– Ibland måste man bara våga kasta loss och fatta ett beslut, säger Sheila Liljeberg-Elgert.
– Vad är viktigt för mig? Och vad är viktigast? Jag ser mig omkring där
hemma – och alla vet hur det samlas saker i ett hus – och frågar mig:
Behöver jag allt det här? Äger jag alla de här prylarna eller är det
prylarna som äger mig?
Sheila Liljeberg-Elgert tvekar inte att ställa svåra frågor, hon tycker
i själva verket att man borde göra det ofta i dessa prylsamhällets
tider.
– Jag ogillar kommersialismen och tycker illa om att marknadskrafterna skall styra allt.
Hon vill stanna upp.
– Pengar ska inte få styra allt i vårt liv.
Frivillig enkelhet?
Hon anser att det behövs en rörelse för frivillig enkelhet som motvikt till prylsamhällets diktatur:
– Det här är ju något som marthorna tidigare fört fram, säger Sheila,
som i många år arbetat inom Marthaförbundet. Bl.a. var hon redaktör för
Marthabladet i tio år.
Marthorna förordar balans i vardagen med tanke på hushållskunskap, men
Sheila vill gärna gå ett steg vidare och tala om
personlighetsutveckling. Om att våga stanna upp, men inte stagnera. Om
att låta sig förändras och att våga ta beslut.
– De kristna värderingarna är satta på undantag och följden är att vi
slutar bry oss om andra. Man värdesätter inte arbetet bland barn och
gamla, man ger inte ett verkligt alternativ åt föräldrar som vill
stanna hemma. Vad är det som har hänt när man inte ”hinner” med sina
nära relationer? De gamla vi inte hinner besöka finns snart inte kvar.
Och barnen är inte alltid barn.
Sheila blir mycket allvarlig.
– Allt skall vara utbytbart idag, från leksaker till mänskliga
relationer. Men allt är inte utbytbart, och bryr man sig inte om andra,
tappar man till slut bort sig själv.
Läs mera om Sheila Liljeberg-Elgert i papperstidningen 6/2007.