Bibeln kan läsas på många sätt

Teologi. Bibeln kan man läsa på många olika sätt: kritiskt, bokstavstroget, med tolkning, utan tolkning. Nils Martola talar för bibelläsning med kommentarer.


2.2.2007 kl. 00:00

 

Nils Martola, kyrkoherde i Karis och docent i gammaltestamentlig exegetik, motsätter sig tanken på att man skulle dela upp bibelläsarna i ”fromma” och ”kritiska”. Själv tycker han att det inte finns någon konflikt mellan en uppbygglig bibelläsning och en historiskt-kritisk sådan. Han skulle snarare säga att det kan finnas en konflikt mellan en fundamentalistisk och historiskt-kritisk bibeluppfattning.
– Min egen erfarenhet är att jag blev ”frommare” då jag blev exeget, säger han.
Många tror att deras tro kommer i gungning om de alltför ivrigt börjar ägna sig åt historiskt-kritiska bibelstudier. Till slut sitter man kanske och kan inte längre förmå sig att tro på någonting. Eller?
– Själv är jag inte så förtjust i den ”barnsliga” fromhet som inte tål törnar. Som teolog skall man konfronteras också med de svåraste texterna. Man skall genomgå en skärseld. Annars står man sig inte som proffsteolog.
Martola säger att han har stor nytta av sitt exegetiska kunnande i sitt jobb som präst. Han läser hela Bibeln ur ett gammaltestamentligt perspektiv. Då han gör en exeges, en bibeltolkning, betyder det att han går tillbaka till grundtexten och läser kommentarerna.
– Sedan känner jag mig mera fri från bibeltexten och kan koncentera mig på själva temat. Det blir mera tidlöst så.

GT ger perspektiv

Gamla testamentet (GT) anklagas ofta för att vara fullt av hemskheter, och det är många bibelläsare som helt koncentrerar sig på Nya testamentet (NT) i stället. Nils Martola tycker att man behöver ha lite perspektiv.
– Det är klart att det finns hemska saker i Gamla testamentet. När jag ser på Bibeln ser jag framför mig 1 000 år av GT och 30 år av NT. Att läsa Nya testamentet utan den 1 000-åriga bakgrunden – det blir nog ganska grunt. Många kristna idag uppfattar att det är NT som är Bibeln, men det är ju helt tvärtom. GT är Bibeln och NT är en kommentar, säger Martola.
Finns det då någon jobbig text i Gamla testamentet som inte ens Nils Martola får bukt på? Jo, en. Han bläddrar fram till första Samuelsbokens femtonde kapitel. Där får Saul i uppdrag att krossa amalekiterna och döda alla, också barn och spädbarn, oxar och får, kameler och åsnor. Men Saul gör ett misstag och skonar amalekiternas kung Agag och det bästa av boskapen. (”Vad är det för bräkande och råmande jag hör?” frågar Samuel då han uppdagar sveket.) Då blir profeten, Guds utsände, så sur att Saul förlorar kungakronan.
– Den texten har jag lyckats predika över en gång, men jag minns inte längre hur, suckar Martola.

Läs med kommentarer

Det finns givetvis andra svåra texter också. Martola säger att han inte är så förtjust i vårt sätt att läsa Bibeln. När judarna läser Talmud läser de den med kommentarer, och det tycker Martola att är en god idé. – Vi har en bibel framför oss och tror att saken är klar med det. Men det här är 3 000 år gamla texter. Man kan inte läsa dem utan kommentarer, säger han och berömmer förklaringarna i Bibel 2000.
Vilka guldkorn läser Martola helst? Ja, Bibeln är full med fascinerande texter. Till exempel liknelsen om den förlorade sonen, Psaltaren, profeterna …
– Ju mer man läser Bibeln, desto fler guldkorn hittar man. En text kan också förvandlas från en förbannelse till ett guldkorn. Det är som att gifta sig och knådas mot varann, småningom uppskattar man saker i sin man eller hustru som man inte upptäckt förr.

Sofia Torvalds



Miia Kontro undersökte hur evangelisk-lutherska präster resonerar om eutanasi.

eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34
Fältbiskopen välsignas till tjänst på torsdagen 15 juni klockan 18 i Helsingfors domkyrka.

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00
– Som kyrkoherde vill jag kunna medge att det finns saker jag inte är bra på. Jag vill kunna be om hjälp i stället för att delegera, säger Patricia Högnabba.

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31
Kirsi Saarinen är på slutrakan med sina teologiska studier. Hon granskar bokföringar vid polisinrättningen.

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00
Lena Blomstedt jobbar som diakon i Sibbo svenska församling.

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29
På webbplatsen finns förslag på psalmer för bland annat livets stora fester.

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00
Enkäten besvarades av 7 356 finländare över 15 år.

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15
Helhetsbilden av förändringen är tydlig, menar forskare Kimmo Ketola.

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22
Idag behöver marknadsföring inte kosta stora summor, bland annat tack vare sociala medier.

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00
Kyrkan behåller netto från vårdreformen.

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10
Biskop Bo-Göran Åstrand fascineras av ChatGPT:s predikningar och tal – även om han känner att de saknar själ.

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00
– Kyrkoherden hamnar i en konstig roll om hen ska försvara sina beredningar, samla ihop åsikterna och samtidigt fatta beslut, säger Martina Harms-Aalto.

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00
– Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss, säger Joel Halldorf.

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15