Kyrkan och sannfinnländarna

Samhälle. Kyrkan kunde vara en moralisk aktör av rang, men av rädsla för att stöta sig med någon tiger den för det mesta. Och då den säger något är det ofta av samma orsak så vagt och svagt att det i allmänhet varken gör till eller från.
2.2.2007 kl. 00:00

Kyrkan kunde vara en moralisk aktör av rang, men av rädsla för att stöta sig med någon tiger den för det mesta. Och då den säger något är det ofta av samma orsak så vagt och svagt att det i allmänhet varken gör till eller från.

Det anser sannfinländarnas ordförande Timo Soini.Det intryck sannfinländarnas ordförande Timo Soini, själv katolik, har av evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är att kyrkan är rädd för att klart ta ställning i olika frågor.– Kyrkan är rädd för att trampa någon på tårna eller såra någon och därför säger den ingenting, sammanfattar Soini.Det är enligt honom en olycklig väg.– Den leder inte till annat än att ingen i framtiden bryr sig om vad kyrkan eventuellt anser. Saltet mister sin sälta och vad gör man med sådant salt, undrar Soini.Bra gjort, men ...Ett enligt Soinis mening mycket välkommet och bra undantag från regeln att kyrkan inte vågar ta ställning var kyrkostyrelsens ställningstagande i fråga om fertilitetsvård. – Jag sitter i lagutskottet och då frågan om fertilitetsvård behandlades där var jag glad över att kyrkostyrelsen klart ville begränsa fertilitetsvården till något inom äktenskapet mellan man och kvinna, säger Soini. – Tyvärr skyndade sig ett annat kyrkligt organ, kyrkans etiska råd, att komma med ett uttalande som var i strid med kyrkostyrelsens, tillägger han med en huvudskakning.Att kyrkan huvudsakligen tiger i stora, viktiga samhällsfrågor har enlig Soini lett till att den förvandlats en något av statsmakten och politikens förlängda arm.– Det ser vi till exempel i de sociala satsningar som kyrkan gör, förklarar Soini.– Självfallet är det viktigt att hjälpa alla dem som har det svårt och jag ser på intet sett ner på de kyrkliga insatserna i det fallet. – Men kyrkans uppgift är ju att i ord och handling predika evangelium, glädjens budskap, för de fattiga och utslagna och att på sett se till att orättfärdiga strukturer förändras.– Till den delen måste jag nog säga att kyrkans budskap är mycket lamt, konstaterar Soini.

Större aktivitet tack

Men det är inte endast budskapet som enligt Soini är lamt.
Samma ljumhet tycker han sig se också i kyrkans intresse för att via olika kanaler påverka utvecklingen. Själv kommer han inte ihåg att han i egenskap av partiordförande och politiker skulle ha kontaktats en enda gång av evangelisk-lutherska kyrkan.
– Lite större aktivitet skulle jag verkligen förvänta mig, säger han.
Soini understryker att kyrkan med klarare ställningstaganden självfallet inte kan räkna med att alla parter skall nicka instämmande.
– Men jag är övertygad om att kyrkan möter större respekt och gehör om den vågar ta ställning än om den inte vågar.
– Att man inte är av samma mening innebär ju inte att man inte kan högakta den som man är oense med. Däremot är det svårt att högakta någon som inte vågar stå för sina åsikter, understryker Soini.
Soini anser att kyrkan i och med sin tystnad inte endast sviker allmänt sviker medborgarna utan också speciellt de kyrkligt aktiva.
– Jag tänker till exempel på väckelserörelser av olika slag. Det har rätt att förvänta sig att deras kyrka verkligen kämpar för de kristna värden som kyrkan säger sig stå för, understryker Soini.

För anpassningsvillig

En annan sak som Soini lyfter fram är religionsundervisningen i skolorna. Enligt honom måste kyrkan försvara den med alla medel.
– Religionsundervisningen är ju dessutom av största betydelse inte endast för kyrkan utan för hela samhället.
– Utan att känna till hur kristendomen och kristna värderingar har påverkat samhällsutvecklingen kan man helt enkelt inte förstå samhälle, slår Soini fast.
Men också här tycker sig Soini se en svag och vacklande kyrka, som allt för lätt viker undan för ett allt mera sekulariserat samhälle och för populistiska krav på en större anpassning till den allmänna samhällsutvecklingen.
– Kyrkans sak är inte att anpassa sig, utan att i ord och gärning stå för det kristna budskap som den fått att förvalta. Gör den inte det har den inte heller något existensberättigande.
– Tyvärr ser det emellertid ut som om kyrkan skulle vara så mån om att applåderas av den politiska och kulturella eliten att den i likhet med den blir allt mera beredd att acceptera vad som helst.
– Det innebär att kyrkan samtidigt aktivt blundar för konsekvenserna av en sådan politik: söndrade familjer, alkoholism, våld, pornografi och så vidare. Sådant överlämnar man åt den enskilda individen att klara av bäst man vill.

