Kyrkan lyser för ofta med sin frånvaro

Samhälle. Enligt Socialdemokratiska partiets partisekreterare Maarit Feldt-Ranta har kyrkan och hennes parti många gemensamma kontaktytor, men något regelbundet utbyte av åsikter och tankar har man inte. Det kunde vara annorlunda, menar hon. 6.2.2007 kl. 00:00

Enligt Socialdemokratiska partiets partisekreterare Maarit Feldt-Ranta har kyrkan och hennes parti många gemensamma kontaktytor, men något regelbundet utbyte av åsikter och tankar har man inte. Det kunde vara annorlunda, menar hon.


Under den tämligen korta tid, knappt två år, som Maarit Feldt-Ranta varit partisekreterare för Socialdemokratiska partiet, sdp, har hon inte en enda gång i den egenskapen kontaktats av kyrkan.
– Nu när jag tänker på det är det nog lite märkligt, säger Feldt-Ranta.
– Jag blir ju kontaktad av praktiskt taget hela tredje sektorns aktörer, av företrädare för arbetslivet, kulturlivet och så vidare. Men kyrkan har alltså inte mera officiellt varit i kontakt.
Preciseringen ”mera officiellt” kommer sig av att Feldt-Ranta av kyrkoherden i sin egen församling en gång ombads tala i Pojo kyrka.

Personliga kontakter

Trots att de mera officiella kontakterna mellan kyrkan och partiet alltså lyst med sin frånvaro understryker Feldt-Ranta att kontakter i alla fall finns.
– Kontakterna finns på det personliga, individuella planet mellan partimedlemmar och kyrkan. Via de kontakterna förs tankar och idéer från den kyrkliga sektorn in i partiet, förklarar Feldt-Ranta.
Det som enligt Feldt-Ranta kraftigt bidrar till att också de inofficiella, individuella kontakterna kan ha och har betydelse för partiets politiska verksamhet är att det finns många gemensamma kontaktytor mellan kyrkan och partiet.
– Det har vi kunnat konstatera då vi inom partiet reflekterat över bland annat kyrkans ställningstaganden, konstaterar Feldt-Ranta.
– Vi delar till exempel oron över att den ekonomiska tillväxt som Finland som land fått njuta av inte kommit alla finländare till godo. Vi delar oron över att barn och unga far illa. Vi delar oron över vad som händer med naturen.
– Det är helt enkelt fråga om att kyrkan och sdp i hög grad bygger på samma värdegrund.

Diskussion på bred front

Det faktum att kontakterna mellan kyrkan och de politiska aktörerna, i detta fall alltså sdp, inte är vare sig många eller regelbundna ger enligt Feldt-Ranta orsak till en del reflektioner.
– Som jag ser det borde vi i högre grad och på bredare front än vad som sker i dag diskutera frågor som har med samhällsutvecklingen att göra.
– Vi borde ha en öppen växelverkan mellan olika aktörer utan att på förhand slå fast vad som borde uppnås. Redan att utbyta tankar, åsikter och argument är ett värde i sig och en sådan aktivitet ger underlag för det fortsatta arbetet.
– För att inte tala om att en sådan växelverkan ger aktörerna större förståelse för varandra, tillägger Feldt-Ranta.

Grundvillkor

Det är utgående från dessa tankar som partisekreterare Maarit Feldt-Ranta efterlyser ett större informationsutbyte mellan bland annat kyrkan och de politiska aktörerna. Men på vissa grundvillkor.
– Man bör komma ihåg och respektera att de olika aktörerna har olika uppgifter och olika ”tomter”.
– Aktörerna skall alltså inte gå in på varandras tomter och försöka diktera hur den andra skall tänka och handla. Det skall vara fråga om växelverkan.
Samma regel skall enligt Feldt-Ranta också gälla i motsatt riktning, alltså då ett parti engagerar sig i kyrkliga sammanhang.
– Inte skall personer som ställer upp på en socialdemokratisk lista heller bedriva socialdemokratiskt partipolitiska intressen i kyrkan. Avsikten med en partilista är ingen annan än att samla personer som har samma värdegrund för arbete i församlingarna på de villkor som gäller för församlingsarbetet, understryker Feldt-Ranta.
– Det varken är eller kan vara fråga om att de olika aktörerna skulle ersätta varandra på något sätt. De politiska partierna och politikerna har sina uppdrag och kyrkan har sitt uppdrag. Men det innebär samtidigt att det behövs samarbete för att helheten skall bli bra.

