Bibeln kan läsas på många sätt

Teologi. Bibeln kan man läsa på många olika sätt: kritiskt, bokstavstroget, med tolkning, utan tolkning. Nils Martola talar för bibelläsning med kommentarer.


2.2.2007 kl. 00:00

 

Nils Martola, kyrkoherde i Karis och docent i gammaltestamentlig exegetik, motsätter sig tanken på att man skulle dela upp bibelläsarna i ”fromma” och ”kritiska”. Själv tycker han att det inte finns någon konflikt mellan en uppbygglig bibelläsning och en historiskt-kritisk sådan. Han skulle snarare säga att det kan finnas en konflikt mellan en fundamentalistisk och historiskt-kritisk bibeluppfattning.
– Min egen erfarenhet är att jag blev ”frommare” då jag blev exeget, säger han.
Många tror att deras tro kommer i gungning om de alltför ivrigt börjar ägna sig åt historiskt-kritiska bibelstudier. Till slut sitter man kanske och kan inte längre förmå sig att tro på någonting. Eller?
– Själv är jag inte så förtjust i den ”barnsliga” fromhet som inte tål törnar. Som teolog skall man konfronteras också med de svåraste texterna. Man skall genomgå en skärseld. Annars står man sig inte som proffsteolog.
Martola säger att han har stor nytta av sitt exegetiska kunnande i sitt jobb som präst. Han läser hela Bibeln ur ett gammaltestamentligt perspektiv. Då han gör en exeges, en bibeltolkning, betyder det att han går tillbaka till grundtexten och läser kommentarerna.
– Sedan känner jag mig mera fri från bibeltexten och kan koncentera mig på själva temat. Det blir mera tidlöst så.

GT ger perspektiv

Gamla testamentet (GT) anklagas ofta för att vara fullt av hemskheter, och det är många bibelläsare som helt koncentrerar sig på Nya testamentet (NT) i stället. Nils Martola tycker att man behöver ha lite perspektiv.
– Det är klart att det finns hemska saker i Gamla testamentet. När jag ser på Bibeln ser jag framför mig 1 000 år av GT och 30 år av NT. Att läsa Nya testamentet utan den 1 000-åriga bakgrunden – det blir nog ganska grunt. Många kristna idag uppfattar att det är NT som är Bibeln, men det är ju helt tvärtom. GT är Bibeln och NT är en kommentar, säger Martola.
Finns det då någon jobbig text i Gamla testamentet som inte ens Nils Martola får bukt på? Jo, en. Han bläddrar fram till första Samuelsbokens femtonde kapitel. Där får Saul i uppdrag att krossa amalekiterna och döda alla, också barn och spädbarn, oxar och får, kameler och åsnor. Men Saul gör ett misstag och skonar amalekiternas kung Agag och det bästa av boskapen. (”Vad är det för bräkande och råmande jag hör?” frågar Samuel då han uppdagar sveket.) Då blir profeten, Guds utsände, så sur att Saul förlorar kungakronan.
– Den texten har jag lyckats predika över en gång, men jag minns inte längre hur, suckar Martola.

Läs med kommentarer

Det finns givetvis andra svåra texter också. Martola säger att han inte är så förtjust i vårt sätt att läsa Bibeln. När judarna läser Talmud läser de den med kommentarer, och det tycker Martola att är en god idé. – Vi har en bibel framför oss och tror att saken är klar med det. Men det här är 3 000 år gamla texter. Man kan inte läsa dem utan kommentarer, säger han och berömmer förklaringarna i Bibel 2000.
Vilka guldkorn läser Martola helst? Ja, Bibeln är full med fascinerande texter. Till exempel liknelsen om den förlorade sonen, Psaltaren, profeterna …
– Ju mer man läser Bibeln, desto fler guldkorn hittar man. En text kan också förvandlas från en förbannelse till ett guldkorn. Det är som att gifta sig och knådas mot varann, småningom uppskattar man saker i sin man eller hustru som man inte upptäckt förr.