Biskoparnas stora ansvar

När det gäller att ta ansvar för den moraliska utvecklingen och för att dra gränser för människans frihet har Soini en klar adress för sin kritik.
– Det är något som biskoparnas med ärkebiskopen i spetsen måste ta ansvar för, slår sannfinländarnas ordförande Timo Soini fast.



Bilden är tagen på de tvåspråkiga ekumeniska kyrkodagar i Åbo i maj 2017.

Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16
Jean d’Amour Banyanga är född och uppvuxen i Rwanda. Bor nu i Eckerö prästgård. Gift och har två flickor och två pojkar i åldern 5 till 14 år.

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17

samtalstjänst. Samtalen är alltid konfidentiella och anonyma. Hjälp kan man få via telefon, chatt, nättjänst och brev. 29.6.2020 kl. 09:59

bön. Östra Finlands universitet har gjort en undersökning som visar att frågor relaterade till spiritualitet har varit betydelsefulla under coronapandemin. 24.6.2020 kl. 00:00
Nu sänds morgonens radioandakt Andrum kl. 9.54 istället för kl. 9.10.

radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53
– Vi ska vara mycket försiktiga med att tolka coronapandemin som ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig, säger Björn Vikström.

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12

gränna. Pingstförsamlingen i småländska Gränna får till hösten en österbottnisk pastor. – Det är en stor utmaning, men känslan att Gud kallat, förberett och utrustat mig övervinner rädslan, förklarar Ida Karlsson, 36. 19.7.2020 kl. 00:00
Dofterna gör att vi inte bara minns, vi återupplever, skriver Johanna Boholm-Saarinen.

Kolumn. Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar. 18.6.2020 kl. 13:42

sommar. Vare sig du hör till dem som anser att sommaren är till för att slappna av, eller söker något att underhålla dig med när evenemang och läger är inställda. 21.6.2020 kl. 10:00
Eddie Myrskog säger att de fem dygnen på en roddbåt ute på Östersjön förde de fyra vännerna närmare varandra på en nivå han tror är svår att nå på något annat sätt.

extremsport. Att springa 100 kilometer och ro över Östersjön är två saker Eddie Myrskog kan kryssa av sin bucket list – och nästa utmaning är utritad på kartan. Lockelsen ligger i att testa sina gränser och att göra något för andra. 18.6.2020 kl. 13:52
Emma Audas är präst och teolog.
Patrik Hagman är teolog och författare.

Kyrka. Även under speciella omständigheter är kyrkan dess medlemmar, inte bara dess anställda, skriver teologerna Emma Audas och Patrik Hagman i ett inlägg om kyrkan under coronapandemin. 17.6.2020 kl. 08:33
Wolfgang Hermann har bestigit två hinder i form av missbruk.

missbruk. Att bli fri från drogberoendet är inte enkelt. Men för Wolfgang Hermann var det ändå enklare än att blir fri från drogerna än från porren. Han vet vad han talar om, för han har missbrukat både droger och porr. 17.6.2020 kl. 07:00
Nicolina Grönroos är ungdomsarbetsledare i Johannes församling. Hennes favoritplats i stan är Kampens bottenvåning mitt i morgonrusningen.

rasism. "Jag trodde länge att det var ovanligt i Finland, och att det räckte med att jag själv inte sade fula saker." 16.6.2020 kl. 00:01
Erik Nyström jobbar för tillfället i Helsingfors i stället för i Uganda.

solidaritet. – Människor i svåra situationer är ofta väldigt handlingskraftiga. Medan utrikesnyheterna vanligen fokuserar på problem och katastrofer lyfter Erik Nyström vid Kyrkans Utlandshjälp fram den normala vardagen och den positiva utvecklingen. 16.6.2020 kl. 00:01

fond. Till projekten hör bland annat Petrus församlings lärjungaskola, en cd-skiva med Lina Sandells sånger som görs av David Forsblom och SLEF-Medias resa i C.S. Lewis fotspår . Tjugofyra ansökningar hade inkommit. 15.6.2020 kl. 15:32

Nina Sjölander tycker att arbetet som verksamhetsledare ger väldigt mycket tillbaka.

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00
– Vi är upptagna av den fullkomliga döden, säger Hilkka Olkinuora.

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18
Korsholms kyrka – nu blir nya församlingsstrukturer aktuella i Korsholms kyrkliga samfällighet.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Clas Abrahamsson ska utreda en ändring i församlingsstrukturerna i Korsholms kyrkliga samfällighet. Dessutom utannonserade domkapitlet i måndags kyrkoherdetjänster i Pedersöre och i Solf. 22.3.2023 kl. 11:12
Agneta Lavesson gillar böcker och att läsa. Det ser man inte minst på hennes välfyllda bokhylla.

UTANFÖRSKAP. Som barn fick Agneta Lavesson höra av sina föräldrar att hon var en olyckshändelse och att de inte velat ha några barn. De levde ett isolerat liv på den skånska landsbygden och Agneta förbjöds ha kontakt med andra barn. 23.3.2023 kl. 12:00
– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? säger doktorand Axel Vikström.

profilen. Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han. 21.3.2023 kl. 18:50