Bibeln kan läsas på många sätt

Teologi. Bibeln kan man läsa på många olika sätt: kritiskt, bokstavstroget, med tolkning, utan tolkning. Nils Martola talar för bibelläsning med kommentarer.


2.2.2007 kl. 00:00

 

Nils Martola, kyrkoherde i Karis och docent i gammaltestamentlig exegetik, motsätter sig tanken på att man skulle dela upp bibelläsarna i ”fromma” och ”kritiska”. Själv tycker han att det inte finns någon konflikt mellan en uppbygglig bibelläsning och en historiskt-kritisk sådan. Han skulle snarare säga att det kan finnas en konflikt mellan en fundamentalistisk och historiskt-kritisk bibeluppfattning.
– Min egen erfarenhet är att jag blev ”frommare” då jag blev exeget, säger han.
Många tror att deras tro kommer i gungning om de alltför ivrigt börjar ägna sig åt historiskt-kritiska bibelstudier. Till slut sitter man kanske och kan inte längre förmå sig att tro på någonting. Eller?
– Själv är jag inte så förtjust i den ”barnsliga” fromhet som inte tål törnar. Som teolog skall man konfronteras också med de svåraste texterna. Man skall genomgå en skärseld. Annars står man sig inte som proffsteolog.
Martola säger att han har stor nytta av sitt exegetiska kunnande i sitt jobb som präst. Han läser hela Bibeln ur ett gammaltestamentligt perspektiv. Då han gör en exeges, en bibeltolkning, betyder det att han går tillbaka till grundtexten och läser kommentarerna.
– Sedan känner jag mig mera fri från bibeltexten och kan koncentera mig på själva temat. Det blir mera tidlöst så.

GT ger perspektiv

Gamla testamentet (GT) anklagas ofta för att vara fullt av hemskheter, och det är många bibelläsare som helt koncentrerar sig på Nya testamentet (NT) i stället. Nils Martola tycker att man behöver ha lite perspektiv.
– Det är klart att det finns hemska saker i Gamla testamentet. När jag ser på Bibeln ser jag framför mig 1 000 år av GT och 30 år av NT. Att läsa Nya testamentet utan den 1 000-åriga bakgrunden – det blir nog ganska grunt. Många kristna idag uppfattar att det är NT som är Bibeln, men det är ju helt tvärtom. GT är Bibeln och NT är en kommentar, säger Martola.
Finns det då någon jobbig text i Gamla testamentet som inte ens Nils Martola får bukt på? Jo, en. Han bläddrar fram till första Samuelsbokens femtonde kapitel. Där får Saul i uppdrag att krossa amalekiterna och döda alla, också barn och spädbarn, oxar och får, kameler och åsnor. Men Saul gör ett misstag och skonar amalekiternas kung Agag och det bästa av boskapen. (”Vad är det för bräkande och råmande jag hör?” frågar Samuel då han uppdagar sveket.) Då blir profeten, Guds utsände, så sur att Saul förlorar kungakronan.
– Den texten har jag lyckats predika över en gång, men jag minns inte längre hur, suckar Martola.

Läs med kommentarer

Det finns givetvis andra svåra texter också. Martola säger att han inte är så förtjust i vårt sätt att läsa Bibeln. När judarna läser Talmud läser de den med kommentarer, och det tycker Martola att är en god idé. – Vi har en bibel framför oss och tror att saken är klar med det. Men det här är 3 000 år gamla texter. Man kan inte läsa dem utan kommentarer, säger han och berömmer förklaringarna i Bibel 2000.
Vilka guldkorn läser Martola helst? Ja, Bibeln är full med fascinerande texter. Till exempel liknelsen om den förlorade sonen, Psaltaren, profeterna …
– Ju mer man läser Bibeln, desto fler guldkorn hittar man. En text kan också förvandlas från en förbannelse till ett guldkorn. Det är som att gifta sig och knådas mot varann, småningom uppskattar man saker i sin man eller hustru som man inte upptäckt förr.

Sofia Torvalds



Olja kan bli ett element vid konfirmation och vigsel i framtidens kyrkohandbok.

BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34
Boken "Otillräcklig" har blivit en försäljningsframgång i Danmark. Den har utkommit på svenska och norska, och översätts nu till engelska.

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24
Lina Teir spelar många instrument, men närmast henne är ändå fiolen.

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05
Sirpa Tolppanen betonar vikten av inkludering i arbetet med att bygga gemenskap från grunden.

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34
Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Minna Kukkonen-
Karlander jobbar i dag i en chefsposition på CMI:s Asien-team. Tidigare i sin karriär var hon rådgivare till Martti Ahtisaari.

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11
När Gud reste Stefan Myrskog ur mörkret fick han en levande tro.

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00