Varför är kyrkan så tillbakadragen?

Samhälle. Under alla sina år som riksdagsledamot har Vänsterförbundets ordförande Martti Korhonen en gång kontaktats av evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 6.2.2007 kl. 00:00

Under alla sina år som riksdagsledamot har Vänsterförbundets ordförande Martti Korhonen en gång kontaktats av evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.


Då gällde det ett ärende som berörde kyrkans ekonomi. Korhonen skulle välkomna mera regelbundna, informativa kontakter också med kyrkan.
I och för sig ligger evange-lisk-lutherska kyrkan i Finland inte speciellt nära Martti Korhonen, men den är inte honom heller främmande. Som folkvald riksdagsman anser han att en organisation som kyrkan har en stor roll att spela. Cirka 84 procent av finländarna, alltså en mycket stor majoritet, är ju församlingsmedlemmar.
– Det har definitivt betydelse också i det här huset (= riksdagen) vad kyrkan anser i olika frågor, understryker Korhonen.
– Därför har jag ofta undrat varför kyrkan så sällan förefaller ha något att säga oss när det gäller samhällsutvecklingen.

Ros och ris

Korhonen applåderar allmänt kyrkans insatser på det sociala planet och konstaterar att insatserna inte minst under den ekonomiska krisen på 1990-talet var betydande.
– Insatserna var konkreta ställningstaganden för dem som har det svårt och det ökade kyrkans trovärdighet, säger Korhonen.
Men efter det har kyrkans budskap enligt Korhonen inte varit lika entydigt. Han menar att också kyrkan gått med i den allmänna trenden att försvaga välfärdssamhället.
– Det är obegripligt att kyrkan inte klart tagit ställning mot en utveckling som lett och leder till att de rika blir rikare och de fattiga glöms bort.
– Borde inte en social rättvisa och omsorg om de svaga och utsatta vara en vital del av kyrkans förkunnelse, en praktisk omsättning av kyrkans kärleksbudskap, undrar Korhonen.
– Kyrkan kunde vara en trovärdig och tung alternativ röst till de många röster som kräver försvagning och nedmontering av ett välfärdssamhälle och mindre solidaritet.

Utvecklingen utvecklas inte

Korhonen påminner om att samhällsutvecklingen inte är given, utan en följd av beslut som fattas. Han påminner också om att beslutsfattarna alltid blir informerade och påverkade från alla möjliga och omöjliga håll.
– Det är på basis av den information som vi får eller skaffar oss som besluten sedan fattas.
– Om kyrkan anser sig ha tankar och idéer om i vilken riktning samhället borde utvecklas måste de som alla andra gå ut och informera om dem, understryker Korhonen.
Att biskoparna år 1996 kom med sitt socialetiska ställningstagande var enligt Korhonen bra och välkommet, men …
– Efter det har mycket hänt och samhället ser i dag helt annorlunda ut än det gjorde då, konstaterar Korhonen.
– En stor del av den negativa sociala utvecklingen beror just på att alla inte förefaller ha insett detta. Man fortsätter att bedriva en politik som var nödvändig under och omedelbart efter den ekonomiska krisen, men som helt saknar grund i dag.
– Det går helt enkelt inte att söka legitimering för dagens beslut i den verklighet som rådde för tio, femton år sedan.
– Har kyrkan verkligen ingenting tungt och övervägt att säga om detta? Det är ju i alla fall fråga om en politik som bland annat lett till att vi i ett Finland som aldrig varit rikare än i dag har över 600 000 fattiga.

En alternativ röst

Att Korhonen tillskriver kyrkan stor betydelse har inte endast och inte ens huvudsakligen att göra med dess medlemsantal. Det som gör att kyrkan kunde ha en stor och betydelsefull roll att spela i fråga om samhällsutvecklingen är enligt honom att den kan tala utan att göra det i egen sak. Det kan inte de politiska partierna och inte heller fackliga organisationer eller intresseorganisationer.
– Det hör till att de skall driva sina egna medlemmars intressen, men kyrkan kan och borde vara den alternativa röst som kan tala fritt utan tanke på egna intressen, understryker Korhonen.
Här vill Martti Korhonen poängtera att han absolut inte vill göra kyrkan till något den inte är.
– Kyrkans uppgift är att förkunna det kristna budskapet och den skall naturligtvis ägna sig åt det som den finns till för, säger han.
– Men som jag ser det är en del av den uppgiften att i praktiken också vara en röst för de fattiga, marginaliserade och utslagna. De som saknar röst då framtiden formas, dem kan kyrkan ge en röst.
– Kyrkans bör naturligtvis ta ställning helt utgående från sina egna värderingar och helt fritt i förhållande till andra aktörer. Gör kyrkan inte det har den heller ingen egen funktion, säger Korhonen.

Trovärdigheten på spel

Korhonen anser att kyrkans agerande i praktiska sociala och etiska frågor har stor, kanske avgörande, betydelse för kyrkans trovärdighet.
– För de flesta människor saknar många av de frågor som diskuteras i kyrkan praktisk betydelse.
– Med det säger jag inte att frågorna är betydelselösa ur ett kyrkligt perspektiv, men om ingenting sådant diskuteras som har förankring i människornas vardag förblir kyrkan främmande och långt borta.
Samma gäller enligt Korhonen förhållandet mellan kyrkan och de politiska beslutsfattarna. Om kyrkan inte aktivt och målmedvetet informerar om vad den anser vara rätt och fel kan dess åsikter inte heller beaktas.
– Jag kan naturligtvis inte veta varför kyrkan inte oftare och mera bestämt tar ställning i olika aktuella frågor, men jag befarar att det kan bero på att man inte vill stöta sig med någon, reflekterar Korhonen.
– Men kyrkan finns väl till för att kämpa för det som är rätt och sant, också om det leder till att man stöter sig med någon.

