Bibeln kan läsas på många sätt

Teologi. Bibeln kan man läsa på många olika sätt: kritiskt, bokstavstroget, med tolkning, utan tolkning. Nils Martola talar för bibelläsning med kommentarer.


2.2.2007 kl. 00:00

 

Nils Martola, kyrkoherde i Karis och docent i gammaltestamentlig exegetik, motsätter sig tanken på att man skulle dela upp bibelläsarna i ”fromma” och ”kritiska”. Själv tycker han att det inte finns någon konflikt mellan en uppbygglig bibelläsning och en historiskt-kritisk sådan. Han skulle snarare säga att det kan finnas en konflikt mellan en fundamentalistisk och historiskt-kritisk bibeluppfattning.
– Min egen erfarenhet är att jag blev ”frommare” då jag blev exeget, säger han.
Många tror att deras tro kommer i gungning om de alltför ivrigt börjar ägna sig åt historiskt-kritiska bibelstudier. Till slut sitter man kanske och kan inte längre förmå sig att tro på någonting. Eller?
– Själv är jag inte så förtjust i den ”barnsliga” fromhet som inte tål törnar. Som teolog skall man konfronteras också med de svåraste texterna. Man skall genomgå en skärseld. Annars står man sig inte som proffsteolog.
Martola säger att han har stor nytta av sitt exegetiska kunnande i sitt jobb som präst. Han läser hela Bibeln ur ett gammaltestamentligt perspektiv. Då han gör en exeges, en bibeltolkning, betyder det att han går tillbaka till grundtexten och läser kommentarerna.
– Sedan känner jag mig mera fri från bibeltexten och kan koncentera mig på själva temat. Det blir mera tidlöst så.

GT ger perspektiv

Gamla testamentet (GT) anklagas ofta för att vara fullt av hemskheter, och det är många bibelläsare som helt koncentrerar sig på Nya testamentet (NT) i stället. Nils Martola tycker att man behöver ha lite perspektiv.
– Det är klart att det finns hemska saker i Gamla testamentet. När jag ser på Bibeln ser jag framför mig 1 000 år av GT och 30 år av NT. Att läsa Nya testamentet utan den 1 000-åriga bakgrunden – det blir nog ganska grunt. Många kristna idag uppfattar att det är NT som är Bibeln, men det är ju helt tvärtom. GT är Bibeln och NT är en kommentar, säger Martola.
Finns det då någon jobbig text i Gamla testamentet som inte ens Nils Martola får bukt på? Jo, en. Han bläddrar fram till första Samuelsbokens femtonde kapitel. Där får Saul i uppdrag att krossa amalekiterna och döda alla, också barn och spädbarn, oxar och får, kameler och åsnor. Men Saul gör ett misstag och skonar amalekiternas kung Agag och det bästa av boskapen. (”Vad är det för bräkande och råmande jag hör?” frågar Samuel då han uppdagar sveket.) Då blir profeten, Guds utsände, så sur att Saul förlorar kungakronan.
– Den texten har jag lyckats predika över en gång, men jag minns inte längre hur, suckar Martola.

Läs med kommentarer

Det finns givetvis andra svåra texter också. Martola säger att han inte är så förtjust i vårt sätt att läsa Bibeln. När judarna läser Talmud läser de den med kommentarer, och det tycker Martola att är en god idé. – Vi har en bibel framför oss och tror att saken är klar med det. Men det här är 3 000 år gamla texter. Man kan inte läsa dem utan kommentarer, säger han och berömmer förklaringarna i Bibel 2000.
Vilka guldkorn läser Martola helst? Ja, Bibeln är full med fascinerande texter. Till exempel liknelsen om den förlorade sonen, Psaltaren, profeterna …
– Ju mer man läser Bibeln, desto fler guldkorn hittar man. En text kan också förvandlas från en förbannelse till ett guldkorn. Det är som att gifta sig och knådas mot varann, småningom uppskattar man saker i sin man eller hustru som man inte upptäckt förr.

Sofia Torvalds



Från sitt fönster hemma i Sibbo ser Maria Lindh-Hindsberg ett vackert höstlandskap i mjuka, gulbruna toner.

Bok. En svår skilsmässa, ett årtal karvat in i en kyrkbänk i Frankrike och en cykelolycka som ledde till döden – det här är några händelser som fick Maria Lindh-Hindsberg att skriva en roman om att förlora allt och kanske hitta en tro. 25.10.2022 kl. 11:09
Inomhustemperaturerna i församlingshemmen och kanslierna sänks och utebelysningen på begravningsplatsen i Malax tänds inte i vinter.