Aktörer i marginalen

Feldt-Ranta påminner om att samarbetet mellan kyrkan och de politiska partierna åtminstone delvis är ett samarbete mellan aktörer i marginalen.
– På frågan huruvida kyrkan står i marginalen när det gäller förhållandet till de politiska beslutsfattarna måste man nog svara ja.
– Samtidigt är det också så att de politiska partierna och beslutsfattarna är i marginalen när det gäller medborgarna.
Enligt Feldt-Ranta skulle det därför för bägge aktörerna gälla att uppdatera sina aktiviteter, göra dem synliga och föra dem så nära människorna att de börjar betyda något.
En förklaring till att kyrkan har varit och är minst sagt försiktig och sparsam med sina kontakter till de samhällspolitiska aktörerna kan vara en oro för att bli missuppfattad och sedd som påträngande. Den faran anser Feldt-Ranta vara obefogad.
– Alla andra som har tankar och idéer om hur samhället kunde utvecklas positivt tar kontakt. En del för att informera om hur de ser på olika saker och andra för att direkt påverka beslutsfattarna i konkreta frågor.
– Som beslutsfattare agerar man inte i ett tomrum och därför är man också beroende av information, understryker Feldt-Ranta.
– Det är på basis av allt det som händer omkring en och på basis av den information man skaffar sig eller får som besluten sedan fattas.
From förhoppning
– Personligen är jag kunskapshungrig och -törstig på alla sätt och därför hoppas jag att kyrkan skall aktivera sig och använda de möjligheter som de har att aktivt vara med och påverka samhällsutvecklingen.
– Jag ser verkligen fram emot en större växelverkan mellan kyrkan och de politiska aktörerna, säger Maarit Feldt-Ranta.

Stig Kankkonen



Daniel Björk

TJÄNSTER. Daniel Björk är enda sökande till kyrkoherdetjänsten i Pedersöre när ansökningstiden gick ut i dag. Kyrkoherdetjänsten i Solf har sökts av Camilla Svevar och Johan Kanckos. 19.4.2023 kl. 12:08
– Jag kunde inte gå omkring och ha ångest över mitt jobb varje dag, jag måste göra någonting, säger Sabina Lumivirta.

Personligt. Sabina Lumivirta är driven och har höga krav på sig själv. Hon repar sig som bäst från två utmattningar och en depression. 19.4.2023 kl. 10:00
– Det handlar inte om mig, utan om forskningens frihet, säger Mika Vähäkangas till KP.

forskning. Forskningschef Mika Vähäkangas vid Åbo Akademi befarar ett åtal för en avhandling, vars författare han handledde i Lund i Sverige. Den omstridda avhandlingen ville blottlägga svenska islamistiska nätverk. 17.4.2023 kl. 14:28

ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41
Patrica Strömbäck ser inte påsken som ett jippo utan som en erfarenhet.

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00
– Först med 40 års livserfarenhet kan jag förstå tron bättre, säger Ester Laurell i Jomala.

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00
Rötterna drar Daniel Björk från Petrus till Österbotten.

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15
Katarina Gäddnäs jordfäste sin egen pappa. Det var tungt men fint.

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00
Sofia Torvalds är redaktör.

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53
Tetiana och Oleksandr Pokas leder den ukrainska
församingsgemenskapen i Munsala.

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33
Kyrkoherde Mats Björklund tycker det är viktigt att en utredning görs så man vet vilka alternativ man har.

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15
Påskens ord har en intressant historia där folklig och religiös tradition går hand i hand.

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09
Ett stenkast från tågstationen i Åbo driver ett gäng birgittinsystrar ett gästhem.

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43
”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29
Mohammed Nasser i Borgå ska aldrig ge upp sitt blåa palestinska flyktingspass.

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55
Att vara ung har varit en del av Eva Kelas identitet.

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41