Intresse finns

Vänsterförbundets ordförande Martti Korhonen hoppas att kyrkan i framtiden aktivt skall informera om och lobba för det som den anser vara rätt i olika frågor.
– Jag är helt övertygad om att de flesta politiska beslutsfattare också här i riksdagen mer än gärna hör vad kyrkan har att säga.


Stig Kankkonen



Ett medvetet val av Jenni Haukio att inte tala om våra minoriteter? undrar teologiprofessor Björn Vikström.

rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00
Emmanuel Acquah konstaterara att fler röster måste höjas mot rasismen. Annars går Finland en hård framtid till mötes.

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26
Hanna och Jonathan Lemmetti har trivts i Vanda – men nu väljer de Australien.

BÖN. De träffades vid en lärjungaskola. Idag har de fem barn och har precis flyttat från Finland till Australien. Hur lever man ett familjeliv där allt går på Jesus villkor? 3.8.2023 kl. 11:18
Jimmy Österbacka har fördjupat sig i kristen mystik och arbetar med en doktorsavhandling i ämnet.

KRISTEN MYSTIK. Vad ska jag göra av känslan av meningslöshet och rastlöshet? Hur ska jag stå ut med rädslan för att förlora dem jag älskar? Ibland vill man ställa sina tyngsta frågor till någon riktigt vis människa. 28.7.2023 kl. 15:53
Redan som tonåring vurmade Stefan Löv för rock. Det gör han fortfarande.

ETT GOTT RÅD. Pastorn Stefan Löv är i dag en 52-årig man med varm utstrålning och perspektiv på livet, men sitt 20-åriga jag beskriver han som en ruggigt vilsen själ. 27.7.2023 kl. 15:25
Michaela von Kügelgen dikterade sin första bok för sin dagistant när hon var fem år.

skrivande. Att skriva är som att träna: om du tar paus är det svårt att komma igen, säger författaren, skrivinspiratören och handbollsspelaren Michaela von Kügelgen. Men alla kan skriva – också du. Bara fem minuter per dag leder så småningom till en hel roman. 26.7.2023 kl. 19:00
Om kroppen kremeras eller inte varierar från fall till fall.

JORDFÄSTNING. Ibland får prästen Malin Lindblom veta att någon knappast kommer att närvara vid jordfästningar hon ska förrätta. Hittills har det ändå alltid dykt upp någon, men hur många som är på plats är aldrig avgörande för henne. – Jordfästningen är som en bön, säger hon. 25.7.2023 kl. 15:17
– Jag gick ifrån ett jobb tusentals musiker ha. Det var inte ens svårt. Det kan bara ha varit Gud, säger Ben Clark.

musik. Två händelser som mänskligt sett inte var förnuftiga bevisade för ”Banjo-Ben” Ben Clark att Gud ledde honom. 21.7.2023 kl. 21:59
Den 13 augusti väljer församlingsmedlemmarna i Solf kyrkoherde.

Solf. Johan Kanckos och Camilla Svevar har sökt kyrkoherdetjänsten i Solf. De fick svara på några frågor om sig själva och sin syn på Solf och kyrkoherdejobbet. 31.5.2023 kl. 16:52
Kajsa Åbacka gillar att vara hjälpledare.

NÄRPES. Också i år är väskan packad och redo för lägerområdet Fridskär. – Det är en jättehärlig gemenskap, säger Kajsa Åbacka, som är hjälpledare i Närpes församling. 14.6.2023 kl. 16:49
– Det har varit så många unika händelser, till exempel före min första match med Jaro. Då blev jag uppmuntrad att dela med mig av min tro, säger David Carty.

VITTNESBÖRD. Han kom till Jakobstad för att göra målen som ska vinna matcherna för Jaro. Men för David Carty är det minst lika viktigt att vinna själar för Gud. 5.7.2023 kl. 19:00
Katarina Gäddnäs, Kent Danielsson och Mikael Kurkiala diskuterar helig dårskap i kyrkan på Hamnö, Kökar.

Franciskusfest. Franciskusfesten på Hamnö, Kökar, är sommarens förvandlande händelse, ett återkommande mirakel på världens vackraste plats. I år var temat ”Glädje, lek och helig dårskap”. När vi bryter upp säger vi: Nästa år på Kökar! 2.7.2023 kl. 13:50
Mikael Lindfelt kom till ÅA för att bli präst. Han blev rektor.

Åbo akademi. Var står den finlandssvenska akademiska teologin idag? Kyrkpressen har träffat ÅA:s rektor, teologen Mikael Lindfelt. På hösten för 36 år sedan började han vid akademin som gulnäbb från Karleby. 3.7.2023 kl. 10:00
Demonerna sliter i den hårt prövade bonden Henrik. Från vänster: Eva Hietanen, Andreas Hägglund, Roland Nylund, Johanna Liljeström Kontor, Maria Forsblom och Elias Kackur.

sommarteater. I juli framför Myrbergsteatern pjäsen ”Guds kvarnar mala”. – Det är en otrolig satsning som de frivilliga skådespelarna gör, säger Eva Hietanen. 7.7.2023 kl. 12:00
Då och då uppstår det djupa samtal, både med egna församlingsmedlemmar och turister, säger församlingsmästare Tove Holmström.

profilen. Tove Holmström är församlingsmästare i Ekenäs kyrka, som är mycket välbesökt om somrarna. – I juli brukar det ofta bli över 300 besök på en dag. 4.7.2023 kl. 12:00

Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00