Sofia Torvalds



 – Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin.

kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00

frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän? Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05
Hilkka Olkinuora närmar sig julen som ett sinnestillstånd. Det skalar bort många måsten.

annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00

prostar. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar: kyrkoherden i Larsmo församling Max-Olav Lassila, kyrkoherden i Tammerfors svenska församling Kim Rantala och chefen för familjerådgivningscentralen inom Raseborgs kyrkliga samfällighet Ann-Sofi Storbacka. 15.12.2020 kl. 16:14
Tua Sandell bor i Istanbul  sedan sex år tillbaka.

jultraditioner. "Gemenskapen i församlingsvåningen blir det egentliga julfirandet." 16.12.2020 kl. 10:00

julafton. – Jag tror det kommer att bli en speciell stämning. Jag tror att radion blir ett surrogat för den kontakt man vanligtvis haft med släktingar, säger Kjell Ekholm. 16.12.2020 kl. 09:00
Mari Leppänen är glad, tacksam och förundrad över resultatet i biskopsvalet.

biskop. Mari Leppänen är den tredje kvinnan som blir biskop i Finlands evangelisk-lutherska kyrka – och den första med rötter i den laestadianska väckelsen. – Det har lärt mig sådant om utanförskap som jag hoppas jag får nytta av. 15.12.2020 kl. 09:18
I Jerusalem lät sig Valter Juvelius fotograferas iklädd "lokal" rekvisita.

förbundsarken. För över hundra år sedan anlände
 finländaren Valter Juvelius och 
britten Montagu Parker till Jerusalem. 
De skulle inleda utgrävningar vid Tempelberget. Deras hemliga uppdrag var att hitta förbundsarken, lådan med de budtavlor som Israels folk fick av Gud. 11.12.2020 kl. 17:47

Konspirationsteorier. Kyrkoherde Daniel Björk har blivit orolig. Han ser tecken på att vissa kristna lockas mer av auktoritära ledares konspirationstankar än av vanlig, tråkig demokrati. – Men vi måste stå emot. 11.12.2020 kl. 09:42
– Vi försöker förstå dels hur konspirationsteorier används i politiken, dels hur de cirkulerar från plattform till plattform och drar nya grupper av människor till sig, säger Katja Valaskivi.

konspirationsteorier. Konspirationsteorier är ett mycket gammalt fenomen. De har spridits i många olika syften. Men vem som sprider konspirationsteorier och vilka deras motiv är blir en komplicerad fråga att svara på – särskilt när vi rör oss på nätet. 11.12.2020 kl. 09:46
Hanna-Madeleine Andersson (ovan) och Vivian Krokfors älskar julen!

julpyssel. Vivian Krokfors och Hanna-Madeleine Andersson älskar att pyssla och sticka – och de älskar julen! På sitt gemensamma Instagramkonto delar de med sig av julpyssel och julstämning. 10.12.2020 kl. 15:54
Susan och Mats Billmark uppmanar oss att vara öppna och nyfikna på varandra, att prata om det som verkligen har betydelse i livet.

livsförändring. Susan och Mats Billmark drabbades båda av utbrändhet. Det fick dem inse att de aldrig stannat upp och funderat över vems liv de egentligen levde – sitt eget eller någon annans? 9.12.2020 kl. 16:29
Namnet "Kyrkan i Helsingfors" fungerar marknadsföringsmässigt, anser Stefan Forsén, men mindre bra ur ett ekumeniskt perspektiv enligt Jani Edström.

ekumenik. Evangelisk-lutherska församlingars sätt att definiera sig utåt får kritik för att exkludera andra kristna samfund. – Vi ser det från medlemmarnas synvinkel, svarar Stefan Forsén vid Helsingfors kyrkliga samfällighet 8.12.2020 kl. 17:05
Johan Candelin

rättegång. Österbottens tingsrätt har frikänt Martyskyrkans vänner, dess ordförande Johan Candelin samt den åtalade styrelsemedlemmen från åtalet om penninginsamlingsbrott. 7.12.2020 kl. 15:59
Mari Leppänen

biskopsval. Stiftsdekanen Mari Leppänen har valts till ny biskop i Åbo ärkestift. Enligt det preliminära resultatet fick Leppänen 565 av de avgivna rösterna medan motkandidaten Jouni Lehikoinen 457 fick röster fick i valets andra omgång. 3.12.2020 kl. 14:53

– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19
Alexandra Ramsay rör sig vant på Riksarkivet i Helsingfors.

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46
Sebastian Holmgård är programledare för "Tänk, tänkare, tänkast" som hittas på Yle Arenan.

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58
Mia Anderssén-Löf håller i arbetet  med Borgå stifts strategi.

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02