressen, men kyrkan kan och borde vara den alternativa röst som kan tala fritt utan tanke på egna intressen, understryker Korhonen.
Här vill Martti Korhonen poängtera att han absolut inte vill göra kyrkan till något den inte är.
– Kyrkans uppgift är att förkunna det kristna budskapet och den skall naturligtvis ägna sig åt det som den finns till för, säger han.
– Men som jag ser det är en del av den uppgiften att i praktiken också vara en röst för de fattiga, marginaliserade och utslagna. De som saknar röst då framtiden formas, dem kan kyrkan ge en röst.
– Kyrkans bör naturligtvis ta ställning helt utgående från sina egna värderingar och helt fritt i förhållande till andra aktörer. Gör kyrkan inte det har den heller ingen egen funktion, säger Korhonen.

Trovärdigheten på spel

Korhonen anser att kyrkans agerande i praktiska sociala och etiska frågor har stor, kanske avgörande, betydelse för kyrkans trovärdighet.
– För de flesta människor saknar många av de frågor som diskuteras i kyrkan praktisk betydelse.
– Med det säger jag inte att frågorna är betydelselösa ur ett kyrkligt perspektiv, men om ingenting sådant diskuteras som har förankring i människornas vardag förblir kyrkan främmande och långt borta.
Samma gäller enligt Korhonen förhållandet mellan kyrkan och de politiska beslutsfattarna. Om kyrkan inte aktivt och målmedvetet informerar om vad den anser vara rätt och fel kan dess åsikter inte heller beaktas.
– Jag kan naturligtvis inte veta varför kyrkan inte oftare och mera bestämt tar ställning i olika aktuella frågor, men jag befarar att det kan bero på att man inte vill stöta sig med någon, reflekterar Korhonen.
– Men kyrkan finns väl till för att kämpa för det som är rätt och sant, också om det leder till att man stöter sig med någon.

Intresse finns

Vänsterförbundets ordförande Martti Korhonen hoppas att kyrkan i framtiden aktivt skall informera om och lobba för det som den anser vara rätt i olika frågor.
– Jag är helt övertygad om att de flesta politiska beslutsfattare också här i riksdagen mer än gärna hör vad kyrkan har att säga.


Stig Kankkonen



– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13
– Min jul är en ärkejul. Allt ska vara klart långt före jul­afton. Arbete är bannlyst, säger historikern Dick Harrison.

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00
Maryna Vilkhoryk visar upp den ärvda folkdräkten som hon fick med sig vid flykten från Ukraina.

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59
Emma Raunio är tvåspråkig, och skivan har fyra finskspråkiga låtar. – Som sångare har jag behövt träna min finska jättemycket. Särskilt bokstäverna s, l, t, k, p, r, y och ö låter annorlunda på finska. De finska vokalerna bor längre bak i munnen än de svenska.

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00
I Norge teologi, i Sverige politik, i Finland språk – kyrkorna nystar upp sin samehistoria olika, anser Helga West.

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13

Kristna i norra och centrala Nigeria lever under extrem  förföljelse.

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39
Johan Kanckos hälsades välkommen till församlingen med en applåd.

kyrkoherdeinstallation. På söndag var det fest i Solf då församlingens nya herde Johan Kanckos installerades i tjänst. Det blev en späckad dag som utöver högmässa också bjöd på många goda tal och inte minst en välsmakande laxsoppa. 14.1.2024 kl. 14:54

NYTT ÅR. Glöm nyårslöftena. Kör i stället med nyårsönskningar och pyttesmå nyårsplaner. Vad skulle du behöva för att älska dig själv, dina medmänniskor och Gud lite mer under det år som kommer? 12.1.2024 kl. 10:35
Amanda Jansson fick sitt stora genombrott när hon spelade huvudrollen i SVT-dramat Tunna blå linjen. Långt över 2 miljoner personer har sett första avsnittet.

film. Amanda Jansson blev känd för stora de massorna som den kristna polisen Sara i den svenska succéserien Tunna blå linjen. Nu är hon aktuell med huvudrollen i filmatiseringen av Stormskärs Maja. 10.1.2024 kl. 17:11
Inom kyrkans familjerådgivning är efterfrågan större än utbudet.

KYRKANS FAMILJERÅDGIVNING. I Finland upprätthåller kyrkan 37 familjerådgivningscentraler. En av dem finns i Jakobstad. Där minskar finansieringen med hälften samtidigt som efterfrågan på tjänsterna ökar. 10.1.2024 kl. 10:55