Kyrkan lyser för ofta med sin frånvaro

Samhälle. Enligt Socialdemokratiska partiets partisekreterare Maarit Feldt-Ranta har kyrkan och hennes parti många gemensamma kontaktytor, men något regelbundet utbyte av åsikter och tankar har man inte. Det kunde vara annorlunda, menar hon. 6.2.2007 kl. 00:00

Enligt Socialdemokratiska partiets partisekreterare Maarit Feldt-Ranta har kyrkan och hennes parti många gemensamma kontaktytor, men något regelbundet utbyte av åsikter och tankar har man inte. Det kunde vara annorlunda, menar hon.


Under den tämligen korta tid, knappt två år, som Maarit Feldt-Ranta varit partisekreterare för Socialdemokratiska partiet, sdp, har hon inte en enda gång i den egenskapen kontaktats av kyrkan.
– Nu när jag tänker på det är det nog lite märkligt, säger Feldt-Ranta.
– Jag blir ju kontaktad av praktiskt taget hela tredje sektorns aktörer, av företrädare för arbetslivet, kulturlivet och så vidare. Men kyrkan har alltså inte mera officiellt varit i kontakt.
Preciseringen ”mera officiellt” kommer sig av att Feldt-Ranta av kyrkoherden i sin egen församling en gång ombads tala i Pojo kyrka.

Personliga kontakter

Trots att de mera officiella kontakterna mellan kyrkan och partiet alltså lyst med sin frånvaro understryker Feldt-Ranta att kontakter i alla fall finns.
– Kontakterna finns på det personliga, individuella planet mellan partimedlemmar och kyrkan. Via de kontakterna förs tankar och idéer från den kyrkliga sektorn in i partiet, förklarar Feldt-Ranta.
Det som enligt Feldt-Ranta kraftigt bidrar till att också de inofficiella, individuella kontakterna kan ha och har betydelse för partiets politiska verksamhet är att det finns många gemensamma kontaktytor mellan kyrkan och partiet.
– Det har vi kunnat konstatera då vi inom partiet reflekterat över bland annat kyrkans ställningstaganden, konstaterar Feldt-Ranta.
– Vi delar till exempel oron över att den ekonomiska tillväxt som Finland som land fått njuta av inte kommit alla finländare till godo. Vi delar oron över att barn och unga far illa. Vi delar oron över vad som händer med naturen.
– Det är helt enkelt fråga om att kyrkan och sdp i hög grad bygger på samma värdegrund.

Diskussion på bred front

Det faktum att kontakterna mellan kyrkan och de politiska aktörerna, i detta fall alltså sdp, inte är vare sig många eller regelbundna ger enligt Feldt-Ranta orsak till en del reflektioner.
– Som jag ser det borde vi i högre grad och på bredare front än vad som sker i dag diskutera frågor som har med samhällsutvecklingen att göra.
– Vi borde ha en öppen växelverkan mellan olika aktörer utan att på förhand slå fast vad som borde uppnås. Redan att utbyta tankar, åsikter och argument är ett värde i sig och en sådan aktivitet ger underlag för det fortsatta arbetet.
– För att inte tala om att en sådan växelverkan ger aktörerna större förståelse för varandra, tillägger Feldt-Ranta.

Grundvillkor

Det är utgående från dessa tankar som partisekreterare Maarit Feldt-Ranta efterlyser ett större informationsutbyte mellan bland annat kyrkan och de politiska aktörerna. Men på vissa grundvillkor.
– Man bör komma ihåg och respektera att de olika aktörerna har olika uppgifter och olika ”tomter”.
– Aktörerna skall alltså inte gå in på varandras tomter och försöka diktera hur den andra skall tänka och handla. Det skall vara fråga om växelverkan.
Samma regel skall enligt Feldt-Ranta också gälla i motsatt riktning, alltså då ett parti engagerar sig i kyrkliga sammanhang.
– Inte skall personer som ställer upp på en socialdemokratisk lista heller bedriva socialdemokratiskt partipolitiska intressen i kyrkan. Avsikten med en partilista är ingen annan än att samla personer som har samma värdegrund för arbete i församlingarna på de villkor som gäller för församlingsarbetet, understryker Feldt-Ranta.
– Det varken är eller kan vara fråga om att de olika aktörerna skulle ersätta varandra på något sätt. De politiska partierna och politikerna har sina uppdrag och kyrkan har sitt uppdrag. Men det innebär samtidigt att det behövs samarbete för att helheten skall bli bra.

Aktörer i marginalen

Feldt-Ranta påminner om att samarbetet mellan kyrkan och de politiska partierna åtminstone delvis är ett samarbete mellan aktörer i marginalen.
– På frågan huruvida kyrkan står i marginalen när det gäller förhållandet till de politiska beslutsfattarna måste man nog svara ja.
– Samtidigt är det också så att de politiska partierna och beslutsfattarna är i marginalen när det gäller medborgarna.
Enligt Feldt-Ranta skulle det därför för bägge aktörerna gälla att uppdatera sina aktiviteter, göra dem synliga och föra dem så nära människorna att de börjar betyda något.
En förklaring till att kyrkan har varit och är minst sagt försiktig och sparsam med sina kontakter till de samhällspolitiska aktörerna kan vara en oro för att bli missuppfattad och sedd som påträngande. Den faran anser Feldt-Ranta vara obefogad.
– Alla andra som har tankar och idéer om hur samhället kunde utvecklas positivt tar kontakt. En del för att informera om hur de ser på olika saker och andra för att direkt påverka beslutsfattarna i konkreta frågor.
– Som beslutsfattare agerar man inte i ett tomrum och därför är man också beroende av information, understryker Feldt-Ranta.
– Det är på basis av allt det som händer omkring en och på basis av den information man skaffar sig eller får som besluten sedan fattas.
From förhoppning
– Personligen är jag kunskapshungrig och -törstig på alla sätt och därför hoppas jag att kyrkan skall aktivera sig och använda de möjligheter som de har att aktivt vara med och påverka samhällsutvecklingen.
– Jag ser verkligen fram emot en större växelverkan mellan kyrkan och de politiska aktörerna, säger Maarit Feldt-Ranta.

Stig Kankkonen



Till vänster Selma Nylund i klass åtta, till höger dagens Selma snart 20 år.

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09
Katarina Gäddnäs är församlingspastor och sjukhuspräst i Mariehamn. Hon minns bland annat en överraskande taxiresa.

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43
– Från februari till mitten av sommaren demonstrerade vi varje kväll, säger Rabbe Tianen.

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13
Närpes kyrka.

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26
Erik Nyström framför en sönderbombad skola i Tjernihiv

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41
Kyrkoherde Hans Boije i Vörå ser Kipa som ett överflödigt arbetsled.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59
Sommarlägret 2022.

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14
Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

Modet att våga – som att delta i The Voice – har kommit senare i hans liv.

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00
Fanny Willman är född i Pedersöre och uppvuxen i Nykarleby och Vasa.

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56
Rebecka Stråhlman, en av arrangörerna för Ungdomens Kyrkodagar, ger delegaterna en eloge. De är förebilder i att motverka polarisering.

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15