ENERGI. Den höjda elräkningen för samfälligheten i Malax, som nästa år blir Malax församling, kan komma att motsvara upp till två årslöner. De tre kyrkorna värms upp på olika sätt: fjärrvärme, bergvärme och direkt el. 24.10.2022 kl. 13:54

ENERGI. Det svenska Finland och Åland ligger väl framme i att ställa om kyrkorna på energismart jord- och bergvärme. Men inför vinterns hotande elkris står många kyrkor också i Borgå stift inför hotet om skenande elräkningar. 24.10.2022 kl. 14:16
Stina Lindgård såg gärna att kyrkorna blev mer mångfunktionella.

ENERGI. I Lovisanejden står en del kyrkor tomma och kalla i vinter: till exempel kyrkan i Liljendal och i Strömfors. 24.10.2022 kl. 14:35

ENERGI. Kyrkostyrelsen har tidigare haft rådgivare som har hjälpt församlingarna att spara energi och el. Men i vinter får församlingarna gå till den kommunala rådgivningen. 24.10.2022 kl. 14:40
Metropoliten Jevgeni leder den estniska ortodoxa kyrka som lyder under Moskvapatriarkatet.

METROPOLITEN JEVGENI. Den estniska ortodoxa metropoliten Jevgeni (också kallad Eugene), vars kyrka lyder under Moskvapatriarkatet, har nu tagit avstånd från Moskvapatriarken Kirill. 25.10.2022 kl. 11:20
Johan Fagerudd bor i Stockholm, men jobbar som frilansande skådespelare i både Sverige och Finland.

UNG. I serien "Ett gott råd" ger personer goda råd till sitt yngre jag. Skådespelaren Johan Fagerudd säger: – Jag är egentligen lika sträng mot mig nu som jag var då, och det stör mig lite. Han önskar också att han vågat mer som tjugoåring. 13.10.2022 kl. 15:13
Den mångtydiga Maria Åkerblom görs av Karoliina McLoud

OPERA. Mezzosopranen Karoliina McLoud i minioperarollen som väckelsepredikanten Maria Åkerblom får beröm. 14.10.2022 kl. 13:49

TYSKA FÖRSAMLINGEN.. Biskop Bo-Göran Åstrand installerar Deutsche Gemeindes nya ledare på söndag. 14.10.2022 kl. 13:03
– Det finns inget direkt hot mot Finland. Vi kan känna oss trygga med att vi har en försvarsmakt som varje dag jobbar med att stärka tryggheten, säger Cecilia Alameri.

PERSONEN. – En finsk soldat utbildas inte till att döda utan till att försvara, säger Cecilia Alameri, som är teolog och löjtnant i reserven. 12.10.2022 kl. 18:59
Petra Lindblad, trebarnsmamma, jobbar vid studentkåren och hör till de aktiva som har ringt upp medlemmar om att kandidera.

FÖRSAMLINGSVALET. Ett öppet klimat i församlingen, där kyrkoherden är tydlig, öppen och mottaglig för förslag och motförslag. Det har skapat en bra utgångspunkt för församlingsvalet i Åbo. Petra Lindblad har suttit i arbetsgruppen som har vaskat fram många nya kandidater. 12.10.2022 kl. 10:00
Maria Mountraki började som konferensassistent för åtta år sedan – sitter nu i ledningen för Kyrkornas världsråd

ekumenik. Ortodoxa Maria Mountraki från Helsingfors blir en av 150 som leder arbetet i Kyrkornas världsråd. 11.10.2022 kl. 10:00

FÖRSAMLINGSVALET. – Det är dags att se över kyrkans oändligt krångliga valsystem, anser Siv Sandberg som är en av Svenskfinland ledande sakkunninga på demokratifrågor. 11.10.2022 kl. 15:59

Helsingfors. Den vacklande ekonomin i Matteus församling i Helsingfors blir inte bättre av att svenska församlingar i huvudstaden fusioneras. Driv på att höja skatte­öret i stället, föreslås i en rapport till domkapitlet. 6.10.2022 kl. 15:04
Johanna Holmäng bor i Forsby, men kring tio dagar i månaden arbetar hon i Umeå.

FÖRLOSSNING. Redan som sjuåring visste Johanna Holmäng att hon ville bli barnmorska. Hennes jobb är hennes kall. Varje dag möter hon stor förväntan, men vissa gånger också bottenlös förtvivlan. – Ibland måste jag gå från sorgens rum in i glädjens, då är det inte lätt att hålla masken, säger hon. 28.9.2022 kl. 13:31

Niklas Wallis (till vänster) är kyrkoherde i Kronoby. År 2024 får han stöd av de pensionerade herdarna Timo Saitajoki och Anders Store.

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37
Elefteria Apostolidou växte upp med hemspråken finska och grekiska, men jobbar nu på svenska.

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59
Musikern Jukka Leppilampi har varit en aktiv artist i fyra decennier.

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38
Det som är omöjligt att förlåta kan kanske försonas, säger Patricia Tudor-Sandahl.

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51